fredag 27 juli 2012

Cancer i fokus

Cancer - ett gemensamt namn för hundratals olika sjukdomar. Numera kan man bota de flesta, men för en av de vanligaste, lungcancer, är fortfarande prognosen mycket dyster.


En hel dag och mer därtill ägnades åt just cancersjukdomarna och olika aspekter kring diagnos, vård och behandling. Socialminister Göran Hägglund (KD) invigde cancerdagen.

Jag själv fick gå in som ersättare i ett seminarium som anordnats av lungcancerföreningen. Ett av föreningens problem är att på några år har bortåt 90 procent av de drabbade avlidit. Det blir då väldigt svårt att bygga upp en organisation med kontinuitet, som kan stödja nyinsjuknade. Föreningens vädjade om att göra ett undantag från det vanliga för patientföreningar och låta specialistsjuksköterskor stå för kontinuiteten. Det låter i deras fall motiverat.

I samtalet framförde jag att det vore önskvärt att man i det fortsatta arbetet med att genomföra den nationella cancerstrategin kompletterar med nationellt samstämda minimitider för de olika leden i cancerdiagnostik och behandling, på liknande sätt som man beslutat om i Danmark. Denna uppfattning har jag uttryck i en debattartikel, som varit publicerad i flera tidningar. Vid seminariet uppfattade jag att det finns stöd för en sådan ambition även från företrädare för professionen.

torsdag 26 juli 2012

Sommar-PRAO - att "gå i vårdpersonalens skor"

För andra sommaren i rad tar jag några sommardagar för att fördjupa min inblick i länets hälso- och sjukvård. Kalla det gärna hospitering eller kanske rent av PRAO.

Som beslutsfattare ser jag det som oumbärligt att inte bara läsa in beslutsunderlag, utan också att ha egen kännedom, in på bara huden, om den verklighet som patienten möter och som personalen har att hantera varje dag.

Hittills i sommar har jag gått tillsammans med personal på barnkliniken, akutmottagningen, dialysen och medicinkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar. I Västervik har jag hospiterat på psykakuten och psykiatrins öppenvårdsmottagning. Fler arbetspass är inplanerade, även i primärvården och vid Oskarshamns sjukhus.


Gudrun Brunegård hospiterar på Västerviks sjukhus.
Foto: Caroline Petersson, från Västerviks-Tidningens reportage torsdagen den 26 augusti 2012.

Vilka slutsatser har jag då dragit efter dessa dagar i direktkontakt med vården?

Ja, nog finns problem. Inte minst sommartid, då verksamheten behöver minskas ned för att personalen ska kunna ta ut sin nödvändiga semester. Utan sommarledighet blir personalen utarbetad och orkar inte jobba hela resten av året. Trots att det inte går att få tag på tillräckligt många semestervikarier.

Men det går inte obemärkt förbi. Hur skulle det inte märkas, att bemanningen är reducerad trots att människor blir lika sjuka på sommaren som på resten av året och länets befolkning dessutom fördubblas tack vare alla turister?

Mitt i detta gör personalen ett beundransvärt arbete och tänjer sig till sitt yttersta. Även om de stressas av att patienterna ibland får vänta olidligt länge på akuten. Även om de vissa dagar tvingas ta dubbla arbetspass för att få schemat att gå ihop. Även om man fått öppna upp och fylla de stängda rummen på avdelningen, utan att ha mer än halv personalstyrka. Och så vidare.

Självklart har jag fått med mig mer än detta, att ta vara på inför kommande verksamhetsår, men det kommer jag att redovisa i annan tappning vad det lider.

Vårdförbundets länsordförande i Kalmar, Michelle Dobos Sandberg, skrev en artikel i början av sommaren, där hon uppmanade landstingspolitiker att gå en dag i vårdpersonalens skor.

Jag kan bara instämma - det är nyttigt att få nya infallsvinklar och perspektiv på den verksamhet vi ska fatta beslut om, och jag rekommenderar varmt fler att följa mitt exempel.

onsdag 25 juli 2012

Hur minskar andra länder STI och oönskade graviditeter?

Professor Kristina Gemzell pekade vid ett Almedals-seminarium på betydelsen av preventivmedel - både som skydd mot oönskad graviditet och mot sexuellt överförda sjukdomar. Hon påvisade ett direkt samband mellan tillgång till gratis p-piller till unga kvinnor och minskat antal aborter på grund av oönskade graviditeter.



Lägst abortfrekvens av ett antal undersökta länder har Nederländerna, där preventivmedel är helt gratis för alla kvinnor. I Norge infördes gratis preventivmedel för ungdomar mellan 15 och 19 år och sänkte därmed aborterna med nästan 29 procent.

Hon menade att sex- och samlevnadsundervisningen är A och O för hur unga sedan använder preventivmedel. I det sammanhanget har den bild som ges i media av p-piller, som det enda riktigt säkra skyddet mot önskad graviditet, stor betydelse.

I Nederländerna har man också mycket tidig sex- och samlevnadsundervisning, som sedan återkommer och byggs på varje skolår. Man betonar där vikten av att samtidigt använda både p-piller, som skydd mot graviditet, och kondom, som skydd mot sexuellt överförda sjukdomar. Detta dubbla skydd går under namnet Double Dutch.

Åldern för samlagsdebut är jämförbar med i Sverige, men skillnaden är stor för omständigheterna runt omkring. I Nederländerna är det absolut vanligaste, enligt professor Gemzell, att även unga par ser det som självklart med Double Dutch, dvs både kondom och p-piller.

Även i Norge och Finland har man, återigen enligt professor Gemzell, betydligt bättre och upprepad, återkommande samlevnadsundervisning - och lägre aborttal än i Sverige.


I ett annat seminarium, där Socialdepartementet representerades av politiskt sakkunnige Charlie Weimers (längst tll höger i bild), diskuterades den kommande, samlade strategin för rätten till sexuell hälsa och reproduktiv hälsa. Denna strategi ska ligga till grund för ett förbättrat stöd, inte minst till unga killar och tjejer. Några talare hänvisade till de förslag som regeringens utredare Anders Milton tagit fram, men som ännu inte förverkligats. Det handlar bland annat om just förbättrad sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

Med tanke på den rapport som kom i dagarna, som visade att sex av tio som genomgår abort saknar stöd och samtal om existentiella frågor, så är det min starka förhoppning att även detta behov vägs in i den kommande strategin.

tisdag 24 juli 2012

Almedalen - vattenhål med fortbildning och kontakter



Almedalsveckan är slut för den här gången, men intrycken lever kvar. Min förhoppning är att en hel del av det jag och andra fick oss till livs ska kunna omsättas i konkret arbete, för att göra tillvaron bättre för olika grupper. För min del betyder veckan nämligen en intensiv blandning av kunskapsinhämtning och inspiration förutom en rad möten med vänner, kollegor, gamla och nya bekanta.

Något unikt för Almedalen är hur man inom några hundra meter kan möta den ena ministern efter den andra, i avslappnat samspråk och tillgängliga för allmänheten att samtala med.

Socialminister Göran Hägglund (KD) på en bänk i samspråk med regionrådet Monica Selin (KD) tillika ledamot i SKL:s arbetsutskott och landstingsrådet Gudrun Brunegård (KD).

Jag kommer här, i några korta notiser, nämna något av det som särskilt gjorde avtryck hos mig från  någraolika seminarier.

Förutom mina skickliga, engagerade och erfarna partikamrater, förstås: Göran Hägglund, Maria Larsson, Karin Johansson, Anders Andersson, Caroline Szyber, Sofia Modigh, Désirée Pethrus, Andreas Carlson, Monica Selin, Charlie Weimers och många andra - inte minst Alf Svensson, som jag hörde i olika sammanhang.

Jag skulle önska att fler hade kunnat ta del av deras insatser och inse att kristdemokrater i ledande ställning gör skillnad.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) tillsammans med undertecknad efter ett seminarium.

måndag 23 juli 2012

Korsika - ett resmål med omväxling!


För dem som söker ett resmål med vidunderlig natur, intressant historia kombinerat med god mat och uppfriskande bad, kan jag rekommendera Korsika. Där finns både större städer och små bergsbyar som klänger sig fast vid klippan.

Man kan hitta små avskilda stränder insprängda mellan klipporna, men också flera kilometerlånga sandstränder. De historiska minnena sträcker sig tillbaka till etrusker och kartager, greker, romare, pisanare och genueser - för att inte tala om öns egen store son, Napoleon Bonaparte. 

Bastia, med den gamla hamnen och St-Jean Baptiste, Johannnes Döparens kyrka med de två tornen i förgrunden, är en bra utgångspunkt för utflykter till Cap Corse, den fingerliknande nordligaste halvön.

Strax bakom/nedanför domkyrkan, som är tillägnad Sankta Maria, finns ett vackert litet rokokokapell, Oratoire Ste-Croix, med ett ovanligt krucifix med en svart Jesus.

När man kommer hem från dagens utflykt kan man inta en läcker kvällsmåltid i någon av den gamla hamnens (Vieux Port) alla mysiga restauranger.

Det måste vara något av en drömutmaning för en arkitekt att anpassa hus efter den minst sagt kuperade terrängen och samtidigt få dem funktionella! På Hotel Pietracap strax norr om Bastia fick vi ett rum där klippan sticker upp i badrummet. På somliga ställen har man undvikit att spränga undan utskjutande klippor och låter gästerna nå sina rum via smala, vindlande trappor eller helt enkelt från utsidan.

En typisk, liten skyddad vik med en genuesiskt vakttorn.

Den lilla staden Nonza, med sin svarta borg, ligger fastklamrad på en brant klippa på Cap Corses västsida. Norrut (till höger i bild) kan man ana den kilometerlånga, svarta sandstranden. Den ligger dessvärre öde, för den är förgiftad; den svarta färgen härrör sig från asbestutvinning ett stycke norrut.

Nonza söderifrån, med hus som nästan tycks hänga i luften.

Det finns många vackra, romanska kyrkor, som denna St-Martin i Patrimonia, nära Saint-Florent, i Korsikas viktigaste vindistrikt.

Rasande vackert motljus i stigningen upp emot passet Col de Tehgime på drygt 850 m ö h, som skiljer östra sidan av Cap Corse från den västra och leder tillbaka till Bastia.

I nedstigningen mot Bastia kan man se den smala sandreveln med en milslång sandstrand, och där innanför lagunen Étang de Biguglia, söder om staden.

Om man väljer en utflykt åt sydväst från Bastia kommer man så småningom till Île Rousse, på öns västkust, som fått sitt namn av den röda granitön i bakgrunden. Ytterligare några mil längre mot sydväst längs kusten ligger turistorten Calvi och därefter Ajaccio, Napoleons födelsestad.

Viker man istället av i en båge söderut och sedan åter mot Bastia får man uppleva fantastiska bergsbyar, som denna, Lento. Man kan undra vad som en gång i världen fick någon att bosätta sig på en så otillgänglig plats - och vad som gör att byarna fortfarande lever! Såvida man inte lever av själva utsikten i sig ...

Ungefär hundra kurvor norr om Lente hittar man denna lilla förtjusande kyrka i pisansk romansk stil, St Michele de Murato.

Kyrkan är byggd i vit marmor och grön serpentin (!).

Korsikas blånande berg med oleander (nerium) i förgrunden - en fröjd för ögat!

Mitt på ön, inne bland bergen, ligger Corte, där Napoleons far och en bror föddes.


Corte domineras av borgen och dess ointagliga Örnnäste, som reser sig högt över staden.

Runt Corte finns fantastiska berg att vandra i. Flera toppar är över 2300 m ö h, de högsta drygt 2700 m ö h.


En trevlig vandringsled är i Restonica-dalen. Har man bara vettiga skor behövs inte någon avancerad utrustning. Själv klarade jag mig bra med ett par Ecco-sandaler. Men ta med vatten och lite föda, för det finns ingen kiosk vid den ljuvligt svala fjällsjön en till en och en halv timmes vandring bort, med en stigning från 1300-1700 m ö h.


En annan lämplig utflykt med bil från Corte går mot sydost, till Aleria, en gammal ruinstad, där man hittat fynd från såväl etrusker, greker, kartager och romare.

Det här märkliga dryckeskärlet, en rhyton, är ett av de mycket speciella fynden.

Vill man inte få sand mellan tårna från den milslånga sandstranden vid Aleria, så kan man hitta sådana här, skyddade små badställen i bäckarna längs Kastanjeleden, Route Chainiers.

Vägarna på Korsika är inget för den nervsvage. Ofta smalt och slingrigt, mellan utskjutande klippor, sällan några vägräcken, trots djupa stup vid sidorna.

Men med de vyer som breder ut sig när man rundat en krök, så är det väl värt alla vedermödor! Just denna stad heter Ghisoni.

Det är väl värt att stanna till i någon av alla dessa små byar och städer och utforska de slingrande gränderna.

På kvällen får man promenera runt och välja ut något av Cortes förträffliga matställen, det ena med bättre vy över Örnnästet (eller något annat vackert) än det andra.

Efter tio dagar på Korsika konstaterade vi att det fanns avsevärt mer att utforska på ön, så det får nog bli fler turer dit framöver!