Försumma inte sakpolitiken för regionfrågan!

Vid årsmötet i Tranås talade jag på temat "Från Tanzania till Region Östra Götaland"

Regionfrågan är förvisso viktig för att klara hälso- och sjukvårdens utveckling på sikt, med högteknologi och nya läkemedel som kan behandla och förbättra livskvaliteten på tidigare svårbehandlade eller ej behandlingsbara tillstånd. Vi behöver en större folkmängd bakom våra krav på likvärdig infrastruktur och regional utveckling som i andra delar av landet.

I Jönköpings län har man beslutat att ansöka om att få bilda egen region. I ett andra steg tänker sig partierna möjligheten att gå vidare och vidga gränserna i ett större geografiskt område, med nuvarande sjukvårdsregion som grund, dvs Jönköping, Östergötland och Kalmar län, med öppenhet för Kronoberg, Blekinge och Halland. En Region Östra Götaland är alltså en möjlighet 2019.

Men under tiden har kanske Kalmar län gått vidare, enligt den avsiktsförklaring som gjordes före jul att bilda en sydsvensk region tillsammans med Kronoberg, Blekinge och Skåne. Nu återstår att se vad som händer i Skåne, där vissa partier sagt ifrån att de inte vill se en sådan region. I Kronoberg där vissa partier och vissa kommuner markerat en avvikande uppfattning. I Kalmar län där fyra kommuner sagt att de inte vill vara med i en sydsvensk region.

Och på riksplanet, där den statlige utredaren Mats Sjöstrand nu säger att han inte avser att slå samman län utan istället samordnar funktionerna. Samtidigt antyder han att ett sådant förslag i första steget förmodligen inte kommer att inbegripa Skåne.

Det är således en öppen fråga hur det blir med regionerna. Frågan är också om vi politiker ägnar frågan allt för stor kraft och glömmer bort att jobba med sakpolitiken. Det folkliga engagemanget för större regioner är försumbar. Bortsett från alla som talar om fördelarna med ett enat Småland, nu senast Smålands Idrottsförbund.

Ungefär detta var mina reflektioner kring regionfrågan, när jag häromkvällen talade på årsmötet hos Kristdemokraterna i Tranås. Därefter övergick jag till att tala om Kristdemokraterna som partiet med den bästa politiken:

Ideologi med kristen grund, men uttryckt på ett sätt som kan tilltala de flesta. De bärande principerna handlar om människovärde, solidaritet, förvaltarskap – och ofullkomlighet! Kristdemokratin ser ett samhälle byggt underifrån, med tilltro till personens förmåga och kompetens.

Barn – familj – äldre – sjuka är särskilda hjärteområden. Rikstinget 2011 pekade ut
Barn och ungas uppväxtvillkor som särskilt fokusområde. Det inbegriper familjepolitik, skola och utbildning, ungdomsarbetslöshet och ungdomskriminalitet.

För en vecka sedan överlämnades en familjepolitisk rapport, som nu är på remiss i lokalavdelningarna. Några huvudpunkter där är utbyggd föräldraförsäkring med friare uttag i tre år, barnomsorgspeng för egna barn, barnskatteavdrag för familjer som inte utnyttjar kommunal barnomsorg.

När nu partiledarfrågan är avklarad är det min förhoppning att vi nu ska kunna fokusera på att föra ut vår politik igen, så att väljarna ser att Kristdemokraterna är ett fräscht alternativ i svensk politik.

Samtalet efter mitt anförande lyfte också behovet av att också damma av vår utmärkta miljöpolitik också, ett område som engagerar många.


"Lycka till och tack för mig!"

Stärk det regionala samarbetet i östra Götaland!

Idag har jag träffat de kristdemokratiska landstingsråden Mia Frisk, Jönköping, Levi Eckeskog, Östergötland, och distriktsordförande Magnus Oskarsson för överläggningar kring hur man går vidare i det regionala samarbetet, utifrån de olika beslut som har fattats.


Levi Eckeskog, Magnus Oskarsson, Gudrun Brunegård och Mia Frisk.

För kristdemokraterna i Kalmar län är det viktigt att hålla alla dörrar öppna och parallellt utveckla samarbetet med våra grannar åt både nord, syd, öst och väst. I grunden finns distriktsstämmans beslut från 2002, om en region bestående av Småland, Öland, Östergötland, Blekinge och ev även Gotland.

Det nuvarande samarbetet i regionsjukvårdsnämnden är en god grund att bygga vidare på. Även om Kalmar län med tiden kommer att ingå i en sydsvensk region, så är det oumbärligt med väl fungerande avtal med Östergötland och Jönköping för befolkningen i norra länsdelen, både vad gäller hälso- och sjukvård och kollektivtrafik och infrastruktur.

Vid mötet enades vi om följande pressmeddelande:

Pressmeddelande
2012-01-18

-Vi vill främja bildandet av en ny region i Östra Götaland!
Det säger Kristdemokraternas landstingsråd i Östergötlands län, Jönköpings län och Kalmar län efter gemensamma överläggningar på onsdagen.

- Då vi befinner oss i ett oklart och tidvis förvirrat läge, är det nu hög tid att ordentligt analysera möjligheten att bilda en ny regionkommun med nuvarande sjukvårdsregion som bas!, säger landstingsråden Levi Eckeskog, Östergötlands län, Mia Frisk, Jönköpings län och Gudrun Brunegård, Kalmar län.

På onsdagen träffades de tre kristdemokratiska landstingsråden för överläggningar, utifrån de olika beslut som är fattade i respektive landsting. Kristdemokraternas landstingsgrupper och distriktsorganisationer i de tre länen har länge varit överens i regionfrågan.

- Vi kristdemokrater i Östergötland, Jönköping och Kalmar län vill se en ny regionbildning med sjukvårdsregionens som bas, men med öppenhet även för Kronoberg och Blekinge.

De tre landstingsråden är efter onsdagens överläggningar överens om några åtgärder som behöver vidtas för att främja en ny regionkommun med sjukvårdsregionen som bas.
- Vi har tagit fram tre punkter som vi anser snarast behöver genomföras:

• Det framgångsrika samarbetet i sydöstra sjukvårdsregionen (Landstingen i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) behöver fördjupas och stärkas redan under innevarande mandatperiod. Vi behöver redan i början av 2012 tydligt slå fast vad en eventuell regionbildning med sjukvårdsregionen som bas skulle innebära för medborgarna när det gäller förbättrad tillgänglighet, kvalitet och delaktighet till hälso- och sjukvården.

• Infrastruktur och kollektivtrafik, som binder ihop regionens olika delar och möjliggör pendling för arbete och studier, är grundläggande för att stimulera regional utveckling och stärka den regionala samhörigheten. En viktig åtgärd är därför att redan under 2012 verka för att de tre landstingens trafikmyndigheter samverkar, i syfte att med större kraft kunna påverka kommande infrastrukturplaner på såväl statlig som regional nivå.

• Kulturen var en viktig framgångsfaktor när Västra Götalandsregionen bildades. Därför behöver vi komma fram till hur vi kan utöka samarbetet mellan våra tre län även inom kulturområdet, inte minst med bakgrund av kulturens hälsofrämjande effekter, för att få mer kultur till medborgarna i våra tre län, samt att göra den mer kostnadseffektiv.

Faktabakgrund
Landstingsfullmäktige i Jönköpings län har beslutat att ansöka om att bilda egen regionkommun 2014, med inriktning att tillsammans med angränsande län bilda en större regionkommun 2018.
I Kalmar län har man beslutat om en avsiktsförklaring att bilda en sydsvensk region tillsammans med Kronoberg, Blekinge och Skåne, och att analysera andra alternativ för regionbildning före slutgiltigt beslut.
I Östergötland var partierna redan 2008 överens om att nuvarande sjukvårdsregion borde ligga till grund för en regionkommun. Under hösten 2011 har partierna fört diskussioner med norrliggande län, som dock inte visat sig vara ett möjligt alternativ.

För mer information:
Levi Eckeskog
Landstingsråd
0706-65 14 21

Mia Frisk
Landstingsråd
070-6994017

Gudrun Brunegård
Landstingsråd
070-5815278

Magnus Oscarsson
Distriktsordförande
0705-64 24 09


Per Larsson
Politisk sekreterare
0702-88 21 34

Dåligt ledarskap och inkonsekvent agerande

Så har då landstingsfullmäktige beslutat om avsiktsförklaring i regionfrågan. Det blev ett livligare möte än många hade väntat sig, med en lång rad inlägg och många protokollsanteckningar, alternativ- och tilläggsyrkanden.

Min analys är att företrädare från södra länsdelen hade missbedömt och underskattat frågans sprängkraft i norra länsänden.

Hade man lyssnat mer på mig och andra från nord- och mellanlänet, och fogat in några ord av strategisk betydelse i besluts-att-satserna, så hade man förmodligen kunnat förebygga det strömhopp som nu blev fallet från många företrädare från länets norra delar.

Att så många som nio ledamöter röstade nej till avsiktsförklaringen kan inte ses som annat än ett underkännande av ledarskapet hos dem som lagt fram förslaget. Anders Henriksson (S) har som landstingsstyrelsens ordförande huvudansvaret för detta.

Som gruppledare för Kristdemokraterna har jag försökt att lyssna in både mina partikamrater i olika delar av länet, företrädare för näringsliv och föreningsliv och privatpersoner, och utifrån detta göra en samlad bedömning.

Det är ingen tvekan om att det finns olika intressen i länets olika delar. Men det finns också stora osäkerhetsfaktorer:

Skåningarna är inte eniga i att bilda ny region tillsammans med oss smålänningar och Blekinge. Kronobergarna är inte heller eniga. Vad händer med den stolta avsiktsförklaringen om Skåne i slutänden beslutar sig för att förbli egen region?

Östgötarna vill nog bilda region med oss, men kan inget göra utan att även Jönköpingsborna är på tåget. Men i en partiöverenskommelse har jönköpingspolitikerna uttryckt en inriktning att just bilda region med oss och Östergötland och ev andra. Men under tiden förs samtal med både Örebro, Södermanland och Västmanland. Skulle det gynna Kalmar län att hamna i utkanten av en region med tyngdpunkten i Mälardalen?

I Kristdemokraternas alternativyrkande lyfte vi därför fram vikten av att utredningsprocessen med Sydverige går parallellt med motsvarande utredning av Östra Götaland, för att hålla öppet åt båda hållen.

På grund av det bristande ledarskapet i frågan fick man nu en lång rad ledamöter som kände sig nödsakade att göra markeringar i form av inlägg och protokollsanteckningar. Det ger en spretig bild av ett motvilligt fullmäktige.

Många av talarna framförde i sina inlägg och protokollsanteckningar just de tankar som vi kristdemokrater uttrycker i vårt alternativyrkande, med en tydligare markering av parallella utredningar. Ändå tvingas jag konstatera att blev vi ensamma om att rösta för det.

Man kan undra hur allvarligt menat de nios "nej" var till att bilda region med Skåne, när de sedan inte tog konsekvensen av det och röstade för vårt tydligare alterntivyrkande. Var det bara läpparnas bekännelse?

Läs och lyssna på Radio Kalmar , Barometern och Östran.