Rödgröna landstingslöften med dolda hakar

Den rödgröna landstingsmajoriteten har presenterat sina budgetriktlinjer. I flera fall är det gamla beslut eller frågor som någon annan än landstinget har ansvar för. I andra fall framställs löftena som att de skulle innehålla mer än vad de gör.

Majoriteten gör stor sak av dialyssatsningen. Den lades in i landstingsplanen förra året. De undviker att berätta att kapaciteten inte kommer att öka eftersom de avslog Alliansens förslag om att ta fram underlag för att förbättra kvaliteten. Länets dialyspatienter får även fortsättningsvis nöja sig med glesare behandlingar än vad Socialstyrelsen rekommenderar, med sämre livskvalitet som följd.

På Öland lyfts frågan om distriktssköterskemottagningen i Södra Möckelby. De som inte kan ta sig till Mörbylånga kan få hembesök istället, enligt Anders Henriksson (S). Därmed lämnar han över till kommunen att sköta en patientgrupp som rätteligen är landstingets ansvar.

Enligt hemsjukvårdsväxlingen ska hembesök göras hos patienter inskrivna i hemsjukvården, om hälsotillståndet inte medger förflyttning. Att mottagning saknas nära hemmet är inte skäl för hembesök. Nu antyder Henriksson att kommunens sköterskor ska åka hem till patienter som utan större bekymmer kunde ta sig till mottagningen tills den stängdes vid årsskiftet. Den lösning han föreslår innebär att kommunen ska rädda situationen när landstinget sparar pengar.

De fetaste rubrikerna på Öland gällde ambulansernas utryckningstider. Majoriteten är dock inte beredd att genomföra någon förändring som kostar ett öre. Det finns därmed stor risk att ölänningarna även fortsättningsvis får nöja sig med långa larmtider.

Kollektivtrafiken och KLT:s katastrofala underskott engagerar både resenärer och andra skattebetalare. Majoriteten tänker höja taxorna och planerar att lägga ned ett antal resecentra, kort tid efter att ha gjort en stor skattehöjning för förbättringar. Konstigt nog sades inte ett ord om detta under majoritetens pressturné.

Slutsatsen är att flera av landstingsmajoritetens löften är kraftigt uppblåsta – eller görs på någon annans bekostnad.

Bigoasproduktion i landstingets regi?

Ska landstinget satsa på biogasmack i Vimmerby? Så verkar det, utifrån vad den rödgröna landstingsmajoriteten presenterar vid sin presskonferens i Vimmerby, under rubriken "Vill satsa på biogas och familjecentral".

Det är för mig en uppseendeväckande nyhet, med tanke på att politikerna i Vimmerby kommun har tvekat att gå in ett sådant projekt, eftersom det både är kostsamt och knappast ingår i den kommunala kompetensen. Men, det är klart, landstinget förbereder sig ju för att investera i vindkraftverk, så biogasproduktion ligger kanske i linje med det.

För mig vore det mer naturligt att låta marknaden stå för produktion av såväl biogas som vindkraft. Landstinget ska ägna sig åt sina kärnområden, inte energiproduktion, tycker jag.

Eller var uttalandet ett försök att pressa kommunen till ett beslut med tveksam ekonomisk och kompetensmässig bärighet? Det är i så fall en ganska osmaklig inblandning i kommunens inre angelägenheter, enligt min uppfattning.

Tunnelseende rödgrön majoritet

Idag har landstingsstyrelsen debatterat landstingets budget för de närmaste åren. Majoriteten har tidigare år konsekvent avslagit alliansförslagen, under förevändning att de haft för kort tid på sig att ta ställning till våra förslag. Därför lade sig landstingsalliansen i år vinn om att ge majoriteten en vecka på sig att ta våra förslag i beaktande.

Man hade kunnat förvänta sig att en socialistisk majoritet, som ofta talar om jämlik och jämställd vård, skulle ha välkomnat alliansens förslag till hur man kan rätta till de ojämlikheter i vården som sedan länge är väl kända.

Man hade kunnat förvänta sig att de rödgröna skulle ta till sig våra förslag om stärkt fokus på barnets rättigheter och en barnombudsman att driva och föra arbetet framåt.

Man hade kunnat förvänta sig att majoriteten hade kunnat bemöda sig om att utveckla patientens rätt till information om valmöjlighet och möjlighet att planera sin tid, genom att ge bättre framförhållning vid tidbokning.

Framför allt hade man förväntat sig att majoriteten, som så sent som i maj månad lovade att den skattehöjning som beslutades skulle gå oavkortat till infrastruktursatsningar, åtminstone med några ord hade kommenterat att endast 37 miljoner av de 110 skattemiljonerna har gått till kollektivtrafik. Resten försvinner in ett svart underskottshål på andra håll i landstinget.

Men av dessa förväntningar blev intet.

Den rödgröna majoriteten hade detta år god tid och möjlighet att ta till sig alliansens goda förbättringsförslag. Istället väljer de att ägna sig åt ett begränsande tunnelseende, där de i stort sett bara ser sina egna förslag. Nästan allt utom majoritetens egna förslag avvisades. Och ett av deras senaste och allvarligaste löften bryter de utan att rodna. För att klara av det konststycket blundar de nog helt.

Läs gärna också vad Christer Jonsson (C), Henrik Yngvesson (M) skriver!

Skattehöjarparadiset Kalmar län

Så är det då beslutat.

Den rödgröna landstingsmajoriteten höjer skatten med 25 öre från 1 januari 2012, för att täcka kostnader som uppstår flera år senare. På så vis samlar man in ungefär 100 miljoner kronor från länets skattebetalare, som redan har lägst skattekraft i riket.

Men majoriteten drar sig inte för att öka skattebördan för en vanlig familj med 1200 kronor.

I debatten framhöll jag följande:

Kristdemokraterna är positiva till att överföra kollektivtrafiken till landstinget. Vi är positiva till en skatteväxling som motsvarar den delen. Vi är positiva till satsningar på infrastruktur och förbättringar av kollektivtrafiken.

Det är nödvändigt för att förbättra länets konkurrenskraft, för arbets- och studiependling, för att förbättra företagens varutransporter till och från länet, exempelvis Scania som planerar för en 50-procentig utökning och järnvägstransporter.

MEN:

Vi tillstyrker inte skattehöjning i förtid. Skatt ska motsvara aktuella omkostnader. Det är inte rimilgt att öka skattebördan på länets inkomsttagare, som redan idag har lägst skattekraft i riket. Visom förtroendevalde har genom beskattningsrätt möjlighet att besluta att ta hand om en del av invånarnas pengar. Det är förenat med en skyldighet att hantera pengarna ansvarsfullt:

Skatteuttaget ska vara kopplat till konkreta användningsområden - inte för att förbättra landstingest överskott med 100 miljoner kronor under 2012-2013. Till dess gör pengarna bättre nytta i medborgarnas plånböcker.

Kollektivtrafik - Ja! Skatt i förtid - Nej!

Så har då den rödgröna landstingsmajoriteten slagit sig in på den synnerligen tveksamma skattehöjarbanan. Skattehöjning för skattehöjningens skull, om man får tro landstingsrådet Jessica Rydell (MP) som glatt uttalade att vi i Kalmar län "betalar stötande lite" i skatt och strax därpå att vi "betalar alldeles för lite".

Minst sagt häpnadsväckande uttalande, må jag säga. Är inte Jessica medveten om att vårt län har bland rikets lägsta skattekraft på grund av det låga löneläget i länet? Ändå tycker hon att undersköterskor, bilmekaniker, pensionärer och hårfrisörskor ska betala mer i skatt, även om det inte finns ett konkret behov att koppla en skattehöjning till!

Vad är då syftet?

Ja, i bakgrunden ligger att länets kollektivtrafik ska övertas av landstinget från årsskiftet. I samband med motsvarande överföring av skatt från kommunalskatt till landstingsskatt vill de rödgröna lägga på en extra skattehöjning för att genomföra de förbättringar av kollektivtrafiken som länets politiker i regionförbundet har kommit överens om.

Visst är det viktigt att förbättra kollektivtrafiken, både inom länet och pendlingsmöjligheterna med arbetsmarknads- coh studieområden utanför länets gränser. Både mot Linköping-Norrköpings- och mot Växjö-Karlskrona-områdena. Jag tror det är nödvändigt för länets växt- och utvecklingskraft.

Men skatten ska bara höjas när det verkligen behövs, när respektive kostnadsökningar inträffar, inte i förskott. Tills dess det behovet uppstår gör pengarna bäst nytta i länsinvånarnas plånböcker. Då kan de istället använda pengarna till sitt dagliga liv, inköp och investeringar, som bidrar till att hålla näringslivet igång.

Därför är jag glad att Allianspartierna enat tog front mot skattehöjarligan. Under hösten hoppas jag på en fördjupad analys av investeringsbehovet framöver. Då kan man ta ställning till om skattenivån behöver justeras och i så fall när. Kanske i två steg. Men inte i förskott.

Läs mer i Christer Jonssons och Pierre Edströms bloggar och VästerviksTidningen på redaktionell och ledarplats.

Lita aldrig mer på den röd-gröna landstingsmajoriteten!

Nu har den röd-gröna landstingsmajoriteten avslöjat sig. I en artikel i Västerviks-Tidningen tillkännager de sin valplattform. Där återges ett resonemang om att Allianspartierna skulle ha en dold agenda om att sälja ut Västerviks sjukhus.

http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5340411

Reportern påminner om Allianspartiernas avsiktsförklaring, där det framgår klart och tydligt att vi inte har några sådana avsikter. I ett beslut i landstingsfullmäktige har samma avståndstagande mot privatisering av sjukhusen också gjorts.

Ändå påstår de båda socialdemokratiska landstingsråden Anders Henriksson (S) och Lena Segerberg (S) att vi skulle ha en dold agenda, där sjukhusförsäljning ingår.

Detta är ren och skär lögn!

Jag vet inte hur socialdemokrater är funtade, men för mig är etik och hederlighet viktiga begrepp och levnadsmål. Jag försöker i allt att hålla mig till sanningen och skriver inte sådant jag inte kan stå för.

När jag skriver under ett dokument, där det står att jag inte har för avsikt att sälja ut något sjukhus, då menar jag det.

Den enda slutsats man kan dra av sossarnas uttalande är att de själva inte har samma krav på sanningsenlighet. Stackars dem som har litat på något de säger eller skriver! Nu vet vi att något som de undertecknat inte har något värde.

http://www.jonssonsfunderingar.blogspot.com/

Röd-grön valplattform - en förjäst deg!

Åh, vad vi har väntat på den rödgröna valplattformen för landstinget! Det har tisslats och tasslats i landstingshusets korridorer. Med pukor och trumpeter har man kallat till stort pådrag med film och popcorn i Filmstaden. Man har till och med lyckats släpa hit sossarnas partisekreterare.

Ja, landstingsmajoriteten har verkligen lyckats pumpa upp förväntningarna.

När nu resultatet avslöjats är det en förjäst deg man ser framför sig. Platt som en pannkaka, utan lyftkraft.

Inga nyheter, bara upprepningar av det pågående arbetet. Ja, från de rödgröna har jag kanske inte hört något om köfri vård tidigare. Själv har jag redan tagit upp det målet vid åtskilliga tillfällen.

Det ska bli intressant att se hur många av länets invånare som låter sig duperas. Kanske till en början, men bröd bakat på förjäst deg blir ingen glad av.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=3622929

Senkommet beslut om patientmakt i vårdval

Idag, två veckor innan lagen om vårdval träder i kraft, har nu äntligen Landstinget i Kalmar län fattat beslut om hur ersättningssystemet ska se ut. Hälsoval Kalmar kallas modellen här.

Som landstingsråd med särskilt ansvar för primärvård och folkhälsa är jag särskilt glad över att beslutet äntligen är fattat.

Många landsting är redan igång, exempelvis våra närmaste grannar i Kronoberg. Där har vårdvalet inneburit att ett antal nya vårdcentraler har etablerats, även en del på orter där det varit svårt att klara bemanningen till den landstingsdrivna vårdcentralen. Samma mönster kan man se på många andra håll i landet.

Det är trist att den rödgröna majoriteten här i länet har hållit emot in i det längsta, ända tills Alliansregeringen kom med en tvingande lagstiftning. Majoritetens senfärdighet har medfört en oerhört kort och forscerad process. Landstingsledningen, som brukar skryta om pallplats, har med sitt tröga gensvar till en angelägen reform, dragit ned Kalmar län i rödträsket tillsammans med de rödaste landstingen, framför allt i Norrland.

Nu ska vårdgivare först få möjlighet att gå igenom förutsättningarna att arbeta inom ramen för Hälsoval Kalmar och sedan ansöka om godkännande och patienterna få erbjudande att välja. Det betyder att genomförandet av reformen med säkerhet kommer att dra ut på tiden.

Det kommer alltså att dröja ett antal månader in på nästa år, innan patienterna äntligen får makt över sitt val av vårdgivare med likvärdiga villkor. Men utan Alliansregeringens beslut om vårdval hade det inte blivit något alls i vårt län, det kan vi vara säkra på. Inte förrän vi bytt majoritet!

Rödgrön senfärdighet drar ned landstinget i rödträsket

Riksdagen har beslutat att från och med den 1 januari 2010, dvs om drygt två veckor, ska patienterna ha möjlighet att fritt välja vilken vårdcentral man vill vara listad på och att offentliga och privata vårdgivare ska ha lika villkor att arbeta efter. Syftet är att ge patienten större makt och möjlighet att välja vårdgivare och därigenom öka varje vårdgivares motivation att göra ett högklassigt jobb.

Att en sådan reform var på gång har varit känt länge. Ändå gjorde inte den sittande rödgröna landstingsmajoriteten något för att förbereda genomförandet. Vid landstingsfullmäktige i juni förra året, dvs 2008, gjordes efter intensiv debatt och generös kompromiss från Allianspartiernas sida en gemensam skrivning om att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att arbeta med frågan.

Trots detta hände inget på ett halvår.

Nu har landstingets tjänstemannakår arbetat febrilt med att ta fram underlag för den reform som ska genomföras vid årsskiftet. En uppdragsbeskrivning beslutades i september, men hur ersättningssystemet ska se ut är ännu inte beslutat. Det förväntas landstingsstyrelsen besluta om vid ett extrainsatt möte på fredag den 18 december.

Men även om formella beslut hinner tas innan årsskiftet, så har Anders Henrikssons (S)senfärdighet fråntagit länets invånare varje chans att välja hos vilken vårdgivare de vill vara listade inför det datum som Sveriges Riksdag satt ut. Varken nuvarande och eventuellt tillkommande vårdgivare har någon möjlighet att hinna förbereda sig för reformen i tid, eftersom regelverket ännu inte är fastställt.

I praktiken kommer införandet att skjutas åtskilliga månader in på nästa år. Länet kommer på efterkälken. Orsak? Den rödgröna majoritetens ointresse för att genomföra en alliansreform och deras motvilja till att ge likvärdiga villkor till privata vårdgivare. Därför förhalar man besluten in i det längsta.

Ingen annonsering om vårdval finns registrerad hos Kammarkollegiet från vårt landsting. Majoritetens skrytvals om hur landstinget befinner sig på pallplats kommer på skam. Landstinget i Kalmar län har på ett sorgligt sätt gått ned sig i rödträsket, ensamma med det röda Norrland.

Kalmar läns befolkning behöver en Alliansledning, för att ta sig upp ur träsket.

Vallöftet "Heltid till alla" kraftigt devalverat

Ett av socialdemokraternas och vänsterns vallöften i valet 2006 var heltid till alla i landstinget. "Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för landstingets personal" formulerades det i socialdemokraternas valmanifest. Frågan är om det inte var det löftet som slutligen vägde över valresultatet till den rödgröna majoritetens fördel.

Redan i november 2006 hade nog insikten om vad ett sådant löfte innebar i realiteten hunnit ikapp den nytillträdda majoriteten. I kompletteringen till landstingsplan hade löftet krymt ihop rejält. Där skriver man att "alla som vill ska få möjlighet till en heltidssysselsättning under planperioden. Det ska vara möjligt att få önskad sysselsättningsgrad, under förutsättning att antalet arbetade timmar inte ökar, samt att koppla detta till det strukturarbete som krävs och de möjligheter som ges genom den nya arbetstidslagen".

Under Landstingsstyrelsen behandlade på tisdagen en slutrapport för uppdraget att införa önskad sysselsättningsgrad. Projektet har varit bra - för dem som ingått i det - och kan säkert fungera som modell för arbetsledningen runt om i landstingets verksamheter framöver.

Men det anmärkningsvärda med majoritetens förslag till beslut i landstingsstyrelsen var det totala löftesbrottet: Heltid till alla hade förvanskats till att "vid nyanställning i första hand verka för tre alternativa sysselsättningsgrader". Man hade inte ens specificerat vilka. Var det 5, 10 och 15 % man menade? Troligen inte, troligen var det kanske 50, 75 och 100 % man avsåg. Men det framgick inte.

Det var definitivt inte heltid till alla!

Allianspartierna erbjöd ett alternativ: "Vid nyanställning ska i första hand heltidstjänst erbjudas. Utifrån detta kan avsteg göras för att klara individuella önskemål från den sökande, schemaläggningsproblematik eller budgetramar för verksamheten".

Efter en het debatt ajournerade sig majoriteten och återkom med ett reviderat förslag. Den nya lydelsen anknöt till de tidigare föreslagna tre sysselsättningsgrader och fastslog att "förstahandsalternativet ska vara heltid".

Ett steg framåt. Men någon heltid till alla blev det inte för alla de sjukhusanställda som röstade fram vänsterröran.

Privat ambulansverksamhet undermineras

I dagarna har det blossat upp en ordstrid omkring Löttorpsambulansen. Den drivs idag privat, av samma entreprenör som i Mörbylånga och Ålem. När det nu är dags för ny upphandling har landstinget, med sin socialistiska ledning, beslutat att inte inbegripa Löttorp.

Beslut? Ja, något offentligt beslut finns inte, åtminstone inte från något av de organ som tillsatts i samband med allmänna val. Ett sådant beslut har fattats i slutna rum, utan någon som helst insyn från Allianspartierna.

Gunilla Johansson (S) betygar på Landstingsmajoritetens hemsida att Löttorpsambulansen ska finnas kvar. "Om han (Eddy Forsman - min förklaring) hade ringt mig istället för tidningarna hade han fått svar direkt", skriver hon. Alltså är hon inblandad och väl underkunnig i det som vi i Alliansen fick veta av en slump.

Jag har en allvarlig misstanke att den rödgröna majoriteten har en dold agenda. Genom att ta bort Löttorpsambulansen från upphandlingen minskar underlaget för den som vinner upphandlingen. Frågan är om det som återstår räcker till för att ge ekonomisk bärkraft för den entreprenör som ska driva verksamheten framdeles.

Är det så illa att vi ser ett "smart" drag från den socialistiska majoriteten att på sikt kunna återta de delar av länets ambulansverksamhet som hittills drivs privat till offentlig drift? Det är ju knappast obekant att de inte hyser någon större sympati för alternativa driftformer.

Glättad fasad döljer inte sprickorna i skyltfönstret!

Idag offentliggjordes SKL:s Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. Återigen visar Landstinget i Kalmar län mycket goda resultat i många avseenden - läs bara pressmeddelandet på landstingets hemsida, eller den rödgröna landstingsmajoritetens hemsida, så framgår det var styrkorna ligger!

Men det finns delar som inte uppvisas med samma stolthet. Vårt landsting ligger fortfarande efter inom en rad områden.

Med tanke på majoritetens alla jubelrop om hur bra vårt landsting är, så är det närmast chockerande att se inom hur många områden det duggar tätt med röda markeringar, som står för att resultaten ligger inom den sämsta fjärdedelen av rikets landsting!

Det gäller exempelvis spädbarnsdödlighet, diabetesvård, strokevård, hjärtsjukvård, cancersjukvård och vård i livets slutskede.

Det ger skäl till självrannsakan och hårt arbete för att lyfta även dessa delar. Kalmar län ska vara ett tryggt och säkert län, både att födas, leva, vårdas och dö i!

Och det inger oro, när den styrande majoriteten försöker dölja dessa uppenbara svagheter bakom en glättad fasad, där man blundar för sprickorna i skyltfönstret.

Hälsoutmaning med förhinder

Under några veckor har det snurrat rejält omkring Hälsoutmaningen mellan landstingsmajoriteten och Alliansen. Som jag uppfattade det var det majoriteten som låg på väldeliga och ville ha presskonferenser och offentliga tävlingar i olika grenar osv.

Från Alliansens sida tyckte vi att det gav fel signaler att försöka tävla i hälsa. Istället ville vi utforma det på ett mer informellt och lekfullt sätt, med stegräknare typ Berlintrampet, som vi gjorde förra hösten, och allt emellanåt någon turnering i exempelvis bowling, minigolf eller innebandy.

I samband med landstingsfullmäktige härom veckan dök det upp en badrumsvåg, som någon 'råkat' stoppa ned i väskan. På lunchrasten vägde de båda lagen in sig, helt avidentifierat och improviserat. Någon journalist snappade tydligen upp detta och det drogs helt felaktiga slutsatser om bantningstävling och några smått hysteriska dygn följde. Det lär till och med ha funnits journalister som begärt att få ut noteringarna som offentlig handling (som det förstås inte var, eftersom det inte gjordes av någon myndighetsperson och dessutom på vår fritid)!

Själv intervjuades jag i telefon från Bryssel av Östran och någon dag senare av Vimmerby Tidning. Häromdagen blev jag till och med uppringd av Dagens Samhälle. Min samordnarkollega Johan Gustafsson var till och med i TV-intervju.

Reaktionerna uteblev inte. Kommentarer från människor man mötte - och på nätet. Mer eller mindre entusiatiska, mer eller mindre nyanserade, mer eller mindre sakliga.

Man kan konstatera att det vi gör som politiker engagerar - och allt som kan förknippas med vikt är känsligt, även om det i det här fallet rörde sig om en missuppfattning. Eventuella förändringar i vikten bör rimligen vara en följd av att vi motiverats att röra oss mer, inte att vi bantar. För det gör vi inte!

Idag var det dags för det första delmomentet i Hälsoutmaningen. Sedan flera veckor hade vi tillsammans bokat in kvällen för en bowlingturnering mellan den röd-gröna majoriteten och oss i Alliansen. Döm om vår förvåning då vi i förmiddags fick beskedet att majoriteten inte ställde upp! Den ena efter den andra hade tydligen fått förhinder och bara en återstod, varför man lämnade walk over.

Det är nästan så man undrar om majoriteten egentligen var ute efter en ren PR-historia och tappade sugen när vi inte ville blanda in media. Men när nu media fått upp intresset, varför backar då majoriteten?