söndag 30 oktober 2011

Grannarna på andra sidan

Livet kan te sig väldigt olika för oss människor.

Inte så långt härifrån, på andra sidan Östersjön, är arbetslösheten stor och hopplösheten växer. Människor tar stora risker för att få chans att skaffa en inkomst. I veckan har vi hört om en samvetslös svensk företagare, som anställt lettiska arbetare, men inte betalat dem ett öre i lön. Man skäms!


Riga är en mycket vacker stad, men där finns också mörka sidor.

Förra helgen var jag i Riga på Rotarys distriktskonferens. Där presenterade en frivilligorganisation sitt arbete med att stärka unga kvinnor, så att de inte ska lockas av mindre nogräknade pojkvänner till arbete som visar sig handla om prostitution. I inte så få fall hamnar tjejer på vår sida om Östersjön, där språksvårigheter gör flickans situation än mer utsatt.


Den vitryska grupp som besökte Korskyrkan i Vimmerby.

Den här helgen har vi haft besök från Vitryssland, grannland till Lettland, inte så värst långt härifrån. Även där kan livet vara tungt för många. Alkoholmissbruket är utbrett och många barn placeras på barnhem, för att deras föräldrar inte klarar av att ta hand om dem. Det finns också många föräldralösa barn. 30,000 vitryska barn finns på barnhemmen och nästan lika många funktionshindrade barn på instutition.

- När man möter blicken hos barnen på Vitrysslands barnhem så ser man inget ljus, inget hopp. Det är därför vi besöker dem, för vi vet att det finns ljus och hopp. Jag har själv fått uppleva att min hopplöshet byttes till ljus.

Så sa en av de vitryssar som besökte Korskyrkan i Vimmerby i helgen. Han berättar hur han tyckte att hans föräldrar inte brydde sig om honom, utan bara jobbade. Som tolvåring rymde han hemifrån och bodde på gatan tillsammans med andra unga. Där fick han den uppmärksamhet han saknat hemma, men han lärde sig också att dricka alkohol, sniffa lim och använda droger. Flera av hans vänner dog en hastig och våldsam död.

Efter att ha blivit kristen kunde han lämna livet på gatan bakom sig. Nu arbetar han med att stötta barnhemsbarn och förbereder dem för den dag de ska lämna barnhemmet, så att de inte ska hamna på gatan, som han själv gjorde. De får lära sig laga mat, hur man klär sig och sköter sin hygien. Det finns särskilda flickgrupper, där unga tjejer lär sig sminka sig. Men det viktigaste är den inre skönheten, som kommer av att man känner sig värdefull och älskad, säger han.

Med i gruppen var ett gift par och två av deras döttrar. Sammanlagt består familjen av tretton personer! Mor och far, sju biologiska barn, tre adopterade barnhemsbarn och ett extra barn, som bor hos dem för att barnets föräldrar är så alkoholiserade att de inte kan ta hand om barnet.

Föräldrarna har själva vuxit upp i missbrukarhem och vill ägna sina liv åt att ge stöd till andra barn i liknande situation. De besöker barnhem, skaffar leksaker, ordnar sommarläger för att barnen någon gång ska få komma utanför barnhemmet. Det är inte lätt, de odlar grönsaker och plockar svamp för att dryga ut matkassan, men "för det mesta kan vi alla äta oss mätta", sa mamman.

Nog blir man berörd - av den nöd som många barn tvingas leva i, men också av den kärlek och omsorg som många människor visar för dessa samhällets olycksbarn. Vilken glädje det är att kunna dela med sig lite av vårt överflöd till dessa vardagshjältar, där på andra sida Östersjön!

fredag 21 oktober 2011

Vänta in Jönköping!

Många i vårt län vill se en samlad Smålandsregion. Därför vore det olyckligt att inte vänta in den process som är på gång i Jönköpings län.

Efter möten och samtal med ledande företrädare från Jönköpings län de senaste dagarna är bilden tydlig. Det är en uppluckring på gång, i förhållande till den tidigare låsning som länge har funnits hos framför allt socialdemokrater och moderater i länet.

Socialdemokraterna i Jönköpings län har ett kongressbeslut, som går ut på en tvåstegsmodell. Man tänker sig en regionbildning inom nuvarande gränser från 2014-2015, för att därefter kunna gå vidare till en region med större geografiskt område, gärna från 2018-2019. Där finns mycket som talar för att den nuvarande, mycket väl fungerande sjukvårdsregionen, dvs Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län, skulle vara en naturlig utgångspunkt. Vi talar alltså om samma tidpunkt för bildandet av en sådan region, som i Skånealternativet.

Det är olyckligt att dessa signaler från Jönköpings län kommer i ett så sent läge, att en remiss om avsiktsföklaring redan gått ut till kommunerna, för att ge dem möjlighet att yttra sig om att bilda region med Skåne, Kronoberg och Blekinge. Därför är det ytterst viktigt att Kalmar läns förhandlingsgrupp, när den inom kort träffar sina motsvarigheter från Jönköpings och Östergötlands län, tar signalerna på allvar och kompletterar remissunderlaget till kommunerna. Annars finns risk att kommunerna yttrar sig över ett enda alternativ, när det i själva verket kan finnas två möjliga lösningar med samma tidshorisont.

tisdag 18 oktober 2011

Trist, tunn och visionslös majoritetsbudget

Så kom den då, den rödgröna förslaget till landstingsbudget. Visst hade Anders Henriksson (S) aviserat att det rådande ekonomiska läget, med finansiell oro, skulle komma att föranleda återhållsamhet. Men han och övriga rödgröna behöver väl inte förlora visionerna för det?

I det textmaterial vi fick oss till livs igår, och som vi ska få djupare presentation av idag, kan man läsa en rad formuleringar som vid första anblick får en att tro att här kommer ändå något efterlängtat. Men vid närmare granskning så stannar det vid några formuleringar. Inga uppdrag att genomföra det man beskriver. Inte ens uppdrag om att utreda för att ha bättre underlag för att kunna genomföra, när ekonomin ljusnar.

Det är trist, tunt och visionslöst. Nog hade ni kunnat åstadkomma något bättre än detta, Anders H, Jessica och Linda!

måndag 17 oktober 2011

Fler Allianssatsningar i majoritetsbudgeten?

I lördags skrev Barometern att den rödgröna landstingsmajoriteten skulle göra en storsatsning på ett nytt PCI-labb (för att rensa igentäppta blodkärl i hjärtat), för att ersätta den utslitna utrustningen.

Av artikeln kunde man få känslan av att detta var ett nyupptäckt problem och en nytänkande lösning. I själva verket har problemet varit känt sedan lång tid och Alliansen har vid flera tillfällen påtalat behovet att skynda på processen. Ja, i valrörelsen 2010 deltog både Anders Henriksson (S) och jag själv och en rad andra politiker i en paneldebatt i Oxhagen i Kalmar, där vi alla var överens om att satsningen skulle göras. Ändå var Anders Henrikssons besked, efter valet, i förra höstens budget att skjuta upphandlingen framåt i tiden.

Nu kommer alltså "storsatsningen", efter att man nu i höst från PCI-enheten fått jaga världen runt efter den enligt uppgift sista reservdelen till en viktig komponent i den nuvarande utrustningen.

Idag skriver Östran att landstinget nu lägger in egna pengar i arbetet med att förbättra vården för de mest sjuka äldre, något jag själv lyfte behovet av vid senaste landstingsstyrelsemötet, eftersom landstingets satsning hittills varit noll. Alliansregeringen har hittills stått för hela kostnaden.

Det ska bli intressant att se vilka fler Alliansfrågor som majoriteten har fångat upp i sitt budgetförslag, som presenteras idag.

torsdag 13 oktober 2011

Dåligt ledarskap (MP) kring landstingets folkhälsoplan

Landstingsmajoriteten med Jessica Rydell (MP) i spetsen uppvisar förödande dåligt ledarskap. Genom uppenbar okunskap och brist på engagemang har landstinget helt tappat styrfart i folkhälsofrågorna. Vi riskerar nu att antingen den politiska förankringsprocessen körs över eller också att den tidsplan som landstinget har beslutat om tillsammans med kommunerna kraftigt förskjuts.

När styrgruppen för arbetet med länets folkhälsopolitiska plan samlades häromdagen, redovisade kommunföreträdarna hur deras respektive planer var antagna i olika folkhälsoråd och kommunala nämnder, i processen fram till att under hösten antas av kommunfullmäktige.

Parallellt med kommunerna skulle landstinget ta fram en egen plan, som skulle ha presenterats för de tre vårddelegationerna före sommaren och gått på remiss till partigrupperna. Under hösten skulle sedan landstingets plan processas för att beslutas i landstingsfullmäktige i november. Utifrån landstingets och kommunernas olika planer ska därefter en gemensam plan tas fram under våren.

Något förslag till plan för landstingets folkhälsoarbete har vi fortfarande inte sett röken av. På min direkta fråga var svaret att förslaget ännu inte är färdigt att skickas ut på remiss i partigrupperna. Ärendet är alltså minst fyra månader försenat.

Det är uselt av landstingets rödgröna majoritet, som borde vara drivande i folkhälsofrågor, att inte klara av den interna processen, när länets tolv kommuner jobbar aktivt med att ta fram egna planer.

Det må hända att det tjänstemannaförslag som så småningom presenteras kan visa sig hålla god kvalitet, men en folkhälsoplan är framför allt ett politiskt dokument, med politiska prioriteringar för att främja befolkningens hälsa och förebygga ohälsa. För varje dag förslaget dröjer förkortas den tid som politiken får att sätta sig in i planen och sätta sin prägel på den. Här vilar ett tungt ansvar på Jessica Rydell (MP), landstingsråd med majoritetsansvar för bl a folkhälsa.

Den folkhälsopolitiska plan som antogs av landstinget i november 2002 satte Kalmar län i en frontposition i Sverige. Genom det schabbel som nu pågår är landstinget på god väg att all tappa trovärdighet, både gentemot kommunerna och i ett nationellt perspektiv. Det är sorgligt.

KD – en social röst som behövs i regeringen!

Kristdemokraterna har haft avgörande inflytande och bidragit med en socialt ansvarstagande profil på Alliansregeringens budget. Trots finansiell oro har vi fått igenom en rad satsningar på att höja kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Sjukförsäkringen ska äntligen förbättras och bostadsbidraget till ekonomisk svaga barnfamiljer, unga och pensionärer ska höjas.

Det var mitt huvudbudskap när jag hade förmånen att få medverka vid ett partimöte i Kisa.


Lena Käcker Johansson, Birgitta Olaisson och Gudrun Brunegård vid mötet för kristdemokrater i Kindas kommunhus i Kisa.

Vi vill att Kristdemokraterna ska vara Alliansens sociala röst. Det uttrycks bland annat genom att en stor del av resurserna går till den tredjedel av befolkningen som har lägst inkomster. Dessutom finns nu en överenskommelse, som innebär att när landets ekonomi tillåter, ska pensionärerna få en fjärde skattesänkning. Utan kristdemokrater i regeringen hade inte pensionärerna fått del av sådana skattesänkningar.

Budgeten innehåller också andra reformer med kristdemokratisk prägel, som stöd till utsatta barn, avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, ökat stöd till civilsamhället och trossamfunden, ökade satsningar på fattigdomsbekämpning i Afrika och stöd till demokratiarbete och mänskliga rättigheter.

Vi kan känna oss stolta som kristdemokrater. Genom att vårt parti finns med i regeringen påverkas viktiga delar av budgeten på ett sätt som kommer att påverka livet i positiv riktning för många människor i utsatta situationer, avslutade jag.

onsdag 12 oktober 2011

Rödgrönt svek mot patienter i livets slutskede

Idag hade landstingsstyrelsen ett möte, då bl a landstingets yttrande över revisionsrapporten Palliativ vård, uppföljning mars 2011 behandlades. Revisorerna konstaterade att det råder stor ojämlikhet i länet.

I Kalmar finns en särskild enhet, med särskilt utbildad personal, kopplad till den lasarettsanslutna hemsjukvården. Där kan patienter i livets slutskede läggas in direkt, om man av något skäl inte kan vårdas hemma.

Något liknande finns inte i Västervik. Sedan länge har det funnits beslut att inrätta samlade vårdplatser för patienter i livets slutskede i Västervik, men det har dröjt, bl a beroende på om- och tillbyggnationerna av sjukhuset.

Patienter som har obotliga sjukdomar och närmar sig livets slutskede har särskilda behov, både vad gäller personalens kompetens och lyhördhet och vad gäller lokalernas utformning. I nuläget finns palliativa vårdplatser (för vård i livets slutskede) utspridda på flera olika avdelningar vid Västerviks sjukhus, där denna känsliga patientgrupp blandas med akut sjuka. Nu tycks den rödgröna majoriteten backa från fullmäktiges beslut att inrätta samlade palliativa vårdplatser i Västervik.

När jag under mötet började ställa frågor om de formuleringar majoriteten tagit fram som svar till revisorerna, framkom att de rödgröna fortfarande inte har någon planering för hur detta ska genomföras. Tvärtom svävade man på målet och hänvisade till att en sådan enhet kostar pengar, som man inte har. Istället för att instämma i Alliansens tillägg, som Christer Jonsson formulerade under sittande möte, att fullmäktiges beslut om samlade palliativa vårdplatser ska genomföras, valde majoriteten att notera att fullmäktiges beslut gäller tills annat beslut fattas.

Detta tolkar jag som att man har släppt ambitionen att inrätta en samlad palliativ enhet i Västervik och nu förbereder sig för att ta sig ur gällande fullmäktigebeslut.

Trots revisorernas påpekande om ojämlikheterna i länet, så tar man inte chansen att markera att det nu är dags att rätta till ojämlikheten i länet. Det är djupt beklagligt och ett svek mot patienterna i livets slutskede.

fredag 7 oktober 2011

Mindre infektionsrisk med rätt tavlor på väggarna!

Mindre behov av smärtstillande och ångestdämpande injektioner och färre infektioner efter operation på grund av minskade stressnivåer, det kan bli följden av att välja rätt typ av konst/illustrationer på en vårdavdelning.

Det uppseendeväckande resultatet visar en studie som professor Roger Ulrich vid Göteborgs universitet redovisade vid konferensen om kultur och hälsa i Malmö, som jag just har bevistat.

I studien jämförde man olika motivs inverkan på betraktare i sjukvårdsmiljöer. Ljusa och frodiga naturmotiv och vattenlandskap upplevdes positiva på ett sätt som var fysiologiskt mätbart, liksom bilder på mänsklig gemenskap, barn som leker osv, särskilt i naturmiljöer.

Däremot fann man att abstrakt konst kunde ha direkt negativ inverkan och skapa oro, ångest och aggressivitet även hos mentalt fullt friska och stabila personer, även om personalen tyckte om tavlorna och tolkade dem positivt. Efter att ha flyttat den abstrakta konsten till personalrummet och hängt naturmotiv i patientrummen kunde man avläsa större lugn och mindre oro bland patienterna!

Ulrich förklarade fenomenet med den "evulotionära teorin". Han menar att människan har en genetiskt nedärvd böjelse att reagera positivt till speciella naturmiljöer och scenerier, särskilt om de är förknippade med platser där man kan hitta föda, och att man påverkas positivt av leende, omtänksamma ansikten och gester. I stressade situationer blir man mer benägen att uppfatta abstrakta eller tvetydiga motiv på ett sätt som motsvarar personens emotionella tillstånd.

Han berättade om en annan studie från Borås, där man med naturmotiv i väntrum kunde uppmäta mindre smärta, lägre puls och lägre blodtryck hos patienterna, som dessutom var mer avspända.

Jag kände mig väldigt nöjd och tillfreds när jag för några dagar sedan fick en abstrakt tavla i grälla färger på mitt tjänsterum utbytt mot ett naturmotiv. Utifrån den evulotionära teorin förstår jag varför!

torsdag 6 oktober 2011

Kultur och hälsa - aktuell Allianssatsning

Den demente mannen, som inte visade några reaktioner på sin vårdare när hon hjälpte honom med påklädning och morgontoalett, började stampa takten och nynna med när hon satte sig vid pianot och spelade Taubes Sjösalavals.

Konstnären i äldreomsorgsgruppen, som vid samtalet kring gamla fotografier, ser de dementa delta lika aktivt och adekvat som övriga äldre i gruppen.

Musikterapeuten med sin brokiga blus, som ser de hopsjunkna personerna i dagrummet räta på ryggen när hon kommer in, och hör en sprucken röst säga: "Åh, är det torsdag idag, eftersom Birgitta är här?"

Strokepatienter som tränar upp förlorade funktioner snabbare och bättre genom musik och dans, en metod som visat sig fungera bra även för rehabilitering av tjejer med självskadebeteende.

Långtidssjukskrivna som genom kulturprojekt hittar självkänsla, delaktighet och livskvalitet som en grund för vidare rehabilitering.

Musikens lugnande påverkan på puls och blodtryck.

Dessa exempel visar på hur kultur kan vara en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. I Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitiska program för Kalmar län har vi uppmärksammat detta i olika perspektiv. Vi vill att hälso- och sjukvårdspersonal ska lära sig mer om hur man kan använda kultur i hälso- och sjukvårdsarbetet. Vi menar också att kulturcheckar, dvs bidrag från arbetsgivaren till kulturupplevelser för den anställde, skulle kunna jämställas med friskvårdsbidrag till landstingets personal.

I Skåne jobbar man med kultur på recept och har goda erfarenheter, enligt Carl Johan Sonesson från Region Skåne, vid en konferens om Kultur för livet som just nu pågår i Malmö. Det finns inga skäl till varför vi inte skulle hämta hem de erfarenheterna till Kalmar län.

Lena Adelsohn Liljeroth (M), kultur- och idrottsminister, meddelade att hon tillsammans med äldre- och barnminister Maria Larsson (KD), just denna förmiddag har lagt fram ett förslag om 30 miljoner kronor till kultur för äldre, som regeringen har beslutat om.

Ett beslut i tiden! Nu gäller det att följa upp det, både i landstinget och i den kommunala äldrevården.

tisdag 4 oktober 2011

Regionfrågan i rullning - bollen nu hos kommunerna

Idag på förmiddagen har landstingsstyrelsens arbetsutskott beslutat att skicka ut ett underlag om framtida regionbildning till kommunerna.

Kristdemokraterna i Kalmar län har ända sedan 2002 haft inriktningen mot en samlad region med Småland-Öland tillsammans med Östergötland och gärna även Blekinge och Gotland.

Det är nu konstaterat att Jönköpings län inte kommer att svara på någon förfrågan om att bilda region med dem. Det går alltså inte att komma vidare med det spåret. Östergötland söker nu istället samarbete med Södermanland, Örebro och Västmanlands län. Det är ännu oklart vad det kan komma att leda till. Desto tydligare är kronobergarnas och blekingarnas vilja att samarbeta med Skåne.

I det remissunderlag som idag skickas ut återstår alltså att ta ställning till frågan om en regionbildning i Sydsverige. Efter sammanställning av kommunremissvaren formuleras en avsiktsförklaring, som landstingsstyrelsen ska besluta om den 7 december. Parallellt görs liknande kommunrundor i Skåne, Blekinge och Kronoberg.

Därefter följer förhandlingar om innehållet i och utformningen av en kommande regionbildning. Det kommer handla om hur den politiska organisationen ska se ut. Vi vill ha ett regionfullmäktige som snarare ser ut som i Västra Götaland än som i Skåne. Det är viktigt att även ett parti av vår storlek och från vår landsända får acceptabel representation och inflytande. Ett förslag till fördelning av regionala instutitioner (var olika centra ska finnas) ska tas fram. För mig är det viktigt att se till att vi kan behålla våra tre sjukhus och våra små läkarmottagningar. Det måste också finnas garantier för att den nya regionens ytterkanter får goda kommunikationer och goda utvecklingsmöjligheter osv.

Utifrån det resultat förhandlingarna ger ska sedan de berörda landstings-/regionfullmäktigeförsamlingarna fatta slutgiltigt beslut om eventuell ansökan till Kammarkollegiet om att bilda region om möjligt redan 2015.

Parallellt måste man fortsätta samverka med grannlänen, inte minst i norr, för att månghundraåriga handels-, studie- och resmönster ska kunna fortsätta att utvecklas, med förstärkta pendlingsmöjligheter. Framtida regiongränser får inte bli större hinder än nuvarande länsgränser. Detta har jag framfört i olika sammanhang. I remissunderlaget finns nu också en formulering som betonar detta.

Nu ska alltså kommunerna behandla remissunderlaget. I samband med oktoberfullmäktige kommer det ges information i frågan runt om i länets kommuner. Vid novemberfullmäktige ska man besluta om svar. Den 30 november går remisstiden ut. Den 7 december beslutar LS angående avsiktsförklaring och den 21 eller 22 december planeras ett extra landstingsfullmäktige i frågan.

Väl mött i kommande diskussioner i en fråga som kan komma att påverka våra liv under många år framöver!

Läs och lyssna i Radio Kalmar , Barometern, Östran-Nyheterna

söndag 2 oktober 2011

Barnpsykiatriska vårdplatser i Västervik?

Barnpsykiatriska vårdplatser i Västervik, så att barn och unga med problem ska slippa att skickas till Kalmar när de behöver dygnet-runt-vård. Det kan bli en verklighet, efter att landstingsmajoriteten har konstaterat att den ojämlikhet som jag länge har påtalat verkligen finns där.

Gång på gång har jag lyft frågan om varför tonåringar från norra länsdelen läggs in på vuxenpsyk. Både i landstingsstyrelsen och inte minst i en livlig debatt med ansvarigt landstingsråd Linda Fleetwood (V) vid fullmäktige i maj.

I en bloggpost för någon vecka sedan beskrev jag återigen problemet, i samband med en interpellation till landstingsfullmäktige den 27 september. En av mina frågor löd så här:

• Finns det skäl att överväga att inrätta barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser i norra länsdelen?

Efter mina upprepade påpekanden har det nu gjorts en inventering av hur de fyra barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatserna i Kalmar nyttjas. Det visar sig att de i 75 procent av fallen beläggs med patienter från länets södra delar, trots att befolkningen är relativt jämnt fördelad i länet. Med anledning av denna ojämlikhet finner landstingsmajoriteten nu skäl att överväga inrättande av vårdplatser för barn- och ungdomspsykiatri i norra länsdelen.

Jag kan utlova att jag inte kommer nöja mig med enbart vackra ord. Jag kommer fortsätta att driva på i denna fråga om barns och ungas rätt till jämlik psykiatrisk vård i norra länet tills det blivit en rättvis fördelning.