Patientfokus i ambulansverksamheten?

Sedan tre dagar befinner jag mig på kvalitets- och patientsäkerhetskonferens i Amsterdam. Parallellt finns möjligheten att följa vad som händer hemmavid genom digitala medier.

På konferensen har jag blivit glatt överraskad av det genomgående starka patientfokuset. Jag hade befarat att det dominerande intrycket skulle vara tabeller, statistik, analyser och handlingsplaner. Och visst har det visats många sådana i alla de storföreläsningar och seminarier jag har bevistat. Men i centrum har man ändå i överraskande många fall lyckats hålla den enskilde patientens väl och ve.

Inte bara det, utan också att ta tillvara patientens upplevelse för att göra vården bättre. I Nederländerna ställer man frågan "Vad gjorde sjukvården för att du skulle känna att du hade huvudrollen och kontrollen över din sjukdomssituation?"

Undrar just vad svaret skulle bli om man ställde den frågan till den 92-åriga damen i Mörbylånga som fick vänta i tre timmar på ambulans från Kalmar, för att hon inte bedömdes vara tillräckligt sjuk för att man skulle kalla ut den Mörbylångaambulans som hade beredskap någon kilometer därifrån.

Händelsen har skildrats i bl a Östran och Radio Kalmar

Hade ambulanshelikopter räddat mannens liv?

Igår inträffade en tragisk olycka i Mörbylånga på södra Öland, som man kan läsa om i Barometern och Östran.

En man skulle bada och kom inte tillbaka. Hans kläder fanns på stranden. Familjen larmade ambulans, som olyckligtvis krockade på väg till badplatsen. En helikopter från sjöräddningen hittade mannen, livlös, på grunt vatten. Mannens liv stod inte att rädda, då allt för lång tid gått.

Jag kan inte låta bli att undra om mannen hade kunnat räddas till livet om vi hade haft en ambulanshelikopter i länet, som direkt kunnat rycka ut, utan tidsspillan med ambulansen som krockade.

Gårdagens tragiska händelse stärker mig i min övertygelse att kristdemokraterna i landstinget ligger rätt när vi driver frågan om att utreda förutsättningarna för en ambulanshelikopter i landstinget.

Privat ambulansverksamhet undermineras

I dagarna har det blossat upp en ordstrid omkring Löttorpsambulansen. Den drivs idag privat, av samma entreprenör som i Mörbylånga och Ålem. När det nu är dags för ny upphandling har landstinget, med sin socialistiska ledning, beslutat att inte inbegripa Löttorp.

Beslut? Ja, något offentligt beslut finns inte, åtminstone inte från något av de organ som tillsatts i samband med allmänna val. Ett sådant beslut har fattats i slutna rum, utan någon som helst insyn från Allianspartierna.

Gunilla Johansson (S) betygar på Landstingsmajoritetens hemsida att Löttorpsambulansen ska finnas kvar. "Om han (Eddy Forsman - min förklaring) hade ringt mig istället för tidningarna hade han fått svar direkt", skriver hon. Alltså är hon inblandad och väl underkunnig i det som vi i Alliansen fick veta av en slump.

Jag har en allvarlig misstanke att den rödgröna majoriteten har en dold agenda. Genom att ta bort Löttorpsambulansen från upphandlingen minskar underlaget för den som vinner upphandlingen. Frågan är om det som återstår räcker till för att ge ekonomisk bärkraft för den entreprenör som ska driva verksamheten framdeles.

Är det så illa att vi ser ett "smart" drag från den socialistiska majoriteten att på sikt kunna återta de delar av länets ambulansverksamhet som hittills drivs privat till offentlig drift? Det är ju knappast obekant att de inte hyser någon större sympati för alternativa driftformer.