Hur hanterar hälso- och sjukvården det mångdubblade befolkningstrycket på Öland under sommaren med personalens rätt till semester?
Tillvägagångssätten är minst sagt olika. I Borgholm bemannar man upp och ökar öppethållandet, i Färjestaden och Mörbylånga stänger man växelvis.
Hur påverkar det befolkningens rätt till vård på lika villkor? Vilka åtgärder tänker ansvarig politiker vidta för att säkerställa att vården ges på lika villkor till bofasta och tillresta?
Det vill jag få svar på genom denna interpellation, som jag idag har lämnat in på landstingets kansli.
Interpellation till primärvårdsansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP)
Öland är ett av Sveriges viktigaste resmål under sommaren. Befolkningen mångdubblas under några månader. Av naturliga skäl sammanfaller öns befolkningsmässiga och ekonomiska högsäsong med sjukvårdspersonalens traditionella semestertid.
Även om de flesta semesterfirarna är fullt friska, så kan det bli problematiskt för hälso- och sjukvården, som kan beskrivas som en servicebransch inom sektorn liv och hälsa. Många av Ölands sommarboende är äldre, med ett antal kroniska sjukdomar som kan behöva brådskande sjukvårdsbedömning även under semestern. Också en yngre, i grunden frisk semesterfirare, kan drabbas av akuta infektioner, småskador eller olycksfall, som kräver kontakt med sjukvården.
Hur kan man då lösa dilemmat med personalens rätt till semester just under den tid på året då trycket är som allra störst?
Hälsocentralerna på Öland har av mångårig tradition löst somrarna på diametralt olika sätt. På mellersta och norra Öland drar man nytta av utomlänspatienternas sjukvårdsbehov, för att förstärka hälsocentralens intäkter. Semestervikarier rekryteras exempelvis bland sjukvårdspersonal från andra delar av landet, som kan tänka sig att kombinera familjens ölandssemester med ett extraknäck. I Borgholm ökar man under den mest intensiva tiden öppethållandet fram till sena kvällen. På södra Öland brukar man växelvis stänga hälsocentralen i Färjestaden och i Mörbylånga, en period vardera.
När jag möter ölänningar uttrycker de total oförståelse för att den anpassning till det ökade sjukvårdsbehovet som man lyckas möta på norra Öland inte går att lösa på öns södra del.
Mina frågor till primärvårdsansvarigt landstingsråd är därför följande:
- Hur kommer öppethållandet se ut för Ölands respektive hälsocentraler sommaren 2013?
- Anser du att befolkningen på Öland får sjukvård på lika villkor?
- Vilka åtgärder har du för avsikt att vidta för att den bofasta och tillresta befolkningen på Öland ska få likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård under sommaren?
Kalmar den 13 maj 2013
Gudrun Brunegård
Visar inlägg med etikett hälso- och sjukvård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hälso- och sjukvård. Visa alla inlägg
måndag 20 maj 2013
onsdag 13 juni 2012
Vem bestämmer i landstinget?
Ja, det är en berättigad fråga, inte minst efter gårdagens olika debatter i landstingsfullmäktige. Trots den ständigt skönmålande rödgröna majoritetens försök att framstå som kompetenta ledare framkom att styrningen brister och att man inte vågar peka ut en färdriktning utan att först fråga tjänstemän. Vem ska peka ut färdriktningen om inte politiken?
Gudrun Brunegård debatterar barnperspektiv och barnrätt i landstingsfullmäktige. På podiet från vänster: Jenny Hagberg (sekr), Ulf Nilsson S (ordförande) och Chatrine Pålsson Ahlgren KD (vice ordförande).
Inte ens i en så enkel fråga som att tillsätta en barnombudsman, med uppgift att granska och driva landstingets arbete med barnperspektivet, vågade de rödgröna följa Alliansens förslag i en motion och fatta beslut. Lena Segerberg (S) ville uttryckligen överlåta till tjänstemännen att själva utforma hur barnrättsarbetet ska organiseras, trots de förebilder från Sörmland och Jönköpings landsting som vi uppenbarligen var överens om. Vad är de rädda för i majoriteten?
I debatten kring årsredovisningen tog Christer Jonsson (C) upp den senaste bilupphandlingen, som enligt beslut skulle gälla miljöbilar, företrädesvis biogas och etanol. Ändå blev resultatet dieselbilar, som inte kommer att vara miljöklassade nästa år. Därigenom har landstinget minskat istället för att öka andelen förnyelsebara drivmedel. Jessica Rydell (MP) svarade, som ansvarigt landstingråd, ungefär att "det är beklagligt, med det blev så". Därmed erkände hon att majoriteten saknat styrning i ärendet. Trots politiska beslut blev resultatet något helt annat när det genomfördes.
Det allvarligaste exemplet är nog ändå Hälso- och sjukvårdsförvaltningens budget, som gick back förra året med omkring 80 miljoner kronor och riskerar ännu större underskott i år. Konsekvenserna av det kan bli högst kännbara för länets befolkning, om man inte visa politiskt ledarskap.
Jag har i flera år varnat för faran med den demoraliserande effekt som ligger i en ouppnåelig budget. Nu syns det i praktiken. Den politiska styrningen genom angivna budgetramar tycks helt ha förlorat sin funktion. Revisorerna påtalar att förvaltningen har övergått till att jämföra med tidigare år istället för med budget.
Anders Henriksson (S) sa, apropå alla ouppnådda verksamhetsmål, att det är bra att ha tufft satta mål, eftersom det tvingar en att spänna bågen hårt. I frågan om hälso- och sjukvårdsförvaltningen har bågen spänts så hårt att strängen är på väg att brista. Den som drabbas av det blir länets befolkning, som riskerar att drabbas av allvarliga förändringar i hälso- och sjukvårdsutbudet och var man kan få olika åtgärder utförda.
Men vad har det exemplet för samband med min tes att majoriteten släppt den politiska styrningen?
Jo, eftersom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen går med rekordstora underskott (vilket jag menar beror på att man inte tilldelats rimliga budgetramar) ligger nu ett uppdrag från landstingsdirektören att komma ned i ram. Ett arbete med att ta fram åtgärdsplaner pågår för fullt. Det finns risk att det kommer att innebära stora förändringar i strukturen på sjukvården. Mycket av de diskussioner som sipprat ut handlar om att centralisera verksamheter till färre platser i länet.
Vid fullmäktige behandlades bland annat Åke Aldmans (FP) interpellation om på vilka platser patienter i framtiden ska få pacemaker inopererad. Ett förslag diskuteras som innebär att det framdeles bara ska göras i Kalmar, trots att det i Västervik finns god kompetens och fler erfarna operatörer. Även i Oskarshamn utförs sådana operationer idag.
Enligt liknande modell diskuteras att förlägga länsgemensamma jourer för vissa specialiteter till Kalmar.
Om den ena i och för sig mindre proceduren efter den andra centraliseras till Kalmar riskerar det att urholka den allmänna kompetensen i Västervik, som redan idag balanserar på gränsen för att ha tillräckligt stort patientunderlag för att upprätthålla den kompetens som behövs för ett akutsjukhus. De små, enskilda förändringarna, kan få ödesdigra konsekvenser för helheten.
Det är först när man ser helheten som man kan se effekten av de enskilda delarna. Därför skulle det vara ödesdigert att överlåta beslut till klinikledningar, som bara kan överblicka den egna verksamheten.
Lena Segerberg tyckte det skulle räcka att följa frågan i Hälso- och sjukvårdsdelegationen. Men där finns inget mandat att fatta beslut. Delegationens uppdrag är just "att följa", dvs få information.
Min uppfattning, som jag framförde vid gårdagens fullmäktige, är därför att alla de "mindre" förslag som under året kommer fram, för att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska nå budget, ska samlas ihop och presenteras för fullmäktige för beslut.
Det är dags att återställa tydligheten. Landstinget är en politiskt styrd verksamhet och ska så vara.
Gudrun Brunegård debatterar barnperspektiv och barnrätt i landstingsfullmäktige. På podiet från vänster: Jenny Hagberg (sekr), Ulf Nilsson S (ordförande) och Chatrine Pålsson Ahlgren KD (vice ordförande).
Inte ens i en så enkel fråga som att tillsätta en barnombudsman, med uppgift att granska och driva landstingets arbete med barnperspektivet, vågade de rödgröna följa Alliansens förslag i en motion och fatta beslut. Lena Segerberg (S) ville uttryckligen överlåta till tjänstemännen att själva utforma hur barnrättsarbetet ska organiseras, trots de förebilder från Sörmland och Jönköpings landsting som vi uppenbarligen var överens om. Vad är de rädda för i majoriteten?
I debatten kring årsredovisningen tog Christer Jonsson (C) upp den senaste bilupphandlingen, som enligt beslut skulle gälla miljöbilar, företrädesvis biogas och etanol. Ändå blev resultatet dieselbilar, som inte kommer att vara miljöklassade nästa år. Därigenom har landstinget minskat istället för att öka andelen förnyelsebara drivmedel. Jessica Rydell (MP) svarade, som ansvarigt landstingråd, ungefär att "det är beklagligt, med det blev så". Därmed erkände hon att majoriteten saknat styrning i ärendet. Trots politiska beslut blev resultatet något helt annat när det genomfördes.
Det allvarligaste exemplet är nog ändå Hälso- och sjukvårdsförvaltningens budget, som gick back förra året med omkring 80 miljoner kronor och riskerar ännu större underskott i år. Konsekvenserna av det kan bli högst kännbara för länets befolkning, om man inte visa politiskt ledarskap.
Jag har i flera år varnat för faran med den demoraliserande effekt som ligger i en ouppnåelig budget. Nu syns det i praktiken. Den politiska styrningen genom angivna budgetramar tycks helt ha förlorat sin funktion. Revisorerna påtalar att förvaltningen har övergått till att jämföra med tidigare år istället för med budget.
Anders Henriksson (S) sa, apropå alla ouppnådda verksamhetsmål, att det är bra att ha tufft satta mål, eftersom det tvingar en att spänna bågen hårt. I frågan om hälso- och sjukvårdsförvaltningen har bågen spänts så hårt att strängen är på väg att brista. Den som drabbas av det blir länets befolkning, som riskerar att drabbas av allvarliga förändringar i hälso- och sjukvårdsutbudet och var man kan få olika åtgärder utförda.
Men vad har det exemplet för samband med min tes att majoriteten släppt den politiska styrningen?
Jo, eftersom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen går med rekordstora underskott (vilket jag menar beror på att man inte tilldelats rimliga budgetramar) ligger nu ett uppdrag från landstingsdirektören att komma ned i ram. Ett arbete med att ta fram åtgärdsplaner pågår för fullt. Det finns risk att det kommer att innebära stora förändringar i strukturen på sjukvården. Mycket av de diskussioner som sipprat ut handlar om att centralisera verksamheter till färre platser i länet.
Vid fullmäktige behandlades bland annat Åke Aldmans (FP) interpellation om på vilka platser patienter i framtiden ska få pacemaker inopererad. Ett förslag diskuteras som innebär att det framdeles bara ska göras i Kalmar, trots att det i Västervik finns god kompetens och fler erfarna operatörer. Även i Oskarshamn utförs sådana operationer idag.
Enligt liknande modell diskuteras att förlägga länsgemensamma jourer för vissa specialiteter till Kalmar.
Om den ena i och för sig mindre proceduren efter den andra centraliseras till Kalmar riskerar det att urholka den allmänna kompetensen i Västervik, som redan idag balanserar på gränsen för att ha tillräckligt stort patientunderlag för att upprätthålla den kompetens som behövs för ett akutsjukhus. De små, enskilda förändringarna, kan få ödesdigra konsekvenser för helheten.
Det är först när man ser helheten som man kan se effekten av de enskilda delarna. Därför skulle det vara ödesdigert att överlåta beslut till klinikledningar, som bara kan överblicka den egna verksamheten.
Lena Segerberg tyckte det skulle räcka att följa frågan i Hälso- och sjukvårdsdelegationen. Men där finns inget mandat att fatta beslut. Delegationens uppdrag är just "att följa", dvs få information.
Min uppfattning, som jag framförde vid gårdagens fullmäktige, är därför att alla de "mindre" förslag som under året kommer fram, för att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska nå budget, ska samlas ihop och presenteras för fullmäktige för beslut.
Det är dags att återställa tydligheten. Landstinget är en politiskt styrd verksamhet och ska så vara.
onsdag 18 januari 2012
Stärk det regionala samarbetet i östra Götaland!
Idag har jag träffat de kristdemokratiska landstingsråden Mia Frisk, Jönköping, Levi Eckeskog, Östergötland, och distriktsordförande Magnus Oskarsson för överläggningar kring hur man går vidare i det regionala samarbetet, utifrån de olika beslut som har fattats.
Levi Eckeskog, Magnus Oskarsson, Gudrun Brunegård och Mia Frisk.
För kristdemokraterna i Kalmar län är det viktigt att hålla alla dörrar öppna och parallellt utveckla samarbetet med våra grannar åt både nord, syd, öst och väst. I grunden finns distriktsstämmans beslut från 2002, om en region bestående av Småland, Öland, Östergötland, Blekinge och ev även Gotland.
Det nuvarande samarbetet i regionsjukvårdsnämnden är en god grund att bygga vidare på. Även om Kalmar län med tiden kommer att ingå i en sydsvensk region, så är det oumbärligt med väl fungerande avtal med Östergötland och Jönköping för befolkningen i norra länsdelen, både vad gäller hälso- och sjukvård och kollektivtrafik och infrastruktur.
Vid mötet enades vi om följande pressmeddelande:
Pressmeddelande
2012-01-18
-Vi vill främja bildandet av en ny region i Östra Götaland!
Det säger Kristdemokraternas landstingsråd i Östergötlands län, Jönköpings län och Kalmar län efter gemensamma överläggningar på onsdagen.
- Då vi befinner oss i ett oklart och tidvis förvirrat läge, är det nu hög tid att ordentligt analysera möjligheten att bilda en ny regionkommun med nuvarande sjukvårdsregion som bas!, säger landstingsråden Levi Eckeskog, Östergötlands län, Mia Frisk, Jönköpings län och Gudrun Brunegård, Kalmar län.
På onsdagen träffades de tre kristdemokratiska landstingsråden för överläggningar, utifrån de olika beslut som är fattade i respektive landsting. Kristdemokraternas landstingsgrupper och distriktsorganisationer i de tre länen har länge varit överens i regionfrågan.
- Vi kristdemokrater i Östergötland, Jönköping och Kalmar län vill se en ny regionbildning med sjukvårdsregionens som bas, men med öppenhet även för Kronoberg och Blekinge.
De tre landstingsråden är efter onsdagens överläggningar överens om några åtgärder som behöver vidtas för att främja en ny regionkommun med sjukvårdsregionen som bas.
- Vi har tagit fram tre punkter som vi anser snarast behöver genomföras:
• Det framgångsrika samarbetet i sydöstra sjukvårdsregionen (Landstingen i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) behöver fördjupas och stärkas redan under innevarande mandatperiod. Vi behöver redan i början av 2012 tydligt slå fast vad en eventuell regionbildning med sjukvårdsregionen som bas skulle innebära för medborgarna när det gäller förbättrad tillgänglighet, kvalitet och delaktighet till hälso- och sjukvården.
• Infrastruktur och kollektivtrafik, som binder ihop regionens olika delar och möjliggör pendling för arbete och studier, är grundläggande för att stimulera regional utveckling och stärka den regionala samhörigheten. En viktig åtgärd är därför att redan under 2012 verka för att de tre landstingens trafikmyndigheter samverkar, i syfte att med större kraft kunna påverka kommande infrastrukturplaner på såväl statlig som regional nivå.
• Kulturen var en viktig framgångsfaktor när Västra Götalandsregionen bildades. Därför behöver vi komma fram till hur vi kan utöka samarbetet mellan våra tre län även inom kulturområdet, inte minst med bakgrund av kulturens hälsofrämjande effekter, för att få mer kultur till medborgarna i våra tre län, samt att göra den mer kostnadseffektiv.
Faktabakgrund
Landstingsfullmäktige i Jönköpings län har beslutat att ansöka om att bilda egen regionkommun 2014, med inriktning att tillsammans med angränsande län bilda en större regionkommun 2018.
I Kalmar län har man beslutat om en avsiktsförklaring att bilda en sydsvensk region tillsammans med Kronoberg, Blekinge och Skåne, och att analysera andra alternativ för regionbildning före slutgiltigt beslut.
I Östergötland var partierna redan 2008 överens om att nuvarande sjukvårdsregion borde ligga till grund för en regionkommun. Under hösten 2011 har partierna fört diskussioner med norrliggande län, som dock inte visat sig vara ett möjligt alternativ.
För mer information:
Levi Eckeskog
Landstingsråd
0706-65 14 21
Mia Frisk
Landstingsråd
070-6994017
Gudrun Brunegård
Landstingsråd
070-5815278
Magnus Oscarsson
Distriktsordförande
0705-64 24 09
Per Larsson
Politisk sekreterare
0702-88 21 34
Levi Eckeskog, Magnus Oskarsson, Gudrun Brunegård och Mia Frisk.
För kristdemokraterna i Kalmar län är det viktigt att hålla alla dörrar öppna och parallellt utveckla samarbetet med våra grannar åt både nord, syd, öst och väst. I grunden finns distriktsstämmans beslut från 2002, om en region bestående av Småland, Öland, Östergötland, Blekinge och ev även Gotland.
Det nuvarande samarbetet i regionsjukvårdsnämnden är en god grund att bygga vidare på. Även om Kalmar län med tiden kommer att ingå i en sydsvensk region, så är det oumbärligt med väl fungerande avtal med Östergötland och Jönköping för befolkningen i norra länsdelen, både vad gäller hälso- och sjukvård och kollektivtrafik och infrastruktur.
Vid mötet enades vi om följande pressmeddelande:
Pressmeddelande
2012-01-18
-Vi vill främja bildandet av en ny region i Östra Götaland!
Det säger Kristdemokraternas landstingsråd i Östergötlands län, Jönköpings län och Kalmar län efter gemensamma överläggningar på onsdagen.
- Då vi befinner oss i ett oklart och tidvis förvirrat läge, är det nu hög tid att ordentligt analysera möjligheten att bilda en ny regionkommun med nuvarande sjukvårdsregion som bas!, säger landstingsråden Levi Eckeskog, Östergötlands län, Mia Frisk, Jönköpings län och Gudrun Brunegård, Kalmar län.
På onsdagen träffades de tre kristdemokratiska landstingsråden för överläggningar, utifrån de olika beslut som är fattade i respektive landsting. Kristdemokraternas landstingsgrupper och distriktsorganisationer i de tre länen har länge varit överens i regionfrågan.
- Vi kristdemokrater i Östergötland, Jönköping och Kalmar län vill se en ny regionbildning med sjukvårdsregionens som bas, men med öppenhet även för Kronoberg och Blekinge.
De tre landstingsråden är efter onsdagens överläggningar överens om några åtgärder som behöver vidtas för att främja en ny regionkommun med sjukvårdsregionen som bas.
- Vi har tagit fram tre punkter som vi anser snarast behöver genomföras:
• Det framgångsrika samarbetet i sydöstra sjukvårdsregionen (Landstingen i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) behöver fördjupas och stärkas redan under innevarande mandatperiod. Vi behöver redan i början av 2012 tydligt slå fast vad en eventuell regionbildning med sjukvårdsregionen som bas skulle innebära för medborgarna när det gäller förbättrad tillgänglighet, kvalitet och delaktighet till hälso- och sjukvården.
• Infrastruktur och kollektivtrafik, som binder ihop regionens olika delar och möjliggör pendling för arbete och studier, är grundläggande för att stimulera regional utveckling och stärka den regionala samhörigheten. En viktig åtgärd är därför att redan under 2012 verka för att de tre landstingens trafikmyndigheter samverkar, i syfte att med större kraft kunna påverka kommande infrastrukturplaner på såväl statlig som regional nivå.
• Kulturen var en viktig framgångsfaktor när Västra Götalandsregionen bildades. Därför behöver vi komma fram till hur vi kan utöka samarbetet mellan våra tre län även inom kulturområdet, inte minst med bakgrund av kulturens hälsofrämjande effekter, för att få mer kultur till medborgarna i våra tre län, samt att göra den mer kostnadseffektiv.
Faktabakgrund
Landstingsfullmäktige i Jönköpings län har beslutat att ansöka om att bilda egen regionkommun 2014, med inriktning att tillsammans med angränsande län bilda en större regionkommun 2018.
I Kalmar län har man beslutat om en avsiktsförklaring att bilda en sydsvensk region tillsammans med Kronoberg, Blekinge och Skåne, och att analysera andra alternativ för regionbildning före slutgiltigt beslut.
I Östergötland var partierna redan 2008 överens om att nuvarande sjukvårdsregion borde ligga till grund för en regionkommun. Under hösten 2011 har partierna fört diskussioner med norrliggande län, som dock inte visat sig vara ett möjligt alternativ.
För mer information:
Levi Eckeskog
Landstingsråd
0706-65 14 21
Mia Frisk
Landstingsråd
070-6994017
Gudrun Brunegård
Landstingsråd
070-5815278
Magnus Oscarsson
Distriktsordförande
0705-64 24 09
Per Larsson
Politisk sekreterare
0702-88 21 34
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
