Elevhälsa för bättre skolresultat

Elevhälsan är det nya begreppet för skolhälsovård, och omfattar, förutom skolläkare och skolsköterskor även kuratorer, psykologer och specialpedagoger. I den nya skollagen kommer alla dessa professioner finnas inskrivna. Det ser jag som ett framsteg. Det minskar risken att någon av yrkesgrupperna sparas bort i ekonomiskt kärva tider.

Min egen erfarenhet, efter drygt tio år som skolsköterska, säger mig att eleverna allt emellanåt behöver psykosocialt stöd från skolkuratorn. Det behövs både specialpedagogisk och psykologkompetens för att utreda exempelvis inlärningssvårigheter. Ibland kan det rent av vara så att elevens koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem bottnar i oron över en sjuk (fysiskt eller psykiskt) eller missbrukande förälder.

För att kunna ge rätt stöd till eleven behövers alltså ha rätt kunskap och kompetens. Först då får utsatta elever de rätta förutsättningarna för att kunna ta till sig undervisningen.

Därför behöver tillgängligheten inom elevhälsan förbättras. Skillnaden mellan olika skolor och kommuner är idag oförsvarligt stora. En bättre tillgång till skolsköterskor, kuratorer, psykologer och specialpedagoger skulle ha stor betydelse för elevernas utveckling och därmed även för deras lärande.

Idag presenterar Alliansens arbetsgrupp för utbildningsfrågor sin rapport. Som "gammal" skolsköterska gläder det mig att man där markerar även elevhälsans roll. För att stärka skolans förutsättningar att fullgöra kunskapsuppdraget krävs även insatser gällande den psykosociala arbetsmiljön. Elever som mår bra och känner sig trygga lär sig bättre.

Generellt sett mår svenska elever bra och trivs bra i skolan. Samtidigt visar många undersökningar att den psykiska hälsan hos eleverna har försämrats. Allt fler lider av huvudvärk, ångest och ont i magen. Ökad tillgång till elevhälsovård skulle kunna avlasta såväl lärare som den barn- och ungdomspsykiatriska vården.

Arbetsgruppen anser även att en utredning bör tillsättas som ska förbättra samordningen mellan elevhälsan och övrig barn- och ungdomshälsovård. Samarbetet mellan ungdomsmottagningar, familjecentraler, vårdcentraler och elevhälsa är idag långt ifrån tillfredsställande.

Till detta skulle jag vilja lägga behovet att tydliggöra gränserna för hur långt elevhälsans uppdrag sträcker sig och var barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag tar vid.