torsdag 29 november 2012

Utveckla primärvården och Hälsoval Kalmar


Landstingsfullmäktige den 28 november 2012
Hälsoval Kalmar ligger till grund för primärvårdens arbete, både det som bedrivs på landstingets hälsocentraler och på de privata. Det har varit igång drygt två år nu. Grundtanken med Lagen om vårdval var att ge utförare lika villkor. Grundtanken, som bekräftas i flera studier, är att konkurrens skapar förbättringastryck, höjd kvalitet och nöjdare patienter.

Konkurrensverket har i en utvärdering konstaterat att regelverket inte stimulerar till att nya utförare försöker etablera sig. Majoritetens centraliseringsiver slår igenom även inom detta område, eftersom man kräver en så omfattande administrativ överbyggnad att det i princip är omöjligt för en ensamläkare att klara av uppdraget – eller för en nyetablerad med tunn lista. Enda sättet är i stort sett att ta över någon annan läkares lista, när denne går i pension eller slutar av annat skäl.

Istället tvingas flera läkare sluta sig samman, vilket direkt går ut över närhet och småskalighet. Det finns som bekant även läkare som har valt att lägga ned sin mottagning, eftersom man fann kraven allt för omfattande och stelbenta. Vem är betjänt av det? Knappast patienterna, som får mindre valfrihet, tvärt emot vad som var intentionen med Lagen om vårdval.

Vid nästa årsskifte löper de flesta privatläkarnas vårdavtal ut. Det vore därför lämpligt att i den årliga översyn som görs av primärvårdens uppdrag och villkor, göra en omfattande regelförenkling, för att stimulera till större kreativitet och utveckling inom området.

Vi kristdemokrater vill att patienterna ska kunna uppsöka vård på nära håll. Tyvärr har den rödgröna majoriteten en helt annan, centralistisk syn, där man vill ha patienterna på vägarna istället. Som en följd av det såg vi för snart ett år sedan hur antalet distriktssköterskemottagningar på mindre orter helt raderades ut.
Majoriteten har hänvisat till hemsjukvårdsväxlingen. Men det är både ett tankefel och ett sakfel.

Hemsjukvårdsväxlingen förbjöd inte att landstinget bedrev mottagningsverksamhet, tvärtom. Inte heller kan man skylla på vårdvalet. Hälsoval Kalmar ger möjlighet för en mottagning att bedriva verksamhet vid filial.

I Skåne har man tagit vara på detta med filialverksamhet på ett konstruktivt och utvecklande sätt. Där kan en vårdcentral öppna en distriktssköterskefilial på en lämplig ort och börja bygga upp en verksamhet. Så småningom kan sköterskemottagningen kompletteras med att läkaren kommer dit vissa tider. När verksamheten fått bärkraft kan allt mer funktioner komplettera, tills det är en fullvärdig vårdcentral.

Sådan kreativitet skulle vi vilja se även i Kalmar län! Vi är övertygade om att ett enklare regelverk och en större öppenhet för kreativa lösningar, till patienternas fromma, skulle skapa ett klimat som kan locka hit läkare även från andra delar av riket. Det skulle också kunna locka unga läkare att satsa på att bli distriktsläkare, med ett mer variationsrikt veckoprogram, gentemot de kompakta mottagningsdagar som tynger och avskräcker idag.

Det är förvånande att höra primärvårdsansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP) referera de fantastiska resultaten i Öppna jämförelser, som offentliggjordes häromdagen, och helt blunda för en anmärkningsvärd försämring i en av primärvårdens tidigare paradgrenar. Jag syftar på tillgängligheten till besök inom sju dagar.
  • 2009 låg Kalmar län på andra plats i landet, med 95 % mot ettan, Halland med 95,5 %.

  • 2010 hade Kalmar län sjunkit till sjätteplats, med 93,9 % mot ettan Halland, som förbättrat sin tillgänglighet till 97,3 %.

  • 2011 hade Kalmar län tappat ytterligare mark, till åttonde plats, med 94 %, mot den ständiga ettan Halland, som segat sig upp till 98 % av patienterna, som fått träffa läkare inom en vecka.

  • 2012 har Kalmar län rasat till elfte plats, med 94,5 %. Halland ligger på 97,9 %. Mer än hälften av landstingen i landet har bättre tillgänglighet än vad invånarna i Kalmar län har. Andra landsting har jobbat med att förbättra tillgängligheten, men vi ligger kvar på ungefär samma nivå som vi gjort tidigare.

Det hade varit intressant att höra hur du, som ansvarigt landstingsråd, vill jobba för att primärvården i Kalmar län ska återta topplaceringen.

Och där kommer jag in på en annan aspekt: I den landstingsdrivna primärvården ligger hyrläkarkostnaderna i år på runt 20 mkr på grund av vakanser. Med anställda läkare på plats hade kostnaden varit ungefär hälften. Vad är din plan för att göra allmänläkeriet i Kalmar län mer attraktivt, Jessica Rydell (MP)?

onsdag 28 november 2012

Äldreteam, geriatrisk kompetens och ambulanssjukvård

Äldreteam

Jag vill först välkomna att majoriteten antagit så många av våra förslag. Jag hoppas att ni sedan landstingsstyrelsens möte har läst på och kan bifalla Alliansens övriga förslag.

Men ibland kan man undra över hur det fungerar med logiken.

På Länssjukhuset fanns ett äldreteam, tack vare projektmedel från regeringen. Arbetet var mycket lyckosamt och underlättade tillvaron och förbättrade vården för de äldre. Det fanns goda skäl att permanenta verksamheten, men det saknades pengar, när projektet var avslutat. Därför var majoritetens besked att äldreteam skulle finansieras genom prioriteringar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens budget.

Någon sådan prioritering lyckades man inte med, utan äldreteamet lades ned.

Nu skriver man återigen att äldreteam ska finnas, men skjuter inte till någon finansiering.

Vad finns det för skäl att tro att förvaltningen ska förmå prioritera fram de två miljoner som behövs i år, när man inte kunde det för ett år sedan?

Alliansen har ett finansierat förslag. Anslut er till det!
Geriatrisk kompetens

Kalmar län har rikets högsta andel äldre. Det finns därför goda skäl till att vårt landsting ska vara en spjutspets när det gäller kompetens om åldrandet och ålderdomens sjuklighet.

Det är därför bra att majoriteten har antagit vårt förslag om en allmän kompetenshöjning i geriatrik, för vår personal möter äldre personer i nästan alla våra verksamheter och behöver ha denna kompetens för att undvika exempelvis felaktiga läkemedelskombinationer.

Jag beklagar dock att ni inte tar steget full ut, utan avvisar vårt förslag att ge AT- och ST-läkare fördjupad kunskap genom praktik på geriatrisk klinik.

Lena Segerberg och Yvonne Hagberg, varför nöjer ni er med ett allmänt kompetenslyft till våra anställda? Varför inte passa på att lägga en god grund för våra utbildningsläkare? Det är ju en satsning som våra äldre patienter skulle ha nytta och glädje av under hela deras tjänstgöringstid.

Ambulans

Hälso- och sjukvårdslagen § 2: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Så är det inte idag. De som bor i länets ytterkanter, långt från sjukhusen, tvingas vänta mer än tre gånger så länge innan ambulansen ens rycker ut från ambulansstationen! Med tanke på avstånden hade det snarare varit motiverat med snabbare utryckningstid.

Ambulanssjukvården i Kalmar län är ojämlik i sin uppbyggnad. Det är dags att rätta till det.

Ur det perspektivet är det stötande att höra en majoritetsrepresentant raljerande fråga ”hur många ambulanser vill ni ha?” Svaret är att vi vill ha lika många som idag, men att alla ska rycka ut inom 90 sekunder dygnet runt. Ingen negativ särbehandling för landsbygdens befolkning, tack!

Avgiftshöjningar i smyg sossarnas nya taktik




Replik på Anders Henrikssons inledningsanförande gällande landstingets ekonomi.
 
För några år sedan höjde majoriteten patientavgifterna, trots stora protester från patientorganisationer och brukare.
 
För inte så länge sedan (1/8) höjdes kollektivtrafikavgifterna, återigen med stora protester från alla dem som nyttjar kollektivtrafiken. Landstingsstyrelsens ordförande lovade då att det inte skulle göras några fler höjningar.
 
Men nu gör man det ändå – smygvägen, på flera områden:
  • Kollektivtrafiktaxan indexregleras. Det måste man inte göra. Ändå gör man det. 
  • Landstingets prislista för specialisttandvård anpassas efter Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) förslag. Det måste man inte. Ändå gör man det.
  • Indexreglering av avgiften för sjukhusvård, där taket höjs från 80 kr till 100 kr per vårddygn. Det måste man inte. Ändå gör man det.
När regeringen förra året höjde taket för högkostnadsskyddet, så protesterade majoritetens företrädare hätskt, tills man upptäckte att man inte hade behövt göra det. Nu gör man samma sak igen. Man måste inte höja avgifterna. Ändå gör man det.
 
Var finns trovärdigheten?

Vem fattar besluten i landstinget?



Under denna övergripande punkt vill jag lyfta en mycket angelägen fråga, som blivit allt mer påtaglig och omdiskuterad. Det gäller var besluten fattas.
 
Landstinget är en politiskt styrd organisation, men på senare tid har det blivit allt vanligare att stora, viktiga beslut, som påverkar medborgarnas tillgång till hälso- och sjukvård, har fattats i slutna rum, av tjänstemän, med stor sannolikhet efter samråd med majoriteten.
 
Detta är ett oskick. Det är självklart en politisk fråga hur och var vårdens utbudspunkter ska finnas.
 
Låt mig ge några exempel: 
  • Distriktssköterskemottagningarna som lades ned för ett år sedan, utan föregående avisering, mer än en skylt på dörren
  • Primärvårdsjour i Oskarshamn, som plötsligt flyttades från sjukhuset, i strid mot fullmäktigebeslut från 2003.
  • Hälsocentralerna i Oskarshamn, där man i lokalförsörjningsplanen kan läsa hur man har tänkt sig, utan politisk diskussion
  • Röntgenjouren i Oskarshamn – det senaste och kanske mest kända exemplet
  • Hur de 60 mkr ska sparas, område för område – specificerat på respektive verksamhet
  • Plus ett antal beslut som ännu inte har kommit till vår kännedom
Detta är djupt otillfredsställande. Urholka inte den politiska processen genom att smussla undan till tjänstemannabeslut! Låt politiken ta ansvar för de viktiga besluten, så att befolkningen kan utkräva ansvar!

Var finns tiden för etisk diskussion?


Vi ska nu diskutera Landstingsplan 2013-2015.

Jag vill ta tillfället i akt att lyfta en viktig, övergripande fråga. Det gäller för det första den nya talar- och debattordning som vi nu prövar.

Jag har en oro, och det är att den korta talartiden kan riskera att förenkla, förytliga och förflacka debatten och stycka sönder den i småstycken utan inbördes sammanhang.
För vem kan i ett tvåminutersanförande ta upp en ideologisk eller etisk diskussion, beskriva ett etiskt dilemma i vården och diskutera olika tänkbara infallsvinklar?
Det skulle vara ett öde om landstingsfullmäktige förflackas och instrumentaliseras till ett mekaniskt beslutsforum.
Var ska de övergripande diskussionerna föras, med frågor kring liv och död, om vårdens innehåll och djup, om det unika och orubbliga människovärdet och de konsekvenser det ger för alla som arbetar i vården och för oss som ska ge de ekonomiska och ideologiska ramarna för det arbetet, om det inte ges tillfälle att diskutera det i landstingsfullmäktige?

En aspekt av detta avspeglas i själva landstingsplanen. I avsnittet om ideologi och värdegrund finns några korta meningar instoppade lite här och var under de olika styrkortsrubrikerna. Till nästa år skulle vi gärna se ett inledande avsnitt med en övergripande värdegrund, med utgångspunkt ur Hälso- och sjukvårdslagens § 2, och vad det får för konsekvenser för arbetet i Landstinget i Kalmar Län:

”2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.”
För det är väl landstingsfullmäktige som ger riktlinjer för hur detta fundament för svensk hälso- och sjukvård ska omsättas i praktiken och genomsyra verksamheten i Kalmar län? Eller har vänstermajoriteten släppt ifrån sig det till tjänstemannaledningen?
Jag vill därför här och nu avisera att vi kristdemokrater kommer att återkomma i form av en motion på detta tema, om fördjupad etisk diskussion i landstinget.

onsdag 14 november 2012

Plus och minus på landstingsstyrelsen

Gårdagens sammanträde med landstingsstyrelsen går nog till historien av många skäl.

Alliansen presenterade fler ändrings- eller tilläggsförslag än någonsin tidigare, 42 stycken. Vi var också tidigare ute än förr om åren. Redan en vecka före LS var vi klara med vårt alternativ. Förmodligen var det anledningen till att majoriteten faktiskt hade gjort sig mödan att någorlunda seriöst gå igenom våra förslag, istället för att med sedvanlig ryggmärgsreflex avslå allt. Resultatet var att 17 av våra förslag bifölls helt eller i något omskriven form.

Vi fick alltså gehör för många av våra förslag, som inte minst vi kristdemokrater jobbat med under lång tid. Dit hör att allmänt höja kompetensen om åldrandet och dess sjukdomar. Även vårt förslag om program för att stödja och ta tillvara anhöriga som resurs svaldes med hull och hår, liksom att särskilt beakta förutsättningarna för klinisk forskning inom äldreområdet. Även förslaget att bygga upp en Ungdomshälsa, i samarbete med kommunerna bifölls. Tanken är att ungdomsmottagning och Unga vuxna ska kunna samverka, för att ge unga en väg in i vården.

Men det finns en rad frågor där majoriteten visade benhårt motstånd.

Det mest iögonenfallande var kanske de rödgrönas avslag på vårt krav att redovisa en strategi för ekonomisk balans inom hälso- och sjukvården och att till landstingsstyrelsen till varje landstingsfullmäktige under 2013 redovisa hur arbetet med en budget i balans fortgår.

Ett högst märkligt beteende - majoriteten skickar in 50 miljoner kronor i verksamheten, för att minska underskotten. Enbart inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen räknar man med att gå 110 miljoner kronor back i år. Det är alltså mer än 60 miljoner kronor som ska sparas in - utan att landstingets förtroendevalda ens ska informeras om hur! Tala om tjänstemannavälde och att majoriteten har abdikerat och flyr sitt ansvar!

Samma majoritet fortsätter att negativt särbehandla de gamla, sjuka, svaga personer som inte har några släktingar som kan hjälpa dem utan är beroende av sjukresor och bor längst från sjukhuset. Denna grupp, med över två timmars resväg till sjukhuset, tvingas vänta upp till fyra timmar istället för två timmar för dem som har kortare resor. Det ligger långt från medmänsklighet och solidaritet med de svaga och utsatta.

Alla de satsningar, där vi från Alliansen anslagit pengar, avslogs utan diskussion. Det gäller samlade palliativa vårdplatser vid Västerviks sjukhus (1 mkr), äldreteam på länssjukhuset i Kalmar (2 mkr), specialistutbildning för sjuksköterskor m fl (2 mkr),  fördjupad utbildning i åldrandet och dess sjukdomar för AT- och ST-läkare (1 mkr) och uppgradering till jourstationer för samtliga ambulansstationer i länet (4 mkr).

Pengarna hade vi tänkt ta från centraladministration, närmare bestämt landstingsdirektörens kansli, som gått med omkring 7 mkr överskott år efter år. De pengarna behövs bättre i vården, är min bestämda uppfattning. 3 mkr tar vi genom att minska den finansiella resursen, dvs kontot för oförutsedda utgifter, som sällan utnyttjas utan är en ren reservkassa.

Sammantaget innebar landstingsstyrelsens behandling av Alliansens budgetförslag både plus och minus. Det största minuset är nog ändå majoritetens undflyende attityd när det gäller hur kraven på sjukvårdens förvaltningar att nå balans ska genomföras.

Det är en demokratisk rättighet att medborgarna får reda på vilka vårdenheter som riskerar att läggas ned eller vilka behandlingar som inte ska ges - och en demokratisk skyldighet att majoriteten redovisar vad som är å färde.

måndag 12 november 2012

Stark kristdemokratisk profil på Alliansbudget

När landstingsstyrelsen ska behandla budgeten imorgon, så har man att ta ställning mellan den rödgröna majoritetens förslag och Alliansens samlade budgetförslag.

Som gruppledare för Kristdemokraterna i landstinget, kan jag med stolthet konstatera att många av de frågor som vi ursprungligen har tagit upp och drivit nu finns med som gemensamma Alliansyrkanden.

Dessa tydliga kristdemokratiska förslag kan delas in i tre grupper: Barn och unga, äldre respektive jämlik vård.

Barn och unga
I flera år har jag talat om behovet att samla stödet för unga. Det kan vara förvirrande att behöva fundera på om det är kroppen som har ont, så man ska till hälsocentralen, eller själen och man kanske behöver träffa en psykolog eller kurator. Om det handlar om ett trassligt förhållandet till pojk- eller flickvännen och oro över en eventuell graviditet eller misstanken om att ha blivit smittad av en sexuellt överförd sjukdom är det istället ungdomsmottagningen man ska gå till. För många unga skulle det vara enklare med en väg in, till en gemensam ungdomshälsa, där flera av dessa funktioner finns.

Alliansen har nu med ett förslag om en Ungdomshälsa, där landsting och kommuner samverkar med ungdomsmottagning och unga vuxna. Även elevhälsan skulle kunna finnas med i ett sådant samarbete, för att göra det tydligare vart man ska vända sig när man har frågor och problem.

Hösten 2011 ställde jag en interpellation angående vad man gör för att komma till rätta med den psykiska ohälsan hos barn och unga och minska risken att de ska falla mellan stolarna. Ett problem jag då lyfte var hur unga från norra länsdelen inte har lika god tillgång till barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård som barn och ungdomar från södra delen. I svaret medgav majoritetens företrädare att så är fallet. Bara 25 % av inläggningarna sker från norra länsdelen. Utifrån detta drog man slutsatsen att det finns skäl att överväga att inrätta barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser i norra länsdelen. Trots det har inga inga sådana förslag presenterats i majoritetens budget.

I Alliansens motförslag har jag fått med en skrivning om att denna fråga ska finnas med i det fortsatta arbetet när man planerar för sjukvårdens lokalbehov.

Äldre
Många sjukdomar kan ta sig andra uttryck hos äldre än hos yngre, på grund av att kroppens funktioner avtar och förändras. Läkemedel bryts ned långsammare hos gamla personer och restprodukter kan ansamlas i kroppen och leda till förgiftningar. Kunskapen om det normala åldrandet och åldrandets sjukdomar behöver förbättras överallt där man kommer i kontakt med äldre, för att de inte ska behöva riskera att få felaktig behandling eller felaktiga läkemedelsdoser. Detta har vi kristdemokrater lyft åtskilliga gånger i olika sammanhang.

Nu lägger Alliansen 1 miljon kronor till ett kompetenslyft i det normala åldrandet och åldrandets sjukdomar till läkarnas AT- och ST-utbildningar.
Regeringen satsar genom äldreminister Maria Larsson (KD) 4,3 miljarder kronor på att förbättra vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I Kalmar användes en del av pengarna till att bygga upp ett äldreteam, som förenklade mottagandet på sjukhuset av äldre. När  projektmedlen tog slut fanns inte resurser för en fortsättning och äldreteamet lades ned.

Nu satsar Alliansen 2 miljoner kronor på att starta upp äldreteamet i Kalmar igen. Liknande arbetssätt ska införas även i Oskarshamn och Västervik.

I kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitiska program för perioden 2010-2014 har vi föreslagit en satsning på klinisk forskning inom äldresjukvård. I Alliansens budgetförslag finns nu med en skrivning om att förutsättningarna kring äldres hälsa och sjukdomar bör beaktas i landstingets strategi för klinisk forskning.

Jämlik vård
En ständigt återkommande fråga, som jag vid flera tillfällen lyft, både i media och i denna blogg, är den trygghet som ambulanssjukvården innebär. Den är dock inte jämnt fördelad över länet. Flera stationer har längre utryckningstid än andra. Det är framför allt på mindre orter i länets utkanter som man har 5 minuters anspänningtid, jämfört med 90 sekunder i de större tätorterna. Det är i grund och botten ett märkligt resonemang att man ska behöva vänta längre på ambulansen om man bor på landet, särskilt med tanke på att avståndet till sjukhusen är desto längre.

Alliansen lägger nu in 4 miljoner kronor för att uppgradera alla ambulanser till 90-sekunders jourstationer.

Jag har också fått med ett yrkande om att lägga in behovet av landningsplatta för ambulanshelikopter i lokalförsörjningsprogrammet. Det måste ses som en stor framgång, med tanke på hur vi kristdemokrater varit ensamma om att driva frågan.

Vården i livets slutskede är en annan fråga där majoriteten visat total brist på beslutskompetens. Ända sedan 2007 har revisorerna vid upprepade tillfällen påtalat det orimliga i att det inte finns samlade palliativa vårdplatser i Oskarshamn och Västervik, utan bara i Kalmar. Själv har jag åtskilliga gånger lyft frågan till debatt, Min uppfattning är klar; det är inte värdigt att blanda personer i livets absoluta slutskede med akut sjuka personer. Det ger inte den döende den helhetsvård som behövs när personalen slits mellan att koppla dropp och ge injektioner till akut sjuka, och att ge stöd till en person med existentiell ångest inför döden.

Inte heller nu visar majoriteten någon beslutskraft, men Alliansen satsar 1 miljon kronor på att avdela samlade palliativa vårdplatser i Västervik. I Oskarshamn tycks en lösning vara på gång.

Vid senaste landstingsfullmäktige lyfte jag behovet av att stödja sjuksköterskor som specialistutbildar sig, för att klara kompetensförsörjningen inför kommande pensionsavgångar. Jag är glad att majoriteten visat lyhördhet och höjt anslaget så att det kan räcka till fler, men den redovisning jag fick som svar på min fråga visade att det ändå inte förslår så värst långt.

Alliansen lägger in ytterligare 2 miljoner kronor till sjuksköterskornas specialistutbildningar.

Var tar vi då pengarna ifrån? När jag tittat igenom årsredovisningarna har jag konstaterat att central administration, närmare bestämt landstingsdirektörens stab, har gått med stora överskott år efter år. Det känns inte rimligt, med tanke på de stora behov som finns i vården. Därför skär vi ned den budgeten med 7 miljoner kronor. De återstående 3 miljonerna kronor som behövs för att finansiera våra satsningar kommer från den finansiella resursen, dvs kontot för oförutsedda händelser, som vanligtvis inte brukar utnyttjas.

Summa summarum tar vi från administration (som gått med överskott) och lägger pengarna på att förbättra vården för länets invånare.
- Någon där emot? Bifall till Alliansens förslag!

onsdag 7 november 2012

Alliansbudget med äldre och jämlik vård i fokus

För mig är det obegripligt att en rödgrön majoritet, med den åtminstone uttalade ambitionen att arbeta för jämlik vård i länet, låter det gå år efter år med en situation där ensamma, gamla, sjuka personer som bor långt från sjukhuset och behöver hjälp att ta sig till sjukvården, ska bestraffas med att få fördubblad väntetid före och efter läkarbesöket, jämfört med dem som har kortare restid.

Det kan innebära att en mer än två timmar lång resa följs av två timmars väntan före läkarbesöket och två timmar efter, innan den över två timmar långa hemresan påbörjas. En hel arbetsdag alltså, för ett besök som kanske tar en halvtimme! Detta medan de som har kortare restid inte behöver vänta mer än en timme före respektive efter sjukbesöket.

Skulle det vara någon grupp som skulle få kortare väntetid än andra, så skulle det väl vara de som har rest längst!

Men det rimligaste är dock att ingen ska behöva vänta längre än någon annan.

Därför lanserade vi kristdemokrater begreppet väntetidsgaranti inför valet 2010. Ingen ska behöva vänta mer än två timmar i samband med planerat sjukresa till sjukhuset. Totalt. Dvs högst en timme före och en timme efter sjukbesöket.

Märkligt nog har de rödgröna avslagit vårt förslag år efter år. Nu får de chansen igen, eftersom väntetidsgarantin finns med i Alliansens gemensamma budgetförslag, som presenterades igår.

Budgetförslaget har fyra teman: Jämlik vård, äldrevård, personal och valfrihet.

Äldrevården vill vi stärka genom att höja kompetensen om åldrandet och åldrandets sjukdomar hos alla som möter äldre i vården. Till att börja med genom att lägga till en praktikperiod inom geriatrik i AT- och ST-utbildningarna. Vi avsätter också medel för att ge fler sjuksköterskor möjlighet att specialistutbilda sig med sponsring från landstinget, däribland inom geriatrik.

Vi återinför också äldreteamet vid Länssjukhuset i Kalmar, som tyvärr inte kunde fortsätta när projektpengarna tog slut. Genom äldreteamets arbete behöver inte äldre vänta lika länge på akuten, utan får snabbare bedömning av kompetent personal och kan i vissa fall läggas in direkt på vårdavdelning utan att ens behöva passera akuten. Detta arbetssätt gör sjukhusbesöket mycket skonsammare för sköra, svårt sjuka äldre, och behöver införas på alla tre sjukhusen i länet.

Till den jämlika vården kan man också räkna barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser i Västervik, som vi vill inrätta. Det är inte bra, som det är idag, när svårt psykiskt sjuka barn antingen ska vårdas på barnmedicinsk avdelning, där man inte har psykiatrisk kompetens, eller också läggs in på vuxenpsyk, där man inte har barnkompetens, och det återstående alternativet är inläggning i Kalmar, omkring 14 mil hemifrån.