Flera av länets mindre kommuner upplever att det är svårt att tillgodose de krav som landstinget ställer för att öppna familjecentral. Man upplever att landstinget vill använda samma mall på en liten kommun som på en stor.
Denna interpellation, om möjligheterna för mindre kommuner att öppna familjecentral, har lämnats till landstingsråden Jessica Rydell (MP) och Lena Segerberg (S). Den ska besvaras i samband med landstingsfullmäktige den 27 februari, förlagt till Stufvenäs, precis på gränsen till Torsås. Torsås får därför stå som symbol för alla de kommuner som upplever liknande svårighet i samtalet med landstinget.
När kan familjer i Torsås kommun räkna med att få familjecentral?
I många år har man i Torsås kommun velat starta en familjecentral tillsammans med Landstinget i Kalmar län, men det har inte varit det lättaste. Redan under mandatperioden 2002-2006 skrevs det in i landstingsplanen att arbeta för att få till stånd familjecentraler i samarbete med var och en av länets kommuner.
Jag har själv varit med på minst ett par möten mellan kommun och landsting, där alla inblandade parter har uttryckt sina goda ambitioner. Ändå har man inte kommit vidare. Det har stupat på de krav som~landstinget ställer på lokalernas storlek och beskaffenhet,~vilka kommunens företrädare upplever vara orimliga.
Familjecentral är ett vedertaget begrepp, som har en utarbetat och beprövad metodik. Där ska mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialsekreterare finnas sida vid sida i gemensamma lokaler.
Varje verksamhet ska ha en god arbetsmiljö. Men är det rimligt att använda samma mall i en kommun på runt 7,000 invånare som för en kommun på 20,000 eller en på 60,000 invånare? Vore det inte rimligt att i någon mån anpassa lokalkraven efter hur många familjer som ska servas? Det kan enkelt beräknas utifrån antalet barn som föds per år i upptagningsområdet.
Vid den dialogrunda med var och en av länets kommuner, som landstinget genomförde under 2012, framkom det att fler kommuner än Torsås har uppfattat landstingets krav så stelbenta att man utifrån sitt barnantal har svårt att gå vidare i planeringen. Större flexibilitet efterfrågas.
För familjernas skull är det därför hög tid att sätta igång och hitta konkreta lösningar! Man ska inte missgynnas för att man råkar vara bosatt i en mindre kommun.
Mina frågor är därför:
Vad är ni som majoritetens ansvariga landstingsråd beredda att göra för att komma förbi dessa byråkratiska hinder, så att även familjerna i länets mindre kommuner ska få det stöd de behöver i föräldraskapet?
Finns i dagsläget någon konkret planering för Torsås vidkommande, beträffande planeringsmöten med kommunens företrädare, och/eller mål för var och när en familjecentral ska tas i bruk?
Visar inlägg med etikett Torsås. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Torsås. Visa alla inlägg
tisdag 19 februari 2013
torsdag 7 februari 2013
Gräv fram Torsås familjecentral ur byråkratin!
I många år har Torsås kommun velat starta en familjecentral tillsammans med Landstinget i Kalmar län, men det har inte varit det lättaste.
Jag har själv varit med på minst ett par möten mellan kommun och landsting, där alla inblandade parter har uttryckt sina goda ambitioner, men ändå har man inte kommit vidare. Det har stupat på de krav som landstinget ställer på lokalernas storlek och beskaffenhet, vilka kommunens företrädare upplever vara orimliga.
Visst, familjecentraler är ett vedertaget begrepp, som har en utarbetat och beprövad metodik. Där ska mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialsekreterare finnas sida vid sida i gemensamma lokaler.
Det är klart att varje verksamhet ska ha en god arbetsmiljö. Men är det rimligt att, som landstinget tycks göra, försöka trycka in en kommun på runt 7,000 invånare i samma mall som man har för en kommun på 20,000 eller en på 60,000?
Nej, det tycker inte jag. Jag tror inte verksamheten blir sämre om man är lite flexibel. Kanske det är bättre att få igång en verksamhet, som kanske inte är helt fulländad, hellre än att inget händer.
För så har det varit i alldeles tillräckligt många år redan. Nu är det dags att sätta igång konkret och hitta lösningar!
Familjecentraler finns i länets större kommuner och är på gång i Borgholm och Färjestaden. Nyligen kom man också överens i Mönsterås. I Torsås tycks dock planerna ha malts sönder av landstingets byråkrati.
Vid landstingsfullmäktige kommer jag därför att ställa en interpellation om vad ansvarigt landstingsråd i majoriteten är beredd att göra för att komma förbi dessa byråkratiska hinder, så att även familjerna i Torsås ska få det stöd de behöver.
fredag 16 mars 2012
Familjecentraler viktiga - även i mindre kommuner!
På torsdagen besökte jag Nybro för ett möte med partikamrater i Nybro-Emmaboda-Torsås-valkretsen.
En fråga som kom upp gällde familjecentraler, en fråga som vi kristdemokrater var med och förde in i landstingsplanen för ett par mandatperioder sedan. Ett mål är att det ska finnas familjecentraler i var och en av länets kommuner. På en familjecentral samverkar kommun och landsting i gemensamma lokaler, med mödrahälsovård, barnhälsovård (BVC), öppen förskola och socialtjänst. Tanken är att samordna det allmänna stödet till alla familjer, ge en mötesplats med andra föräldrar och barn med möjlighet att lära av varandra, och där de som behöver det på ett enkelt och naturligt sätt kan få tidigt stöd.
Familjecentraler har funnits i många år i de större kommunerna, men det har varit svårare att komma fram i de mindre kommunerna. Många upplever att landstinget ställer samma krav oavsett om det är en verksamhet som ska bedrivas varje dag eller om det, som är fallet i en liten kommun med relativt få barn, bara någon eller några dagar i veckan.
I Torsås har man jobbat länge med frågan, men är nu på väg att ge upp, för de krav man upplever att landstinget ställer. Detta trots att landstingsföreträdare vid ett möte i Torsås förra året, då även jag själv deltog, signalerade förståelse för att det råder andra förhållanden i en liten kommun än i en stor, vilket man kan behöva ta hänsyn till.
I Emmaboda har en kristdemokratisk motion om att öppna familjecentral bifallits i kommunfullmäktige, men när kommunen försöker förhandla med landstinget möter de samma bristande flexibilitet som man kunnat se på andra håll. Även från Mönsterås har jag fått signaler om att det ena hindret efter det andra sätts upp.
Som ett resultat av mötet skrev jag bifogade fråga, till primärvårdsansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP), som nu är inlämnad. Den kommer att behandlas vid landstingsfullmäktige den 21/3.
--------------
Fråga
Till landstingsrådet Jessica Rydell (MP)
Om familjecentraler i länets mindre kommuner
I landstingsplanerna har under åtskilliga år målet att öppna familjecentraler i samarbete med var och en av länets kommuner varit inskrivet. Flera kommuner har nu, glädjande nog, anmält intresse och inlett planeringssamtal med landstinget. I Torsås har dock kommunföreträdare uttryckt att landstinget ställer långt gående krav på lokaliteter och ytor, utan flexibilitet och hänsyn till lokala förhållanden, vilket gör det svårt att komma vidare. Även i Emmaboda och Mönsterås hörs oroande signaler om att samtalen är på väg att gå i baklås.
Min fråga är därför:
Vad gör du för att även familjer i länets mindre kommuner ska få tillgång till familjecentraler?
Nybro den 15 mars 2012
Gudrun Brunegård
En fråga som kom upp gällde familjecentraler, en fråga som vi kristdemokrater var med och förde in i landstingsplanen för ett par mandatperioder sedan. Ett mål är att det ska finnas familjecentraler i var och en av länets kommuner. På en familjecentral samverkar kommun och landsting i gemensamma lokaler, med mödrahälsovård, barnhälsovård (BVC), öppen förskola och socialtjänst. Tanken är att samordna det allmänna stödet till alla familjer, ge en mötesplats med andra föräldrar och barn med möjlighet att lära av varandra, och där de som behöver det på ett enkelt och naturligt sätt kan få tidigt stöd.
Familjecentraler har funnits i många år i de större kommunerna, men det har varit svårare att komma fram i de mindre kommunerna. Många upplever att landstinget ställer samma krav oavsett om det är en verksamhet som ska bedrivas varje dag eller om det, som är fallet i en liten kommun med relativt få barn, bara någon eller några dagar i veckan.
I Torsås har man jobbat länge med frågan, men är nu på väg att ge upp, för de krav man upplever att landstinget ställer. Detta trots att landstingsföreträdare vid ett möte i Torsås förra året, då även jag själv deltog, signalerade förståelse för att det råder andra förhållanden i en liten kommun än i en stor, vilket man kan behöva ta hänsyn till.
I Emmaboda har en kristdemokratisk motion om att öppna familjecentral bifallits i kommunfullmäktige, men när kommunen försöker förhandla med landstinget möter de samma bristande flexibilitet som man kunnat se på andra håll. Även från Mönsterås har jag fått signaler om att det ena hindret efter det andra sätts upp.
Som ett resultat av mötet skrev jag bifogade fråga, till primärvårdsansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP), som nu är inlämnad. Den kommer att behandlas vid landstingsfullmäktige den 21/3.
--------------
Fråga
Till landstingsrådet Jessica Rydell (MP)
Om familjecentraler i länets mindre kommuner
I landstingsplanerna har under åtskilliga år målet att öppna familjecentraler i samarbete med var och en av länets kommuner varit inskrivet. Flera kommuner har nu, glädjande nog, anmält intresse och inlett planeringssamtal med landstinget. I Torsås har dock kommunföreträdare uttryckt att landstinget ställer långt gående krav på lokaliteter och ytor, utan flexibilitet och hänsyn till lokala förhållanden, vilket gör det svårt att komma vidare. Även i Emmaboda och Mönsterås hörs oroande signaler om att samtalen är på väg att gå i baklås.
Min fråga är därför:
Vad gör du för att även familjer i länets mindre kommuner ska få tillgång till familjecentraler?
Nybro den 15 mars 2012
Gudrun Brunegård
söndag 12 september 2010
Likvärdig vård med en väg in för unga i Torsås
På lördagen var jag i Torsås tillsammans med Marie Jansson (KD), förstanamn i landstingsvalkretsen för Nybro-Emmaboda-Torsås.
I Torsås finns en öppen förskola, en viktig pusselbit i en framtida familjecentral.
Barn och unga i Torsås kommun ska inte behöva få sämre stöd än de som bor i andra delar av länet. Det är sorgligt att den rödgröna majoriteten ännu inte kommit till skott med vare sig familjecentral eller Unga Vuxna-mottagning. Landstinget måste visa större lyhördhet och flexibilitet för de små kommunernas förutsättningar.
Vi kristdemokrater ser familjecentraler som ett viktigt stöd för föräldrar och barn, där mödravård, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola samverkar. Det är ett koncept som visat sig fungera väl på andra håll. Vi vill att det ska finnas familjecentral även i Torsås, men tyvärr är landstingets krav på lokalytor inte ställda i relation till folkmängd eller barnantal. Därför är det svårt för en liten kommun att leva upp till landstingets förväntningar.
Unga Vuxna-mottagningar håller på att byggas upp runt om i länet. Dit ska personer mellan 16 och 24 år kunna vända sig för att få stöd och samtal när man har problem. Det finns ännu inte någon sådan i Torsås. Den närmaste finns i Emmaboda.
Vi anser att familjerna, barnen och de unga i Torsås ska få likvärdig hälso- och sjukvård och stöd som i andra delar av länet. Om vi får majoritet i landstingsvalet kommer vi ta initiativ till samråd med kommunen om att samverka kring en helhetslösning, där man kan nyttja gemensamma lokaler växelvis för familjecentral och Unga Vuxna-mottagning och gärna även ungdomsmottagningen.
Det ska vara enkelt för ungdomarna att hitta och det blir det med en väg in till allt som gäller ungas kontakter med hälso- och sjukvården.
I Torsås finns en öppen förskola, en viktig pusselbit i en framtida familjecentral.
Barn och unga i Torsås kommun ska inte behöva få sämre stöd än de som bor i andra delar av länet. Det är sorgligt att den rödgröna majoriteten ännu inte kommit till skott med vare sig familjecentral eller Unga Vuxna-mottagning. Landstinget måste visa större lyhördhet och flexibilitet för de små kommunernas förutsättningar.
Vi kristdemokrater ser familjecentraler som ett viktigt stöd för föräldrar och barn, där mödravård, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola samverkar. Det är ett koncept som visat sig fungera väl på andra håll. Vi vill att det ska finnas familjecentral även i Torsås, men tyvärr är landstingets krav på lokalytor inte ställda i relation till folkmängd eller barnantal. Därför är det svårt för en liten kommun att leva upp till landstingets förväntningar.
Unga Vuxna-mottagningar håller på att byggas upp runt om i länet. Dit ska personer mellan 16 och 24 år kunna vända sig för att få stöd och samtal när man har problem. Det finns ännu inte någon sådan i Torsås. Den närmaste finns i Emmaboda.
Vi anser att familjerna, barnen och de unga i Torsås ska få likvärdig hälso- och sjukvård och stöd som i andra delar av länet. Om vi får majoritet i landstingsvalet kommer vi ta initiativ till samråd med kommunen om att samverka kring en helhetslösning, där man kan nyttja gemensamma lokaler växelvis för familjecentral och Unga Vuxna-mottagning och gärna även ungdomsmottagningen.
Det ska vara enkelt för ungdomarna att hitta och det blir det med en väg in till allt som gäller ungas kontakter med hälso- och sjukvården.
söndag 1 november 2009
Slamkrypare om mödrahälsovården?
Vad vill egentligen landstingsmajoriteten med mödrahälsovården? Finns det en dold agenda som säger att man vill centralisera den till de tre sjukhusen?
Ja, man kan undra. Så sent som i slutet av augusti skrev man det i klartext i utkastet till regelverk för Hälsoval Kalmar län. Samtidigt kom information om att man skulle dra resurser från MVC (mödravårdscentralen) i Högsby, Emmaboda och Torsås till Kalmar. Det väckte oro om tillräckligt mycket resurs skulle finnas kvar för att klara av basuppdraget, med gynhälsokontroller, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och förhoppningsvis även familjecentraler.
Jag skrev en interpellation för att få klarhet i detta i samband med landstingsfullmäktige i september. Landstingsrådet Lena Segerberg (S) svarade att landstingets uppdrag är att erbjuda MVC i varje kommun och att det uppdraget ligger fast.
Trots detta upplever personalen i Högsby oro. Uppenbarligen har inte majoriteten lyckats förmedla något tydligt besked om hur uppdraget ska lösas i varje kommun. Personalen är orolig över att de planer som tidigare funnits i tryck mal vidare och att majoriteten medvetet döljer detta under en formulering som lika gärna kan innebära att mödrahälsovården i Högsby dras in och att man istället tänker skicka dit personal från sjukhuset mer eller mindre sporadiskt.
Är det som personalen befarar, att formuleringen "MVC ska erbjudas" i själva verket är en slamkrypare? I så fall finns det skäl att skärpa och förtydliga formuleringen med både hängslen och livrem. Befolkningen och personalen måste känna trygghet om att den förebyggande vården finns nära.
Det är en väl beforskad sanning att de socioekonomiskt svagaste grupperna har sämre hälsa än andra grupper. Till exempel är det vanligare med övervikt och rökning. Dessa båda faktorer innebär högre risker vid graviditet. Det är alltså dessa som är i störst behov av den förebyggande hälsovården under graviditet.
Om inte mödrahälsovården finns lätt tillgänglig och på nära håll ökar alltså risken att det är de socioekonomisk redan utsatta som först faller ur systemet. Den risken får vi inte ta! Jag hoppas att den röd-gröna majoriteten instämmer i det.
Ja, man kan undra. Så sent som i slutet av augusti skrev man det i klartext i utkastet till regelverk för Hälsoval Kalmar län. Samtidigt kom information om att man skulle dra resurser från MVC (mödravårdscentralen) i Högsby, Emmaboda och Torsås till Kalmar. Det väckte oro om tillräckligt mycket resurs skulle finnas kvar för att klara av basuppdraget, med gynhälsokontroller, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och förhoppningsvis även familjecentraler.
Jag skrev en interpellation för att få klarhet i detta i samband med landstingsfullmäktige i september. Landstingsrådet Lena Segerberg (S) svarade att landstingets uppdrag är att erbjuda MVC i varje kommun och att det uppdraget ligger fast.
Trots detta upplever personalen i Högsby oro. Uppenbarligen har inte majoriteten lyckats förmedla något tydligt besked om hur uppdraget ska lösas i varje kommun. Personalen är orolig över att de planer som tidigare funnits i tryck mal vidare och att majoriteten medvetet döljer detta under en formulering som lika gärna kan innebära att mödrahälsovården i Högsby dras in och att man istället tänker skicka dit personal från sjukhuset mer eller mindre sporadiskt.
Är det som personalen befarar, att formuleringen "MVC ska erbjudas" i själva verket är en slamkrypare? I så fall finns det skäl att skärpa och förtydliga formuleringen med både hängslen och livrem. Befolkningen och personalen måste känna trygghet om att den förebyggande vården finns nära.
Det är en väl beforskad sanning att de socioekonomiskt svagaste grupperna har sämre hälsa än andra grupper. Till exempel är det vanligare med övervikt och rökning. Dessa båda faktorer innebär högre risker vid graviditet. Det är alltså dessa som är i störst behov av den förebyggande hälsovården under graviditet.
Om inte mödrahälsovården finns lätt tillgänglig och på nära håll ökar alltså risken att det är de socioekonomisk redan utsatta som först faller ur systemet. Den risken får vi inte ta! Jag hoppas att den röd-gröna majoriteten instämmer i det.
fredag 25 september 2009
Tacksam, stolt och ödmjuk!
- Jag är tacksam och stolt över det förtroende distriktsstyrelsen visat genom att utse mig till nytt landstingsråd från den 1 november i år. Samtidigt känner jag mig mycket ödmjuk inför utmaningen att efterträda Anders Andersson, en av Sveriges absolut kunnigaste och skickligaste landstingspolitiker.
Det säger Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, på fredagen med anledning av gårdagens beslut i distriktsstyrelsen.
Gudrun Brunegård är uppvuxen i Oskarshamn och Kalmar och tillbringade en stor del av sina somrar på Öland. Hon bor sedan drygt tjugo år i Vimmerby, efter studier i Lund och några års arbete i Dalarna och i Tanzania. Genom sin bakgrund som sjuksköterska med distriktssköterskeutbildning, har hon en grundläggande insikt i hälso- och sjukvårdens utmaningar på det professionella planet.
Gudrun Brunegård kommer som landstingsråd i opposition ha ett särskilt ansvar för primärvård och folkhälsa.
- Jag känner mig väl förtrogen med de skiftande villkor som råder i länets olika delar. Under nio år i landstingspolitiken, varav närmare sju år som politisk sekreterare i nära samarbete med Anders Andersson, har jag fått en god inskolning i det politiska arbetet, säger Gudrun Brunegård.
- Jag kommer att arbeta för att befolkningen i hela Kalmar län ska ha rätt till vård på likvärdiga villkor, oavsett var man bor. Ett aktuellt område att bevaka är att det ska fortsätta att finnas mödravård i länets alla kommuner, fortsätter Gudrun.
- För den som är sjuk och väntar på vård kan väntan kännas olidligt lång. Därför måste köerna i sjukvården kapas. Kalmar län ligger långt framme nationellt, men i jämförelse med andra västländer har vi ofattbart långa väntetider. Det måste förbättras, fastslår Gudrun Brunegård bestämt.
- Kalmar län har den äldsta befolkningen i hela Sverige. Svårt sjuka äldre dominerar bilden både inom primärvården och på sjukhusklinikerna. Geriatrikernas kompetens om åldrandets komplexa sjukdomar, behöver tas tillvara bättre. Det är viktigt för att fortsätta arbetet med att ge trygg vård ända in i livets slutskede, konstaterar Gudrun Brunegård.
- Den psykiska ohälsan har ökat, framför allt bland unga, men är inte alltid så lätt att känna igen. Den tar sig inte alltid så drastiska uttryck som att man skär sig. Jag vill arbeta för att alla som arbetar inom hälso- och sjukvården känner igen tecknen på psykisk ohälsa och har kunskap om hur man kan hjälpa den det berör, avslutar Gudrun Brunegård.
Det säger Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, på fredagen med anledning av gårdagens beslut i distriktsstyrelsen.
Gudrun Brunegård är uppvuxen i Oskarshamn och Kalmar och tillbringade en stor del av sina somrar på Öland. Hon bor sedan drygt tjugo år i Vimmerby, efter studier i Lund och några års arbete i Dalarna och i Tanzania. Genom sin bakgrund som sjuksköterska med distriktssköterskeutbildning, har hon en grundläggande insikt i hälso- och sjukvårdens utmaningar på det professionella planet.
Gudrun Brunegård kommer som landstingsråd i opposition ha ett särskilt ansvar för primärvård och folkhälsa.
- Jag känner mig väl förtrogen med de skiftande villkor som råder i länets olika delar. Under nio år i landstingspolitiken, varav närmare sju år som politisk sekreterare i nära samarbete med Anders Andersson, har jag fått en god inskolning i det politiska arbetet, säger Gudrun Brunegård.
- Jag kommer att arbeta för att befolkningen i hela Kalmar län ska ha rätt till vård på likvärdiga villkor, oavsett var man bor. Ett aktuellt område att bevaka är att det ska fortsätta att finnas mödravård i länets alla kommuner, fortsätter Gudrun.
- För den som är sjuk och väntar på vård kan väntan kännas olidligt lång. Därför måste köerna i sjukvården kapas. Kalmar län ligger långt framme nationellt, men i jämförelse med andra västländer har vi ofattbart långa väntetider. Det måste förbättras, fastslår Gudrun Brunegård bestämt.
- Kalmar län har den äldsta befolkningen i hela Sverige. Svårt sjuka äldre dominerar bilden både inom primärvården och på sjukhusklinikerna. Geriatrikernas kompetens om åldrandets komplexa sjukdomar, behöver tas tillvara bättre. Det är viktigt för att fortsätta arbetet med att ge trygg vård ända in i livets slutskede, konstaterar Gudrun Brunegård.
- Den psykiska ohälsan har ökat, framför allt bland unga, men är inte alltid så lätt att känna igen. Den tar sig inte alltid så drastiska uttryck som att man skär sig. Jag vill arbeta för att alla som arbetar inom hälso- och sjukvården känner igen tecknen på psykisk ohälsa och har kunskap om hur man kan hjälpa den det berör, avslutar Gudrun Brunegård.
torsdag 10 september 2009
Mödravård och familjecentraler i hela länet?
För några veckor sedan uppmärksammade jag i denna blogg att babyboomen i länet föranleder mödravården att göra omfördelningar av sina resurser. Man planerar för att flytta resurser från Högsby, Emmaboda och Torsås till Kalmar. Man tänker också dra ned på p-pillermottagningen! I nedanstående interpellation till landstingsfullmäktige, som stämplas in idag, ställer jag frågor till Lena Segerberg omkring detta och vad det får för konsekvenser.
Landstingsfullmäktige
Interpellation till Landstingsrådet Lena Segerberg
Radio Kalmar och andra medier har uppmärksammat att lågkonjunkturen ger högkonjunktur på länets mödravårdscentraler. Detta är naturligtvis glädjande ur mer än en aspekt. Men ur ett länsperspektiv är det inte enbart glädje förknippat med en nyhet som denna.
I de södra delarna av länet är ökningen av blivande mammor störst. Åttio fler gravida kvinnor är inskrivna i Kalmar i år jämfört med i augusti förra året. När alla dessa mammor kommer längre fram i graviditeten blir kontrollerna tätare och då går det åt mer personal.
I landstinget råder i princip anställningsstopp. Istället aviseras nu en omfördelning av resurser. Högsby kommun, med fyra färre inskrivna i mödravården än i augusti förra året, kommer enligt media få släppa till resurser, som alltså styrs över till Kalmar. Det inger oro för vad det får för konsekvenser för Högsby, där man redan fått kämpa hårt för sin familjecentral.
Det framkommer också att mödravården i Emmaboda och Torsås också kommer att få släppa ifrån sig resurser till Kalmar, trots att man där har ett ökat antal inskrivna i mödravården. Enligt media ska mödravården dessutom klara en del av omfördelningen av resurser genom att minska tiden för p-pillerförskrivning.
Mödrahälsovård, familjecentraler och preventivmedelsrådgivning är viktiga delar av landstingets förebyggande hälso- och sjukvård. Den förebyggande hälso- och sjukvården bygger på hög tillgänglighet. Det är väl känt att socialt utsatta grupper halkar efter när tillgängligheten brister.
I olika sammanhang har det framkommit att det finns tankar på att centralisera mödravården till länets sjukhus. Om sådana tankar får fäste och genomförs skulle det kunna innebära att anslutningen till de förebyggande kontrollerna minskar bland kvinnor i kommuner utanför sjukhusorterna. Risken att inte i tid upptäcka en riskgraviditet skulle i så fall öka i den gruppen. Att minska tiden för p-pillerförskriving förefaller vara tämligen kortsiktigt och kan tvärtom förorsaka en bumerangeffekt gentemot mödravården själv.
Mina frågor till Lena Segerberg är därför:
Vilka åtgärder vidtar du för att trygga tillgängligheten till mödravård i var och en av länets kommuner?
Kan du garantera att arbetet med familjecentral i Högsby fortsätter?
Vilken beräkningsnyckel har använts när man vill minska resurserna i Emmaboda och Torsås, trots ökat antal inskrivna gravida?
Vilka effekter på mödravården och övriga delar av kvinnosjukvården förväntas minskad p-pillerförskrivning ge i form av ökat antal oönskade graviditeter?
Landstingsfullmäktige
Interpellation till Landstingsrådet Lena Segerberg
Radio Kalmar och andra medier har uppmärksammat att lågkonjunkturen ger högkonjunktur på länets mödravårdscentraler. Detta är naturligtvis glädjande ur mer än en aspekt. Men ur ett länsperspektiv är det inte enbart glädje förknippat med en nyhet som denna.
I de södra delarna av länet är ökningen av blivande mammor störst. Åttio fler gravida kvinnor är inskrivna i Kalmar i år jämfört med i augusti förra året. När alla dessa mammor kommer längre fram i graviditeten blir kontrollerna tätare och då går det åt mer personal.
I landstinget råder i princip anställningsstopp. Istället aviseras nu en omfördelning av resurser. Högsby kommun, med fyra färre inskrivna i mödravården än i augusti förra året, kommer enligt media få släppa till resurser, som alltså styrs över till Kalmar. Det inger oro för vad det får för konsekvenser för Högsby, där man redan fått kämpa hårt för sin familjecentral.
Det framkommer också att mödravården i Emmaboda och Torsås också kommer att få släppa ifrån sig resurser till Kalmar, trots att man där har ett ökat antal inskrivna i mödravården. Enligt media ska mödravården dessutom klara en del av omfördelningen av resurser genom att minska tiden för p-pillerförskrivning.
Mödrahälsovård, familjecentraler och preventivmedelsrådgivning är viktiga delar av landstingets förebyggande hälso- och sjukvård. Den förebyggande hälso- och sjukvården bygger på hög tillgänglighet. Det är väl känt att socialt utsatta grupper halkar efter när tillgängligheten brister.
I olika sammanhang har det framkommit att det finns tankar på att centralisera mödravården till länets sjukhus. Om sådana tankar får fäste och genomförs skulle det kunna innebära att anslutningen till de förebyggande kontrollerna minskar bland kvinnor i kommuner utanför sjukhusorterna. Risken att inte i tid upptäcka en riskgraviditet skulle i så fall öka i den gruppen. Att minska tiden för p-pillerförskriving förefaller vara tämligen kortsiktigt och kan tvärtom förorsaka en bumerangeffekt gentemot mödravården själv.
Mina frågor till Lena Segerberg är därför:
Vilka åtgärder vidtar du för att trygga tillgängligheten till mödravård i var och en av länets kommuner?
Kan du garantera att arbetet med familjecentral i Högsby fortsätter?
Vilken beräkningsnyckel har använts när man vill minska resurserna i Emmaboda och Torsås, trots ökat antal inskrivna gravida?
Vilka effekter på mödravården och övriga delar av kvinnosjukvården förväntas minskad p-pillerförskrivning ge i form av ökat antal oönskade graviditeter?
söndag 31 maj 2009
Pingst och vindkraft
Pingsthelg - hänryckningens tid! Nog kan man bli hänförd över naturens prunkande härlighet så här års.
Men pingsthelgen anspelar egentligen på en annan hänryckning, när människans inneboende ande kommer i samklang med Guds Ande, Hjälparen, som Jesus talade om.
Andens vind blåser vart den vill. Man ser den inte, men man hör den och man kan se effekterna av den.
Det stormade härom dagen. Träden passade då på att göra sig av med torra kvistar och vissnade blommor. Äppelblommen virvlade ystert iväg.
I tisdags var jag i Bergkvara och besökte Torsås Vindkraft Expo. Där tar man tillvara vindens kraft och omvandlar den till elektricitet. Där finns också en vindgenerator i en snäckformad tunnel, som kröker sig kring sin egen axel. Det gör att det uppstår en massa spännande luftströmmar i tunneln. Beroende på var i tunneln man står har vinden olika styrka och karaktär. På golvet har man markerat hur många sekundmeter det blåser just där.
Med ansiktet vänt mot vindgeneratorn kan man prova på stormstyrka. Ett stycke därifrån upplever man en mild sommarbris.
På något ställe intill den buktande väggen kan man pröva på uppvindar. Där vill det till att man är rätt klädd, så att det inte blir som vid Kvastenhörnan i Kalmar härom dagen. Både partytält och valmaterial ville stiga till väders! Själv hade jag en luftig kjol på mig och fann för gott att fly därifrån till en mindre oberäknelig del av Storgatan.
Strax intill stället med uppvinden är det helt vindstilla. Där kan man pusta ut en stund innan man ger sig ut i blåsvädret igen.
Så mycket enklare livet blir när man lärt sig ta vara på vindens kraft och ledas av den genom livets skiften - både genom trånga och farliga leder och ut på öppet vatten. När man drabbas av stiltje längtar man efter en vindpust för att åter känna livet pulsera - och kanske emellanåt sugas med i en kittlande uppvind!
Men pingsthelgen anspelar egentligen på en annan hänryckning, när människans inneboende ande kommer i samklang med Guds Ande, Hjälparen, som Jesus talade om.
Andens vind blåser vart den vill. Man ser den inte, men man hör den och man kan se effekterna av den.
Det stormade härom dagen. Träden passade då på att göra sig av med torra kvistar och vissnade blommor. Äppelblommen virvlade ystert iväg.
I tisdags var jag i Bergkvara och besökte Torsås Vindkraft Expo. Där tar man tillvara vindens kraft och omvandlar den till elektricitet. Där finns också en vindgenerator i en snäckformad tunnel, som kröker sig kring sin egen axel. Det gör att det uppstår en massa spännande luftströmmar i tunneln. Beroende på var i tunneln man står har vinden olika styrka och karaktär. På golvet har man markerat hur många sekundmeter det blåser just där.
Med ansiktet vänt mot vindgeneratorn kan man prova på stormstyrka. Ett stycke därifrån upplever man en mild sommarbris.
På något ställe intill den buktande väggen kan man pröva på uppvindar. Där vill det till att man är rätt klädd, så att det inte blir som vid Kvastenhörnan i Kalmar härom dagen. Både partytält och valmaterial ville stiga till väders! Själv hade jag en luftig kjol på mig och fann för gott att fly därifrån till en mindre oberäknelig del av Storgatan.
Strax intill stället med uppvinden är det helt vindstilla. Där kan man pusta ut en stund innan man ger sig ut i blåsvädret igen.
Så mycket enklare livet blir när man lärt sig ta vara på vindens kraft och ledas av den genom livets skiften - både genom trånga och farliga leder och ut på öppet vatten. När man drabbas av stiltje längtar man efter en vindpust för att åter känna livet pulsera - och kanske emellanåt sugas med i en kittlande uppvind!
onsdag 27 maj 2009
Östersjön kan räddas - goda exempel i Bergkvara
Tillsammans med Marie Jansson, gruppledare för Kristdemokraterna i Torsås, fick jag information om Utgrundens vindkraftverk.För mig är frågan om Östersjön en av de viktigaste framtidsfrågorna för EU. Stora delar av Östersjöns bottnar har ödelagts på grund av övergödning. Många av fiskarnas lekplatser har försvunnit. Därför är det oerhört glädjande att se att livet kan återvända. Dessa erfarenheter måste spridas, både inom Sverige men också till övriga länder runt vårt känsliga bräckvattenhav. Detta måste vara en gemensam angelägenhet i Europasamarbetet.
Den slutsatsen drar jag efter mitt möte med representanter för Kustmiljögruppen på Torsås Vindkraft Expo i Bergkvara på tisdagen.
Kustmiljögruppen har visat att man, med relativt enkla medel kombinerat med stort engagemang och uthållighet, kan åstadkomma avgörande förändringar i bottenmiljöerna. Nu börjar dyn försvinna i vikarna och abborrarna har hittat tillbaka till lekplatserna.
Men det räcker inte att vi i Sverige arbetar med att minska kväve- och fosforutsläpp från jordbruken. Vi kan anlägga hur många våtmarker och kvävefällor som helst. För att rädda Östersjön behöver alla de 84 miljoner människor som bor runt Östersjön hjälpas åt.
Vindkraftverken på Utgrunden är en viktig markering av vårt behov att ersätta de fossila bränslena, för att komma tillrätta med växthuseffekten som hotar vår planet. Vi behöver helt få bort koldioxidutsläppen till år 2050 om inte vår kust ska begravas under flera meter med vatten, från smältande isar vid Nordpolen.
Jag vill vara med och förvalta vår jord och vårt hav för att skapa en tryggare framtid för våra barn och barnbarn. Det är en viktig drivkraft för mig, som kandidat för Kristdemokraterna till Europaparlamentet.
Den slutsatsen drar jag efter mitt möte med representanter för Kustmiljögruppen på Torsås Vindkraft Expo i Bergkvara på tisdagen.
Kustmiljögruppen har visat att man, med relativt enkla medel kombinerat med stort engagemang och uthållighet, kan åstadkomma avgörande förändringar i bottenmiljöerna. Nu börjar dyn försvinna i vikarna och abborrarna har hittat tillbaka till lekplatserna.
Men det räcker inte att vi i Sverige arbetar med att minska kväve- och fosforutsläpp från jordbruken. Vi kan anlägga hur många våtmarker och kvävefällor som helst. För att rädda Östersjön behöver alla de 84 miljoner människor som bor runt Östersjön hjälpas åt.
Vindkraftverken på Utgrunden är en viktig markering av vårt behov att ersätta de fossila bränslena, för att komma tillrätta med växthuseffekten som hotar vår planet. Vi behöver helt få bort koldioxidutsläppen till år 2050 om inte vår kust ska begravas under flera meter med vatten, från smältande isar vid Nordpolen.
Jag vill vara med och förvalta vår jord och vårt hav för att skapa en tryggare framtid för våra barn och barnbarn. Det är en viktig drivkraft för mig, som kandidat för Kristdemokraterna till Europaparlamentet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
