Mycket åkande för mellanlänets befolkning

Från nyåret får man bara ha medicinska besvär om man ska tas emot på akutmottagningen i Oskarshamn under kvällar och nätter. Detta efter ett beslut nyligen, som bl a Nyheterna skriver om.

Dagtid kan man få komma till akuten även med kirurgiska krämpor, men inte längre med stukningar, misstänkta armbrott eller sårskador på fingrar och händer. Sådant räknas som ortopedi och det får man inte befatta sig med på oskarshamnsakuten från och med den 1 januari. Istället får patienterna åka de fjorton milen tur och retur till Kalmar eller Västervik, för sådant som hittills har skötts i Oskarshamn.

Det kommer att bli mycket åkande för barn som skadat sig under lek eller idrott, för personer som råkat ut för skär- och klämskador, och för dem som trampat snett eller halkat.

Många mil och mycket tid. För är det någon som tror att väntetiderna på akutmottagningarna i Kalmar och Västervik blir kortare på det här viset? Nej, knappast.

Mellanlänets befolkning kommer att drabbas hårdast av förändringen, men det ökade trycket på de båda kvarvarande akutmottagningarna kommer ju rimligen att påverka alla som behöver akut sjukvård vid något av våra sjukhus.

Vid sidan av konsekvenserna för befolkningen på kort sikt är vad beslutet kan innebära på längre sikt. Där finns oron över att bortfallet av denna sorts mindre allvarliga ortopediska fall kommer att påverka statistiken för kirurgjouren, så att även den ifrågasätts.

Under många år har mellanlänets befolkning fått se sjukvårdsutbudet vid Oskarshamns sjukhus urholkas steg för steg, pusselbit för pusselbit. Var går gränsen för hur mycket som kan skalas bort utan att hela sjukhusets existens äventyras?

Seger i första ronden om Oskarshamnsakuten!

För två veckor sedan var Oskarshamnsakutens kirurg- och ortopedjour på väg att läggas ned, något som vi kristdemokrater menade skulle allvarligt försämra hela sjukhusets framtida förutsättningar. Genom aktivt opinionsarbete från bland annat Företagarna och överläkarna på medicinkliniken och oss kristdemokrater, har nu socialdemokraterna dragit öronen åt sig och säger nej till förslaget. Därmed tycks Oskarshamns-akuten vara räddad för den här gången.

Yvonne Hagbergs (S) pressmeddelande på onsdagskvällen finns publicerat i torsdagens mellanlänstidningar. Hon hänvisar till den omvärldsanalys som genomförts under våren och ser ingen anledning att föregå det förslag som den resulterar i och säger därför nej till förslaget att stänga kirurgi/ortopedjouren. Yvonne håller därmed öppet för att man kan ändra sig utifrån vad omvärldsanalysen leder till. Hon tycks inte heller ha några synpunkter på tjänstemannabeslutet att flytta ut distriktsläkarjouren till någon av hälsocentralerna.

Det är glädjande att landstingsmajoriteten tagit till sig av de starka opinionsyttringarna och nu markerar sitt ställningstagande emot förslaget. När förslaget kommer upp för politisk behandling är det den kristdemokratiska landstingsgruppens förhoppning att även distriktsläkarjouren finns med för politiskt beslut. Den är en viktig del av helheten för Oskarshamnsakuten.

Bäst före-datum på politiska beslut?

Interpellation av Gudrun Brunegård och Chatrine Pålsson Ahlgren till landstingsstyrelsens ordförande Anders Henriksson

Försämringar vid akutmottagningen i Oskarshamn?

I samband med strukturbesluten 2003 förändrades verksamheten vid akutmottagningen i Oskarshamn. En helhetslösning utformades utifrån mellanlänets specifika förhållanden och förutsättningar, för att tillgodose patientens behov av trygg och tillgänglig sjukvård. På så sätt samverkar medicinjouren med distriktsläkarjouren lokalmässigt och i fråga om personal, för att kombinera medicinsk säkerhet och effektivt resursutnyttjande. Syftet med samverkan mellan sjukhuset och primärvården är att kunna ge akut sjukvård dygnet runt för befolkningen i mellanlänet. I Landstingsplan 2004-2006 beskrivs verksamheten så här:

"Akutmottagningen i Oskarshamn bemannas kvällar och helger med distriktsläkarjour förutom medicinsk primärjour dygnet runt. Primärjouren vid kirurgkliniken i Oskarshamn dras in från och med kl 17.00. Därefter ska det finnas en samordnad beredskapslinje läkare för kirurgi/ortopedi. Befintlig distriktsläkarjour bibehålles."

Detta beslutades av landstingsfullmäktige den 27 november 2003 i total enighet. Sedan dess har snart åtta år gått. Under våren 2011 genomförs en omvärldsanalys av Kairos Future, som enligt uppgift ska ligga till grund för eventuella, nödvändiga förändringar för att ge Oskarshamns sjukhus goda förutsättningar att möta framtiden. Konsultgruppens sammanställning och slutsatser utifrån omvärldsanalysen har ännu inte presenterats.

Den 2 maj meddelades att ett tjänstemannabeslut fattats att flytta ut primärvårdsjouren från sjukhuset. Vi ifrågasätter förfaringssättet att politiskt fattade beslut ändras utan nytt beslut av samma beslutande församling. Förfaringssättet är ett bekymmer, men ändå inte det allvarligaste. Det som är verkligt allvarligt är vad som händer med akutmottagningen på sjukhuset ur ett patientperspektiv. Vi är också starkt oroade att den trygghet som samverkan mellan primärvårds- och medicinjour har inneburit nu raseras. Vad blir då kvar av sjukhusets akutmottagning?

Efter att ha tagit del av vad som sker, utan att man inväntat resultatet av det pågående konsultarbetet, finns skäl att undra vilka fler förändringar som planeras, utan att majoriteten har för avsikt att ta upp dem för politiska beslut. Vi vill därför ställa följande frågor:

- Vilka blir konsekvenserna för patienterna i Oskarshamn och övriga mellanlänet av de förändringar som nu ska genomföras?

- Vad blir effekten för sjukhusets akutmottagning under kvällar och helger efter utflyttningen av primärvårdsjouren, i form av förändrat personalbehov och ökade kostnader på grund av dubbla jourlinjer utan samordningsmöjligheter?

- Finns det några ytterligare förändringar som beslutats eller planeras på tjänstemannanivå, som kommer att påverka akutmottagningen i Oskarshamn?

- Är du nöjd med en ordning där beslut fattade i bred politisk enighet ändras eller undanröjs utan ny politisk prövning och utan tydlig delegation från fullmäktige?

- Anser du att ett politiskt fattat beslut förlorar sin giltighet efter en tid och kan ändras genom tjänstemannabeslut? Efter hur lång tid anser du i så fall att ett fullmäktigebeslut kan ändras genom tjänstemannabeslut? Vem avgör i så fall vilka fullmäktigebeslut som inte behöver upp till ny politisk prövning innan en förändring kan ske?

- Vilka andra delar av strukturbesluten från 2003 har du delegerat till tjänstemännen för ändring utan öppen debatt och politisk prövning i fullmäktige?

Vimmerby och Mönsterås den 12 maj 2011

Gudrun Brunegård Chatrine Pålsson Ahlgren

Landstinget i Kalmar län är bäst - på avgiftshöjningar!

Under många år var det pinsamt att förknippas med Landstinget i Kalmar län - det län som tävlade om de sämsta placeringarna i mätningar av patientnöjdhet, väntetider, patientavgifter, ekonomiska underskott osv. Förra mandatperioden gjorde den borgerliga alliansen en gigantiskt arbete och vände allt detta till topplaceringar, utan att höja vare sig patientavgifter eller skattesats.

Som tur är för patienterna så fortsätter väntetiderna att minska, men med dagens beslut i landstingsstyrelsen så intar förmodligen vårt landsting en ny topplacering, denna gång i rent hialösa avgiftshöjningar. Eller vad sägs om följande: Besök hos distriktsläkare höjs från 150 kr till 200 kr. Besök på akutmottagning kvällar och helger höjs till 400 kr.

Akta er för att råka ut för olycksfall kvälls- och helgtid, alltså! För mindre bemedlade finns en risk att man drar sig från att söka på jourtid och väntar till kontorstid, då det gått för lång tid för att sy en sårskada osv.

Ett annat betänkligt exempel är höjningen av egenavgiften för ortopediska skor, från 800 kr till 1200 kr. Enligt uppgift beräknas höjningen inbringa 2,2 miljoner kronor till landstinget. Det är bara 5500 personer som nyttjar dessa tjänster och som alltså får bära en ganska tung börda.

Högkostnadsskyddet för slutenvård tas bort. Det innebär att de svårast sjuka, med långa vårdtider, kan drabbas av mycket höga vårdkostnader.

I Allianspartierna konstaterade vi att avgiftshöjningarna drabbar de svagaste grupperna med störst vårdbehov, utan att inbringa några jättesummor till landstinget. Därför yrkar vi avslag på alla avgiftshöjningar.