Är det tryggt att bli akut sjuk i skärgården?

Vad händer om man drabbas av akut sjukdom, som hjärtbesvär eller allergisk chock vid getingstick, om man befinner sig i skärgården? Ambulansen i Gamleby är bara på plats kontorstid, men getingar tar inte ledigt efter klockan fem. Det kan ta mer än en halvtimme för ambulansen att ta sig till Loftahammar från Västervik.

Detta fick jag tillsammans med några andra kristdemokratiska politiker tillfälle att fördjupa oss i samband med dagens studiebesök.

Yvonne Andersson, Gudrun Brunegård, Anders Andersson, Ingrid Juthe och Kerstin Lahi visar upp en övningshjärtstartare.

- Vi kräver att ambulansen ska vara stationerad i Gamleby, med 90-sekundersutryckning dygnet runt. När landstingen i Kalmar, Östergötland och Jönköpings län under hösten ska handla upp en ambulanshelikopter, så är det vår bestämda uppfattning att den bör stationeras i Västervik, för att öka tryggheten för skärgårdens fastboende befolkning och sommargäster, säger Gudrun Brunegård, landstingsråd för Kristdemokraterna.

- Vi uppskattar det sätt som civilsamhället tar ansvar på, genom att hjärtstartare har skaffats in av exempelvis campingplatser och lanthandeln i Loftahammar. Bjursunds camping är ett föredöme, där ett sextiotal av säsongscamparna kan utföra hjärt-lungräddning och ett tjugotal är utbildade på att hantera hjärtstartaren. Det ökar tryggheten för campinggästerna, säger Anders Andersson, KD, riksdagsledamot från Järnforsen.

- Det är anmärkningsvärt att landstingsmajoriteten inte tagit vara på tillfället att ordna landningsplatta för ambulanshelikopter vid Västerviks sjukhus, i samband med byggnationerna där. Det skulle underlätta i- och urlastning av svårt sjuka eller skadade patienter. Som det är nu får helikoptern landa på en fotbollsplan eller i Mommehål och patienten lastas om till ambulans, med tidsspillan till följd, säger Kerstin Lahi, KD, Västervik, ersättare i landstingsstyrelsen.

- Som sommarboende i Loftahammar och med barn och barnbarn här, ställer jag mig helhjärtat bakom kravet att placera en ambulanshelikopter i Västervik, för att täcka upp kustområdet i Tjust, Gryt och Sankta Annas skärgårdar, framför allt under sommaren, säger Yvonne Andersson, KD, riksdagsledamot från Linköping.

- Det är ett stort problem med mobiltäckningen i skärgården. Det är inte bra när larmsamtal inte når fram eller bryts flera gånger under samtalet. Detta måste mobiloperatörerna åtgärda, säger Ingrid Juthe.

Vad tänkte de på i den rödgröna majoriteten?

Vid ingången till den nedlagda distriktssköterskemottagningen i Degerhamn finns denna skylt, där man skriver om Krisdala ... En freudiansk felskrivning, måhända.

I två veckor har distriktssköterskemottagningarna på landsbygden varit stängda. De patienter som brukat ta sig dit för att få omläggning av sår, blodtryck och blodprover kontrollerade, de måste nu åka avsevärt längre sträckor för att sin vård och behandling utförd.

Jag har fortfarande inte fått fram något fullständigt beslutsunderlag för alla nio mottagningar som lades ned vid årsskiftet, enbart besöksstatistik från mottagningarna i Degerhamn, Loftahammar och Edsbruk.

Men beräknat enbart utifrån dessa tre mottagningar drabbas landstinget av ökade kostnader för sjukresor för upp emot 600,000 kronor, såvida inte patienterna själva tvingas ta kostnaden för privat biltransport.

Det ökade resandet innebär dessutom ökad miljöpåverkan genom ökade koldioxidutsläpp. Det handlar om åtskilliga ton per år - omkring sex ton bara för patienterna från dessa tre orter.

Enligt uppgifter från media räknar primärvårdsförvaltningen med att totalt spara en miljon, genom att stänga de nio mottagningarna. Hade man gjort sig mödan att ta fram en heltäckande konsekvensbeskrivning hade man kanske insett att förtjänsten kanske inte var så stor.

Den allvarligaste konsekvensen är dock för de patienter som drabbas och för de orter på landsbygden som tvingas se ytterligare en viktig samhällsservice försvinna.

Idag har Alliansens gruppledare gjort en resa runt länet och besökt några av de drabbade orterna. I Degerhamn sammanstrålade vi med kommunalrådet, Kent Ingvarsson, och i Gamleby med vice kommunalrådet Christin Rampeltin. Båda var öppna för samtal med landstinget för att hitta samverkanslösningar för att återskapa trygghet och service på landsbygden.

Frågan är hur den rödgröna majoriteten tänkte, när de lät stänga distriktssköterskemottagningarna på nio orter, utan att informera vare sig patienter, allmänhet, kommunledning eller oss i landstingets Allians.

Och hur tänkte det miljöansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP), när de godkände en förändring som innebär att fler personer tvingas resa längre än tidigare?

Förmodligen tänkte de inte alls ...

Bristfälligt beslutsunderlag kring distriktssköterskemottagningar

Stängningen av de nio kvarvarande distriktssköterskemottagningarna på mindre orter utanför hälsocentralerna har väckt mycken uppmärksamhet och berättigad upprördhet.

Framför allt hos berörda patienter, som mötts av ett anslag på dörren, att man hädanefter inte får komma till sin distriktssköterskemottagning utan måste ta sig in till hälsocentralen.

Men även landstingspolitiker som jag själv och mina kollegor i Alliansen har blivit mycket upprörda, som inte fått någon som helst information och inte inbjudits till något samråd kring eventuella möjligheter till alternativa lösningar.

Kommunalråden i Mörbylånga och Mönsterås har också reagerat kraftigt på landstingets bristande kommunikation och framförhållning.

När jag frågade efter beslutsunderlag, så tycks jag ha trampat på en öm tå. Från primärvårdsförvaltningen har jag bara fått redovisning av besöksfrekvensen för fyra av de nio mottagningarna:

I Degerhamn uppgår antalet besök i snitt till 8 st per gång som mottagningen haft öppet, dvs en förmiddag i veckan.

I Loftahammar och Edsbruk har antalet besök varit 6-7 st per mottagning och tillfälle, dvs varannan vecka på vardera stället. Om man slår ut det per vecka blir det alltså 3-4 besökare per mottagning.

I Fliseryd har det inte varit några besök under hösten.

Av underlaget framkommer inte några data för de övriga fem mottagningarna, de i Orrefors, Ålem, Ruda, Fågelfors och Kristdala. Ingen sammanställning av hyreskostnader eller uppsägningstider. Ingen konsekvensbeskrivning beträffande beräknade ökade kostnader för sjukresor till hälsocentralen. Ingen beräkning av hur stor miljöbelastningen blir med ökat resande.

Den rödgröna majoriteten, med ett miljöpartistiskt primärvårdslandstingsråd, har uppenbarligen godkänt en förändring som drabbar befolkningen i länets glesbygdsområden, utan att ha tillgång till något samlat beslutsunderlag.

Jag skulle knappast tro att majoriteten har släppt greppet. Jessica Rydell (MP) har i olika medier uttryckt att det varit känt länge att dessa distriktssköterskemottagningar skulle stängas. Detta utan att frågan har diskuterats i parlamentariskt samråd eller offentlighet.

Den rimligaste förklaringen är därför att majoriteten haft en dold agenda, att hemlighålla stängningen av mottagningarna i förhoppningen att det skulle kunna ske i tystnad, utan medial uppmärksamhet. Uppenbarligen fanns en föreställning att glesbygdens befolkning tyst skulle finna sig i beslutet.

Om så var fallet missbedömde man grovt den kraft som finns hos landsbygdens invånare!

Barometern-OT, Radio Kalmar, Östran-Nyheterna, Västerviks-Tidningen och Ölandsbladet har skrivit om detta.

Smygbeslut om nedläggning av distriktssköterskemottagningar

Den rödgröna majoriteten har utarbetat en raffinerad taktik när de vill lägga ned något de vet kommer att väcka känslor hos allmänheten.

Först svälter man ut verksamheten, genom att dra ned den på sparlåga, så att statistiken ska visa på lågt nyttjande. Sedan fattar man beslut i stängda rum, utan insyn eller möjlighet att påverka och hitta alternativa lösningar. Slutligen gör man sitt bästa för att undanhålla information från Alliansen, i hopp om att slippa offentlig uppmärksamhet.

Det senaste exemplet är nedläggningen av distriktssköterskemottagningarna på de mindre orterna. Utan något officiellt beslut började man inledningsvis att för några år sedan kalla dem för filialmottagningar, som ett steg i att förminska den betydelse mottagningen har för lokalbefolkningen.

Degerhamn, Orrefors, Ålem, Fliseryd, Ruda, Fågelfors, Kristdala, Edsbruk och Loftahammar.

Från nyår kommer ingen verksamhet bedrivas på dessa orter. I takt med att landstinget kan komma loss från sina hyreskontrakt kommer man sedan att lämna lokalerna.

Informationen till mig, som landstingsråd med ansvar i opposition för just primärvården, har varit lika med noll. Jag fick nyheten genom ett Facebook-inlägg av min kollega Henrik Yngvesson (M), som i sin tur hade fått en fråga från en degerhamnsbo, som sett ett anslag på dörren till mottagningen.

Så här får det bara inte gå till!

Beslut ska fattas i öppenhet. Information om fattade beslut ska omgående ges till såväl förtroendevalda som de medborgare det berör. Det finns ingen anledning att smussla undan frågor som gäller befolkningens tillgång till hälso- och sjukvård i glesbygden. Tror man att man ska slippa en jobbig debatt på det här viset?

Tvärtom finns ett särskilt forum för just den här typen av frågor:

Landstingets Primärvårds- och folktandvårdsdelegation, som bland annat har till uppgift att vara ett forum för framtidsfrågor relaterat till respektive ansvarsområde, att följa verksamheten och de mål och det uppdrag som landstingsstyrelsen fastställt, att följa upp verksamheternas resultat och att bidra till att stärka konkurrenskraften för verksamheterna.

I den delegationen är landstingsrådet Jessica Rydell (MP) ordförande och jag själv vice ordförande. Vid delegationens senaste möte den 1 december ställde jag frågan om det var några förändringar på gång, som delegationen borde känna till. Svaret var nej.

Enligt en journalist har Jessica Rydell (MP) uppgett att "detta var ett av de viktigaste besluten vid senaste fullmäktige". Det är en ren och skär efterhandskonstruktion. Majoriteten har exklusivt informerats om förändringarna och har godkänt dem.

Varken jag eller någon annan representant för Alliansen har fått någon möjlighet att uttrycka sin syn på frågan.

Detta är ett sorgligt exempel på de rödgrönas syn på demokrati och öppenhet.