tisdag 24 april 2012

Motion om Äldresjuksköterska

Förra veckan hölls Äldreriksdagen i Stockholm och just nu pågår Seniorveckan i Kalmar län. Äldrefrågorna är i fokus - och bör så vara, inte minst i vårt län, som har landets största andel personer över 65 års ålder.

I den kristdemokratiska landstingsgruppen menar vi att kompetensen om det friska åldrandet och ålderdomens sjuklighet bör höjas, både i landsting och kommuner. Därför lägger jag idag denna motion, om att inrätta Äldresjuksköterskor i landstinget. Det är vår förhoppning att samma ambition finns även i kommunerna.

Landstingsfullmäktige
Landstinget i Kalmar Län

Motion


Inrätta Äldresjuksköterskor i Landstinget i Kalmar län!
Antalet äldre i samhället ökar ständigt. Många äldre har flera sjukdomar samtidigt och som ofta leder till ett stort vårdbehov. För att hjälpa de äldre till ett tryggt och bra liv måste den goda vården grundas på de äldres behov. I Kalmar län bor en större andel äldre än i något annat län i landet. Det finns därför stort behov av att tänka kreativt och försäkra sig om tillgången till rätt kompetens, för att ge bästa möjliga äldrevård och samtidigt använda resurserna optimalt.

I landstinget finns erfarenhet av hur en sjuksköterska med särskilt ansvar för äldre patienter haft rollen av samordnare mellan patient, anhörig och läkare, men även samordningsansvaret mot andra aktörer inom vård och omsorg. Denna sjuksköterska har både bidragit till ökad trygghet hos patienterna och till säkerställande av läkemedelshantering och kommunikation i viktiga hälsorelaterade frågor. Distriktsläkaren har fått en medaktör i vårdarbetet kring de äldre vilket effektiviserat vården samtidigt som kvaliteten höjs.
En rapport från Socialstyrelsen visar att bara 1,6 procent av de över 12,000 sjuksköterskor som arbetar i äldrevården har specialistutbildning inom vård av äldre. I Vårdfokus nr 3/12 säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm att en av vårdens allra största utmaningar är att ge kvalificerat stöd och hjälp till en växande äldre befolkning.
Flera lärosäten i södra Sverige har samarbetat kring en specialistutbildning på 60 högskolepoäng i äldrevård för sjuksköterskor. I Region Skåne finns äldresköterskor som arbetar inom vård av äldre och är specialiserade på omvårdnad vid ålderssjukdomar. Äldresköterskorna arbetar bland annat vid sjukhusens geriatriska avdelningar, primärvård, kommunens äldreboende, korttidsboende, sjukhem, servicehus, och gruppbostäder. I Region Skåne har man dessutom beslutat att ge ett rejält lönelyft till de sjuksköterskor som väljer att bli äldresjuksköterskor, med stora extra bonusar för dem som jobbar kvar efter ett respektive två år.

Enligt kristdemokraternas uppfattning ligger detta väl i samklang med nationella utvecklingsarbeten omkring vården av de mest sjuka äldre och de utmaningar som väntar, för att Kalmar län ska bli världens bästa län att åldras i. Vi menar att de äldre även i vårt län i högre utsträckning bör mötas av sjuksköterskor med specialistkompetens inom äldrevårdsområdet, både i den geriatriska slutenvården, i primärvård samt inom kommunens äldreboende. En specialistkompetent äldresjuksköterska kan fungera självständigt med egna bedömningar och därmed ingå i ett bredare team i den kommunala äldrevården och landstingets hälso- och sjukvård.

Vi vill med anledning av detta föreslå landstingsfullmäktige
Att fatta beslut om inrättande av äldresköterskor, med specialistkompetens inom det normala åldrandet och åldrandets sjukdomar,

Att ge personalutskottet i uppdrag att besluta om vilket uppdrag äldresjuksköterskorna ska ha, samt om utbildnings- och anställningsförmåner för äldresjuksköterskor i Landstinget i Kalmar Län.

Vimmerby den 18 april 2012

Gudrun Brunegård

måndag 23 april 2012

Bra fart på regeringens folkhälsoarbete!




När socialminister Göran Hägglund (KD) inledningstalade på Folkhälsostämman nöjde han sig inte med några allmänna floskler och allmänt uppmuntrande ordalag. Nej, istället fastslog han att det nu är dags att ta nästa steg i folkhälsoarbetet:

- För det första måste vi sätta tilltro till människans förmåga att fatta hälsosamma beslut som gynnar den egna hälsan. Samhället ska underlätta för människor att göra rätt, att göra hälsosamma val. Det ska vara enklare att ta trappan än hissen, grönsaker ska vara mer lättillgängliga i butikerna än onyttigheter. Bostadsområden och skolor ska uppmuntra till spontanidrott.

- För det andra behöver samverkan inom hälsofrämjande arbete breddas. Jag vill pröva en brittisk modell, där man inlett strukturerad samverkan mellan staten, näringslivet och civilsamhället, med gemensamma mål med människan i centrum.

- För det tredjs behöver hälso- och sjukvårdens hälsofrämajnde och förebyggande roll stärkas, genom att tydliggöra levnadsvanornas betydelse för hälsan.

- För det fjärde ska potentialen i nya tekniska lösningar tas tillvara som en resurs för hälso- och sjukvården, exempelvis genom personligt utformade träningsappar, information om kost, var man kan träna osv. Här utlovade socialministern ett initiativ senare i år.

Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens Folkhälsoinstitut, uttryckte stor tillfredsställelse med hur regeringens arbete, sedan "Folkhälsopolitiska rapport 2010" överlämnades i december månad 2010. Av 15 förslag inom området "goda livsvillkor" har regeringen antagit sju. Inom omårdet "hälsofrämjande arbete och goda levnadsvanor" fanns 25 förslag, varav 13 har antagits. Av de 20 förslagen inom ANTD-S (alkohol, narkotika, tobak, doping och spelmissbruk) har elva antagits. Sammantaget har alltså ungefär hälften av förslagen redan antagits.

- Det är otroligt inspirerande att regeringen på så kort tid antagit så många delar av Folkhälsoinstitutets förslag, sa generaldirektör Sarah Wamala.

söndag 22 april 2012

Ambulansförsening vid strokemisstanke

Nästan tre kvart för ambulansen att komma fram till en person med misstänkt stroke i centrala Vimmerby.

Det borde inte kunna hända, särskilt inte när båda ambulanserna stod inne på ambulansstationen vid Vimmerby Hälsocentral. Istället för att larma ut någon av dessa, hade tydligen SOS Alarm dirigerat ut en ambulans från annat håll.

I Vimmerby Tidning kan man läsa om händelsen. Något måste ha gått allvarligt snett. Det pågår just en strokekampanj för att allmänheten ska bli uppmärksam på vikten av att snabbt komma till vård, för att rädda hjärnan vid en stroke (propp eller blödning i hjärnan som hindrar blodförsörjningen).

Det är lika viktigt som att snabbt få hjälp för att rädda hjärtat vid en hjärtinfarkt. Båda delarna kan leda till att vitala delar av vävnaden (hjärnans nervceller respektive hjärtmuskelceller) dör på grund av syrebrist, med stora konsekvenser för den drabbades fortsatta livsföring.

Inte minst ur det perspektivet kan man föreställa sig vilken oro och frustration de inblandade måste ha känt, när tiden gick, utan att kunna göra något mer än bara vänta. Framför allt kan man undra hur en sådan hantering stämmer överens med Landstingets mål om att vara det patientsäkraste landstinget 2014.

- Lena Segerberg (S), är det patientsäkert att låta en strokepatient vänta i nästan tre kvart innan transport till sjukhuset ens kan påbörjas? Varför larmades inte Vimmerby-ambulansen ut, som uppenbarligen stod och väntade på uppdrag? Som ansvarig för landstingets hälso- och sjukvård förväntar jag mig att du tar tag i detta, så att inlandets befolkning kan känna trygghet.

Vården ska finnas när den behövs - oavsett var i länet man bor!

Äldre får det bättre med kristdemokratisk politik

Förra veckan hölls Äldreveckan, anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting. Närmare 850 personer var samlade för att under två dagar fördjupa sig inom vad som sker inom äldreområdet. Det gällde allt ifrån politiska reformer, vårdutveckling, forskning, utveckling av IT och andra tekniska hjälpmedel. Många av deltagarna var kommun- eller landstingspolitiker, chefer inom äldreområdet eller representanter för pensionärsorganisationer.
Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister, berättade om regeringens satsning på att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Varje person måste få känna att värdigheten bevaras även som gammal, att man får vara sig själv hela livet. Genom att minska fallolyckor, undernäring och felaktig läkemedelsanvändning hos äldre kan livskvaliteten förbättras. Samtidigt minskar kostnaderna för vård och omsorg. Men lika viktigt för självkänslan kan det vara att få hjälp att göra sig fin i håret – och att få välja själv vem som ska ge den hjälpen.
Socialminister Göran Hägglund, tillika partiledare (KD), inledde ett gemensamt Alliansgruppmöte på fredagsmorgonen. Han visade stort engagemang när han talade om den parboendegaranti, som regeringen dagen innan skickat på lagrådsremiss: - Det är busdåligt att vi ska behöva stifta en lag för att inte par som levt tillsammans i decennier ska behöva skiljas åt när de blir gamla! Det borde kommunerna klara själva – och många gör det, men några borde skämmas, sa Göran Hägglund.
Anders Andersson (KD), riksdagsledamot från länet, beskrev arbetet i socialutskottet, där man lyckats formulera ett enigt betänkande kring bemanningen på äldreboenden, som nu har antagits av riksdagen. För de kristdemokrater som deltog betonade han att även om besluten fattas i riksdagen, så är det i kommuner och landsting de genomförs.
Som ledamot i SKL:s Primärvårds- och äldreberedning medverkade även jag själv i ett seminarium. Jag berättade om beredningens roll att ur kommunernas och landstingens perspektiv yttra sig över lagförslag och reformer. Som motpart till regeringen förhandlar förbundet och gör överenskommelser, exempelvis om det fleråriga projektet med 4,3 miljarder kronor till de mest sjuka äldre. Det är fantastiskt stimulerande och positivt att känna igen hur förslagen direkt bottnar i kristdemokratisk politik, som nu genomförs. Med kristdemokrater på strategiska positioner görs livet bättre för de äldre.

måndag 16 april 2012

Lätt att hitta rätt när man mår dåligt

Det ska vara lätt att hitta rätt när man mår dåligt. Man ska inte behöva en massa förkunskap för att veta vart man ska vända sig. Det borde finnas en väg in - inte minst för unga!

Allt för många unga mår dåligt. Den psykiska ohälsan har ökat, särskilt hos unga tjejer.

Många känner stor press på sig och får ångest av alla krav - på utseende, på att alltid vara uppkopplad och uppdaterad, på att klara plugget, på att skaffa sig en utbildning osv. Denna ångest kan bli för svår att hantera och måste få utlopp. Det kan ta sig olika uttryck, som ätstörningar, självskadebeteende eller depressioner.

Samtidigt kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig när man mår dåligt. Därför initierades, under den mandatperiod då kristdemokraterna ledde majoriteten i Landstinget i Kalmar län, ett samarbete med kommunerna kring Unga Vuxna. Tanken var från början att landstinget skulle stå för personal från Barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin och från kommunen skulle ha representant från socialtjänsten.

I ungefär hälften av länets kommuner öppnades Unga Vuxna-mottagningar, som blev till stor hjälp för många unga, både när det gällde normala livskriser i ungdomen och annan typ av psykisk ohälsa. Dit kunde man komma och få hjälp direkt eller också få att hitta vidare till rätt instans.

Å andra sidan blev det en orättvisa i länet, eftersom det aldrig kom till stånd några Unga Vuxna-mottagningar i hälften av kommunerna. På några andra håll har verksamheten avvecklats eller legat nere periodvis.

Redan inför valet 2010 föreslog kristdemokraterna att man skulle kunna samordna ungdomsmottagningarna med Unga Vuxna.

Nu har Unga Vuxna utvärderats. Man konstaterar att verksamheten har varit spretig. Uppdraget har uppenbarligen tolkats olika och verksamheten har utvecklats väldigt olika på de platser där den har funnits.

Jag blir glad när jag läser ett av förslagen, som stämmer väldigt väl överens med kristdemokraternas tankar från 2010, om en Ungdomshälsa, dit man kan vända sig vare sig man har frågor om preventivmedel och sexualitet eller för att få stöd om man mår psykiskt dåligt.

Det är vår skyldighet att göra det enkelt att hitta rätt i vården för dem som behöver det!

onsdag 11 april 2012

Bredd och mångfald i vårdutbudet berikar

Där patienterna kan välja mellan olika vårdgivare i primärvården är de i allmänhet mer nöjda med både bemötandet och den medicinska vården.

En vanlig förklaring är dels att konkurrens stimulerar alla att höja sin kvalitet och bemötande för att behålla sina kunder, dels att de patienter som har haft tillfälle att göra ett aktivt val av naturliga skäl brukar vara nöjda med det.

Detta illustreras inte minst av den nationella patientenkäten, som offentliggjordes för några veckor sedan. Där var värdena genomgående låga där hälsocentralen har en monopolsituation. Där det finns alternativ påvisar enkäten uppskattade läkarmottagningar, med hög tillgänglighet och nöjda patienter.

Självklart kan det finnas felkällor, exempelvis utifrån vilka individer som valt att svara på enkäten. Det har kanske inte i första hand den multisjuka åldringen gjort, som inte kan tänka sig någon annan läkare än den man gått till i många år.

Idag var Alliansen i landstinget på besök i Hultsfred. Där finns förmodligen länets största bredd på primärvårdsutbudet i förhållande till folkmängden, med två landstingsdrivna och fyra privata läkarmottagningar. Bland annat besökte vi Sensia, som tar över en väl inarbetad privatläkarmottagning och kombinerar den med sitt tidigare koncept med företagshälsovård och friskvård.

Vi fick en redovisning av deras utvecklingsplaner, som har förutsättningar att kunna ge mervärde för patienterna, både genom att ha tillgång till specialistläkare inom fler områden än allmänmedicin, och genom en ökad fokus på hälsofrämjande arbete.

Det skulle inte skada med ett sådant komplement till utbudet på de platser där det idag bara finns offentligdrivna hälsocentraler.

onsdag 4 april 2012

Välkommen röntgensatsning i Vimmerby

Ibland lönar det sig att protestera!

Många gånger har röntgen i Vimmerby varit ifrågasatt. För några år sedan var den ena röntgenapparaten på väg att bli skrotad, eftersom det inte längre gick att uppbringa reservdelar. Att skaffa någon ny var inte att tala om; snarare talades det om att låta verksamheten självdö. Sådana signaler har jag vänt mig mot.

Radiologiutredningen från Helseplan, om röntgenverksamheten i länet, som kom i slutet av 2010 eller början av 2011 innehöll det radikala förslaget att avveckla Vimmerby redan under första halvåret 2011.

Jag protesterade kraftfullt mot dessa planer. Enligt min uppfattning fanns flera skäl:

1. Befolkningen i länets nordvästra inland har långt till sjukhuset. Att kunna korta ned resvägen minskar lidande och spar tid för patienten. För Virserumsborna handlar det om halva vägen, dryga fem mil istället för över tio.

2. Vimmerby-mottagningen avlastar Västerviks-kliniken ett stort antal patienter. Tillgängligheten, dvs väntetiderna, vid röntgenkliniken i Västervik skulle allvarligt förlängas om man skulle hänvisa även patienterna från Vimmerbymottagningen dit.

3. Smidigheten och flexibiliteten hos den lilla mottagningen skulle gå till spillo.

Nu kan en patient med exempelvis en misstänkt bruten handled ta några få steg från läkarmottagningen i Vimmerby, på kort varsel bli röntgad och snabbt få en bedömning, i samråd med röntgenläkare i Västervik, som granskar bilderna digitalt. Enklare skador kan sedan åtgärdas på plats av distriktsläkaren, vid behov i samråd med ortoped i Västervik. I mer komplicerade fall får det göras på sjukhuset i Västervik.

Nåväl, protesterna hjälpte uppenbarligen - och det rejält:

Nu pågår planering för att bygga om röntgenmottagningen i Vimmerby för att bereda plats för en ny röntgenapparat. Det är verkligen goda nyheter!

tisdag 3 april 2012

Kortvarig glädje över primärvård i Västerviks kransorter

Länge har Överumsborna väntat och oroat sig, efter beskedet i höstas att deras distiktsläkare tänkte sluta. Skulle de behöva åka flera mil extra, till Gamleby eller rent av hela vägen in till Västervik, för sina läkarbesök?

För en vecka sedan nåddes vi av budet att landstingets beställarenhet tecknat avtal med Virserums läkarhus om att bemanna mottagningen med läkare halva dagen. En sjuksköterska ska vara på plats hela dagen.

Det låter slitsamt för en ensam läkare att sköta två mottagningar med så stort geografiskt avstånd, men läkaren ifråga är inte känd för att dra sig för hårt arbete. Det blir dock svårt för en halvtidsdoktor att klara av att hålla samma tillgänglighet som Överumsborna hittills varit vana vid med sin heltidsdoktor. Risken är uppenbar att det blir en försämring för både Överum och Virserum.

Men nästan i samma stund som den värsta oron för Överums-mottagningen släppte, så kom beskedet att samtliga tre läkare i Ankarsrum ska sluta. Senast det hände följde ett antal år med ytterst skakig bemanning, med växlande antal och kvalitet.

Det är oroande hur svajig bemanningen i primärvården blivit i Västerviks kommun. Även Gamleby, som tidigare varit en mycket stabil hälsocentral, har på kort tid råkat i en bekymmersam situation, där man är beroende av hyrläkare.

Nu är dock inte Västervik den enda kommun i länet där landstinget har problem att rekrytera distriktsläkare. I Smedby och Ljungbyholm, kransorter till Kalmar, har man länge brottats med liknande problem. Även i Oskarshamn finns vakanser, och i Vimmerby, och i Mörlunda och i ...

Jag förutsätter naturligtvis att landstinget med största möjliga beslutsamhet tar itu med att lösa det akuta behovet av distriktsläkare i olika delar av länet, med målet att få till stånd en långsiktig och stabil lösning.

De polska läkare som rekryterats under ett antal år har bidragit till att Kalmar län har en något mer gynnsam situation än vissa andra län. Nu har landstinget även ökat antalet utbildningsblock inom allmänmedicin, vilket förhoppningsvis kommer att avhjälpa behovet på sikt.

Det är dock lättare sagt än gjort, eftersom bristen på allmänmedicinska specialister (distriktsläkare) är stor i hela landet. För att inte vara ständiga förlorare i dragkampen om distriktsläkare behöver man därför kombinera flera faktorer: En trygg och pålitlig arbetsgivare, en attraktiv arbetsplats med goda anställnings- och fortbildningsvillkor kombinerat med tilltalande boendemiljöer.

Och varför skulle inte Landstinget i Kalmar län lyckas med det, när vi är så bra på så mycket? Låga ohälsotal, bra trivsel, god patientnöjdhet, Sveriges bästa län att åldras i, ett av de viktigaste besökslänen och you name it! Det är "bara" att informera läkare i hela världen om vilken förmån det är att få jobba hos oss ...

måndag 2 april 2012

Att få unga att tappa tilltron till demokratin

Vad händer om man blir lovad något och löftet aldrig uppfylls? Eller om ingen vill ta ansvar utan man bara skickas runt, utan att få svar på sina frågor eller respons för sitt engagemang?

Risken är att man grips av uppgivenhet och fylls av en känsla att det är hopplöst att försöka påverka.

Just den känslan beskrev många Vimmerby-ungdomar när de skulle besvara LUPP-undersökningen härom året. Den handlar bland annat om ungdomars levnadsvanor, företagsamhet, hälsa, delaktighet och inflytande i samhället.

Vid kvällens samtalsmöte mellan Ungdomsrådet och ett antal kommunpolitiker illustrerades varför det kunde bli så dåligt resultat just i Vimmerby.

Ungdomarna berättade flera exempel på hur de försökt få till stånd en förändring i olika frågor, exempelvis att snygga upp de nedslitna lokalerna på sin skola, utan att få något gehör. Den ständiga frågan om skolmaten kom också upp.

Själv kommunpolitiskt aktiv skrev jag för ungefär tio år sedan en motion om att införa alternativa maträtter i skolmaten.

Bakgrunden var att jag som skolsköterska mötte många ungdomar som hoppade över skollunchen, eftersom man inte tyckte den var god. Fram på eftermiddagen fick de huvudvärk och hade svårt att koncentrera sig på lektionerna. Som resultat presterade de sämre resultat i skolan.

Sedan utreddes frågan under ett antal år, tills man kom fram till slutsatsen att om man inför kyldmatsystem i kommunen så skulle det vara möjligt att införa alternativa maträtter. Det skulle gynna både barn och äldre.

Trots detta visade det sig att när det nya centralköket vid Idrottshallen höll på att trimmas igång hösten 2010, så hade man glömt bort uppdraget att erbjuda två maträtter!

Jag gick då ut i media tillsammans med några kristdemokratiska kollegor i kommunpolitiken och påminde om vad vi kommit överens om. Efter påstötningar blev uppdraget förnyat, men man behövde lite längre tid på sig, för att organisera arbetet i det nya centralköket.

Döm om min förvåning, när det vid kvällens möte gick upp för mig att det fortfarande, efter ett och ett halvt år, inte serveras mer än en maträtt i skolmatsalarna! Ett försök pågår enligt uppgift i gymnasiet.

Hur många generationer Vimmerby-barn ska gå igenom hela skolsystemet utan att få del av alternativa maträtter, som jag motionerade om för tio år sedan?

Om jag, som tämligen luttrad politiker, kan bli både frustrerad och uppgiven av detta exempel på bristande respekt för fullmäktiges beslut, vad ska då inte de unga uppleva?

Känslan av att inte bli hörd eller sedd, att inte bli tagen på allvar - är det det intrycket vi vill ge engagerade unga? Finns det något bättre sätt att ta död på engagemanget?

Här behövs rättning i leden! Beslut ska verkställas. Tjänstemannaorganisationen ska arbeta i samklang med de politiska besluten. Och såväl politiker och tjänstemän ska ha befolkningen, dvs barnen, ungdomarna, pensionärerna, brukarna och deras behov i centrum.

Något annat duger inte om vi vill skapa trovärdighet och tilltro till det demokratiska systemet!