Centralisering pågår! Ve landsbygdens befolkning!

För några dagar sedan behandlade landstingsfullmäktige min motion om att i högre grad utlokalisera specialistmottagningar från sjukhusen, för att underlätta för dem som har långt till sjukhuset.

Från Västerviks sjukhus bedrivs sedan många år sådan mottagningsverksamhet vid Oskarshamns sjukhus och på specialistmottagningen i Vimmerby. Slutenvårdsspecialister kommer dit med jämna mellanrum och bedriver traditionell mottagningsverksamhet, vilket innebär att några friska anställda åker några mil, medan gamla, ofta kroniskt sjuka, eller barn får desto kortare resväg.

Min tanke, som stöddes av övriga allianspartier, var att specialister från Kalmar på motsvarande sätt skulle kunna bedriva motsvarande verksamhet i förslagsvis Nybro och Borgholm och på sikt kanske även på fler platser i länet.

Den rödgröna majoritetens svar , som helt bygger på förvaltningsyttranden, uttrycker i stort sett bara svårigheter och problem, inget möjlighetstänkande.

Samma dag publicerades en debattartikel i Barometern-OT, undertecknad av Anders Henriksson (S), Lena Segerberg (S), Jessica Rydell (MP) och Linda Fleetwood (V). Där framgår att den rödgröna majoritetens vision lyder så här:

- Stordrift, stordrift, stordrift!
Centralisera, centralisera, centralisera!
Ve alla som bor i inlandet!
Ve alla som bor på Öland!
Ve alla som bor ett stycke från sjukhusen!
De är dömda till evigt kringflackande på vägarna, hopbuntade i sjuktransporter, som kuskar runt i byarna för att hämta och lämna andra patienter, som förlänger resan, så man dessutom tvingas vänta dubbelt så länge före och efter sjukbesöket än de som bor nära!

Det verkar som att detta budskap har gått fram med all önskvärd tydlighet. I fredagens Barometern fanns en artikel om att Öron-, näs- och halskliniken i Kalmar har dragit in den kvarvarande utlokaliserade verksamhet man haft för att ge hörselvård på länets hälsocentraler.



Jag är rädd att detta inte är den första indragningen vi kommer att se. Den rödgröna majoriteten har genom sitt svar på min motion gett klartecken till att centralisera verksamhet till sjukhusen.

Jessica Rydell och manliga härskartekniker

Idag finns ett stort reportage i Barometern, där Jessica Rydell, miljöpartistisk gruppledare och landstingsråd tillika landstingsstyrelsens vice ordförande, beskriver hur hon som kvinna kan känna sig förminskad och osynliggjord i förhållande till manliga kollegor.

Märkligt att hon själv då använder samma taktik och förminskar sina kvinnliga kollegor. Vid landstingsstyrelsens bord, där hon avporträtteras på bild, sitter hon närmast ordförande och vice ordförande på kortänden, främst i en rad med kvinnor: Lena Segerberg (S), Linda Fleetwood (V), Yvonne Hagberg (S), alla tre med tunga uppdrag och ansvarsområden, innan någon man dyker upp med rang som kan mäta sig med hennes egen.

Själv sitter jag ungefär mitt emot henne och är gruppledare för ett parti som är större än hennes eget. Vi båda har samma ansvarsområden, hon i majoritet och jag i opposition.

Om grunden till artikeln är att Jessica Rydell inte upplever sig tillräckligt ofta och ordagrant citerad i pressen efter en debatt i landstingsstyrelsen, så kan det nog bero på vad som sägs, hur debatten förs, den retoriska skickligheten och inte minst debattämnet, inte det faktum att den ene är man och den andre är kvinna.

Sorgligt förhalande av Unga vuxna-mottagning

För ett antal år sedan, jag tror det var 2005 eller 2006, beslutade landstingsfullmäktige att inrätta mottagningar för unga personer i åldrarna 16-24 i behov av någon att prata om vid kriser eller om man mår dåligt. Syftet var att underlätta övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin och förhindra att någon faller mellan stolarna för att man inte vet vart man ska vända sig.

I norra delen av länet var man snabbt ut med att öppna Unga vuxna-mottagningar. Enligt de rapporter jag fått fungerar de väl.

En anektdot som berättas ibland, för att illustrera den öppna och välkomnande attityden, är om en 80-årig man som ringde till en Unga vuxna-mottagning för att få hjälp. Han möttes av ett "Välkommen hit! Vi ska hjälpa dig vidare!"

Tyvärr har det varit svårare att få till Unga vuxna-mottagningar i södra delen av länet. I lördagens Barometern (tyvärr inte i nätupplagan) återges en del tankar kring vad som kan ligga bakom att man dröjer med en start i Kalmar, de flesta anonyma. Bland det mest uppseendeväckande är följande: ”Ryktet säger att psykiatriförvaltningen inte vill och nu säger man att det inte blir något innan man
utvärderat det som är i gång på andra håll i länet. Någon har påstått att landstinget inte vill göra något tillsammans med Kalmar kommun efter debaclet med beroendecentrum”.

Kan det vara så illa att landstingets rödgröna majoritet "hämnas" på Kalmar kommun genom att hålla tillbaka en viktig satsning för unga människor som mår psykiskt dåligt? Då är det verkligt illa ställt med omsorgen om de mest utsatta!

Jag vill se en annan ordning! Nu är det hög tid att sätta igång den verksamhet som beslutades för många år sedan!

Ingen klädkod!

En artikel i Barometern har väckt reaktioner. Låt mig till att börja med säga att jag upplever mig felciterad, kanske beroende på dålig telefonförbindelse, eftersom jag åkte tåg då intervjun gjordes och förbindelsen bröts gång på gång.

Jag har inte påstått att det skulle finnas någon vare sig uttalad eller outtalad klädkod, som säger att man som god kristdemokrat inte ska ha korta kjolar. Efter tio år som skolsköterska på ett högstadium skulle det vara mig främmande att ha synpunkter på sådana yttre ting. Det är människan som räknas, inte de yttre attributen.

Däremot kan man behöva anpassa klädsel efter vilken situation man befinner sig i. När man som politiker besöker en skola är man klädd på ett annat sätt än när man möter pensionärer. Går man på begravning har man inte festkläder på sig.

Jag har inte heller förbjudit Anna-Stina att komma till Vimmerby om hon är klädd på ett visst sätt, som det stod i artikeln. Men när vi skulle möta en grupp muslimer bad jag henne tänka på sin klädsel, så att inte hennes yttre skulle stå i vägen för budskapet. Jag har själv arbetat fyra år utomlands, varav två år i ett renodlat muslimskt område. Jag fick då lära mig, genom att andra sa till mig, att man i möten med vissa grupper kan blockera det man har att säga, genom att klä sig på "fel" sätt. Jag ville bara ge Anna-Stina chansen att undvika att möta en sådan blockering.

Genom intervjun förstod jag att Anna-Stina tagit illa upp av detta råd, som jag gav i all välmening. Därför ringde jag upp henne och bad om ursäkt och efter att ha samtalat en stund tog hon emot min ursäkt.

Forskare bekräftar LP:s goda missbruksvård

Mitt blogginlägg härom dagen, med några berättelser från LP-verksamhetens missbruksvård, väckte viss uppståndelse och följdes bl a upp i en artikel i Barometern , med ett antal webbkommentarer.

Fil dr Ulf Grape vid Umeå Universitet har gjort en undersökning som redovisas i Dagen idag.

Undersökningen visar att 80 procent av dem som behandlats vid LP-verksamheten de senaste åren idag lever i stort sett drogfritt. Närmare 70 procent av dem anger att kristen tro har stor betydelse för deras liv idag.

Man må säga vad man vill om kristen tro, men alla de socialförvaltningar landet runt, som skickar sina svåraste missbrukare till LP-verksamhetens olika behandlingshem, tycker uppenbarligen att ett behandlingshem på kristen grund och med goda resultat är värt chansen att missbrukaren får hjälp ur sin förnedring.

Peter Högberg gör dock en orimlig dragning, när han utifrån mitt tidigare inlägg skriver att "ateister må bli troende eller fast i skiten".

För tydlighetens skull vill jag därför understryka att det finns flera andra, alldeles utmärkta behandlingsalternativ.

Det är bra. Vi människor är olika. Det som passar en person kan vara helt galet för en annan.

Beroendecentrum i Kalmar är ett sådant, gott exempel, där flera kommuner samverkar med landstinget. Jag är glad att Beroendecentrum fått förlängt uppdrag och önskar av hela mitt hjärta att man under denna frist hittar former för en fortsättning även efter årsskiftet.

Tyckt och tryckt om KD:s landstingsrådsval

Det sägs ibland att det som inte är skrivet inte finns eller inte har hänt. Det kan väl då betraktas som ett väl dokumenterat faktum att jag för ganska precis tre dagar sedan utsågs till Anders Anderssons efterträdare som landstingsråd för Kristdemokraterna.

Att Anders skulle lämna den yttersta ledningen i landstingspolitiken för att gå till riksdagen var en stor nationell nyhet. Vem som skulle bli hans efterträdare var åtminstone en regional nyhet, även om journalisterna vid fredagens presskonferens påstod att det inte varit lönt att slå vad om det, eftersom oddsen var lika med noll. Under distriktsstyrelsens sammanträde på torsdagskvällen fick dock Anders åtskilliga påstötningar från både medier och kollegor som ville veta distriktsstyrelsens beslut.

Påtryckningar och visat intresse ger utdelning och följdaktligen kunde Barometern och Radio Kalmar dra hem vinsten genom att vara först med nyheten, medan andra följde efter i rask takt. Här nedan kommer de senaste dagarnas skörd från tidningar och bloggar:

Barometern: http://www.barometern.se/nyheter/lanet/gudrun-brunegard-nytt-landstingsrad(1540115).gm

Radio Kalmar: http://www.sr.se/kalmar/nyheter/arkiv.asp?ProgramID=201&Min=2001-05-14&PeriodStart=2009-09-27&Period=2&Artikel=3123417

Radiointervju från fredagens presskonferens: http://www.sr.se/webbradio/?id=1967656&type=db

Östran: http://www.ostran.se/nyheter/kalmar/inte_lika_eldig_som_anders

Västerviks-Tidningen: http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5070391

Vimmerby Tidning: http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/34009/1/68/

Dagens Medicin: http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2009/09/25/nytt-landstingsrad-i-kalma/index.xml

Christer Jonssn: http://jonssonsfunderingar.blogspot.com/2009/09/grattis-och-valkommen.html

Pierre Edström: http://www.pierreedstrom.blogspot.com/

Johan Gustafsson: http://johanjunior.blogspot.com/2009/09/gudrun-brunegard-nytt-landstingsrad-for.html

Sebastian Hallén: http://basseblogg.blogspot.com/2009/09/grattis-gudrun.html

Christoper Dywik: http://dywik.wordpress.com/2009/09/24/nytt-landstingsrad-utsett/

Ett vidgat familjebegrepp stärker barnfamiljerna!

På Barometerns webbsida har det blivit debatt kring en notis om min motion till Kristdemokraternas riksting i förra veckan.

http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/kd-politiker-lat-mormor-vabba(1393740).gm#comments

Jag konstaterar att vinklingen av notisen blev olycklig. Motionen syftar till ett vidare synsätt och just VAB-dagar nämns bara i förbigående i ett större sammanhang i motionstexten.

Mitt förslag är formulerat "att partistyrelsen uppdras att arbeta för ett vidgat familjebegrepp, där de olika delarna i föräldraförsäkringen och övriga delar av ersättningssystemet kring barn och familj ska kunna utnyttjas av den familjemedlem eller närstående som föräldrarna beslutar".

Tanken är att om många i det naturliga nätverket kring barnfamiljen involveras, så klarar man av olika typer av kriser bättre. Som en sidoeffekt skulle det minska vissa arbetsgivares tveksamhet att anställa unga kvinnor, med tanke på risken för kompetens- och produktionstapp vid olika former av ledighet från jobbet för att sköta barnen. Med mitt förslag skulle den typen av frånvaro spridas på större del av befolkningen och på så vis minska just unga kvinnors utsatthet på arbetsmarknaden.

Läs motionen i sin helhet och distriktsstämmans yttrande!

http://www.kristdemokraterna.se/gudrunbrunegard/Politiskaageranden/Rikstingsmotionstarknatverketkringbarn.aspx

Och hur gick det med motionen i rikstinget? Ja, den bemöttes positivt, med formuleringar som "Den grundläggande tryggheten kan aldrig utgå från staten eller de offentliga institutionerna, den byggs utifrån nära relationer i de små gemenskaperna ... En gemenskap över generationsgränserna både inom och utom familjen, kan ge det stöd som behövs. Därför är den öppna flergenerationsfamiljen med sitt sociala nätverk ett livslångt projekt".

Dock uttryckte partistyrelsen tveksamhet till att göra det möjligt att överlåta delar av föräldrapenningen, eftersom man menar att den i första hand ska användas av föräldrarna för deras anknytning "till det lilla barnet under det första dryga året". Jag fick inget motiv i debatten om det skulle vara bättre att delar av föräldrapenningen brinner inne, för att föräldrarna av olika skäl inte ser sig kunna utnyttja dagarna, än att i så fall överlåta den resterande delen till någon närstående i det naturliga nätverket.

Förslag från den familjepolitiska arbetsgruppen, där jag har ingått, är nu ute på remiss och min motion ansågs därmed vara besvarad.