Etiskt rätt att operera rökare akut

I Kalmar-media har det utbrutit en diskussion om huruvida man ska operera rökare. Rökstopp kommer att krävas två månader före och efter ortopedisk operation, för att minska risken för komplikationer, enligt Dan Johannesson, verksamhetschef för ortopedkliniken.

Bland annat förbättras sårläkning och infektionsrisken minskar, genom att blodcirkulationen förbättras hos den som inte röker.

Jörg Carlsson, överläkare på medicinkliniken, professor i kardiologi, Universität Giessen, Tyskland, och ansvarig för hjärtsjukvården på länssjukhuset i Kalmar, sticker ut hakan och säger att han flyttar till Tyskland om man inför ett generellt krav på rökstopp för operation.

Enligt min mening gör Jörg Carlsson en helt riktig etisk avvägning. De ingrepp som Jörg Carlsson gör, PCI vid förträngning av hjärtats kranskärl, är direkt livsräddande. Man kan inte i ett akut läge kräva att patienten ska vara rökfri.

Det vore orimligt att i en akut situation fråga om patienten röker eller dricker. I det läget går människovärdet före. Man kan inte ens avvisa en brottsling eller våldsverkare. I det läget är förstahandsfokus på att rädda livet på patienten på behandlingsbordet.

Däremot kan det finnas skäl att inför en planerad operation göra det som går, för att förutsättningarna för att operationen ska lyckas ska bli så goda som möjligt.

Hjärtsjukvård - olika för män och kvinnor

Med statistik kan man bevisa det mesta. Det går som bekant även att ljuga med statistik, något som Mark Twain konstaterade redan på 1800-talet. Det var ju han som sa att det finns tre typer av osanning: Lögn, förbannand lögn och statistik.

Slutsatsen är att man inte ska svälja statistik utan att ha granskat den. Var kommer statistiken ifrån? Är källan tillförlitlig? Hur har urvalet skett? Har man gjort justeringar för kända felkällor? Och så vidare.

Många med mig har reagerat över den ojämlika hjärtsjukvården, där kvinnor inte tycks få del av flera av de behandlingsformer som hade kunna förbättra prognosen. Landstingets pensionärsråd hör till dem som velat ha en förklaring. I fredags var därför professor Jörg Karlsson inbjuden till pensionärsrådet. Han ansvarar för landstingets PCI-enhet, där man rensar kranskärlsförträngningar vid hjärtinfarkt, men innehar även en professur vid Giessens universitet i Tyskland.

Jörg Karlsson förklarade att det finns många faktorer som påverkar vilken behandling som är lämplig vid hjärtinfarkt. Många faktorer är förknippade med det faktum att män och kvinnor faktiskt inte är fullt jämförbara. Exempelvis är ett kvinnohjärta betydligt mindre än ett manshjärta och har således också trängre kranskärl, vilket gör det svårare att genomföra PCI på kvinnor.

Det "kvinnliga" könshormonet östradiol utgör ett skydd för hjärtat, vilket gör att kvinnor drabbas av hjärtinfarkt senare i livet än vad män gör. Men äldre personer klarar inte lika aggressiva behandlingsmetoder, vilket medför att några av de behandlingar som exempelvis Hjärt-lungfonden granskar av helt naturliga skäl används i mindre omfattning på kvinnor.

På liknande sätt redovisade Jörg Karlsson en rad bakgrundsfaktorer, som man bör känna till när man granskar statistiken över hjärtsjukvården för kvinnor. Han menade att skillnaderna i behandling mellan män och kvinnor helt försvinner efter statistisk korrigering av bakgrundsdata.

Jörg Karlssons föreläsning var en nyttig genomgång av betydelsen av både källgranskning och bakgrundskunskap för att kunna tolka statistik.

När det gäller skillnaderna mellan hur män och kvinnor behandlas, så hoppas jag att principen "lika värde, men olika" gäller. För man får rimligen inte slå sig till ro med att kvinnors kranskärl i många fall är för trånga för att det ska vara möjligt att genomföra PCI - med nuvarande kunskap och teknik.

Det rimliga vore att den medicinsktekniska utvecklingen nu lägger kraft på att ta fram utrustning som kan spränga kranskärlsförträngningar även hos kvinnor.