Flera av länets mindre kommuner upplever att det är svårt att tillgodose de krav som landstinget ställer för att öppna familjecentral. Man upplever att landstinget vill använda samma mall på en liten kommun som på en stor.
Denna interpellation, om möjligheterna för mindre kommuner att öppna familjecentral, har lämnats till landstingsråden Jessica Rydell (MP) och Lena Segerberg (S). Den ska besvaras i samband med landstingsfullmäktige den 27 februari, förlagt till Stufvenäs, precis på gränsen till Torsås. Torsås får därför stå som symbol för alla de kommuner som upplever liknande svårighet i samtalet med landstinget.
När kan familjer i Torsås kommun räkna med att få familjecentral?
I många år har man i Torsås kommun velat starta en familjecentral tillsammans med Landstinget i Kalmar län, men det har inte varit det lättaste. Redan under mandatperioden 2002-2006 skrevs det in i landstingsplanen att arbeta för att få till stånd familjecentraler i samarbete med var och en av länets kommuner.
Jag har själv varit med på minst ett par möten mellan kommun och landsting, där alla inblandade parter har uttryckt sina goda ambitioner. Ändå har man inte kommit vidare. Det har stupat på de krav som~landstinget ställer på lokalernas storlek och beskaffenhet,~vilka kommunens företrädare upplever vara orimliga.
Familjecentral är ett vedertaget begrepp, som har en utarbetat och beprövad metodik. Där ska mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialsekreterare finnas sida vid sida i gemensamma lokaler.
Varje verksamhet ska ha en god arbetsmiljö. Men är det rimligt att använda samma mall i en kommun på runt 7,000 invånare som för en kommun på 20,000 eller en på 60,000 invånare? Vore det inte rimligt att i någon mån anpassa lokalkraven efter hur många familjer som ska servas? Det kan enkelt beräknas utifrån antalet barn som föds per år i upptagningsområdet.
Vid den dialogrunda med var och en av länets kommuner, som landstinget genomförde under 2012, framkom det att fler kommuner än Torsås har uppfattat landstingets krav så stelbenta att man utifrån sitt barnantal har svårt att gå vidare i planeringen. Större flexibilitet efterfrågas.
För familjernas skull är det därför hög tid att sätta igång och hitta konkreta lösningar! Man ska inte missgynnas för att man råkar vara bosatt i en mindre kommun.
Mina frågor är därför:
Vad är ni som majoritetens ansvariga landstingsråd beredda att göra för att komma förbi dessa byråkratiska hinder, så att även familjerna i länets mindre kommuner ska få det stöd de behöver i föräldraskapet?
Finns i dagsläget någon konkret planering för Torsås vidkommande, beträffande planeringsmöten med kommunens företrädare, och/eller mål för var och när en familjecentral ska tas i bruk?
Visar inlägg med etikett familjecentral. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett familjecentral. Visa alla inlägg
tisdag 19 februari 2013
torsdag 7 februari 2013
Gräv fram Torsås familjecentral ur byråkratin!
I många år har Torsås kommun velat starta en familjecentral tillsammans med Landstinget i Kalmar län, men det har inte varit det lättaste.
Jag har själv varit med på minst ett par möten mellan kommun och landsting, där alla inblandade parter har uttryckt sina goda ambitioner, men ändå har man inte kommit vidare. Det har stupat på de krav som landstinget ställer på lokalernas storlek och beskaffenhet, vilka kommunens företrädare upplever vara orimliga.
Visst, familjecentraler är ett vedertaget begrepp, som har en utarbetat och beprövad metodik. Där ska mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialsekreterare finnas sida vid sida i gemensamma lokaler.
Det är klart att varje verksamhet ska ha en god arbetsmiljö. Men är det rimligt att, som landstinget tycks göra, försöka trycka in en kommun på runt 7,000 invånare i samma mall som man har för en kommun på 20,000 eller en på 60,000?
Nej, det tycker inte jag. Jag tror inte verksamheten blir sämre om man är lite flexibel. Kanske det är bättre att få igång en verksamhet, som kanske inte är helt fulländad, hellre än att inget händer.
För så har det varit i alldeles tillräckligt många år redan. Nu är det dags att sätta igång konkret och hitta lösningar!
Familjecentraler finns i länets större kommuner och är på gång i Borgholm och Färjestaden. Nyligen kom man också överens i Mönsterås. I Torsås tycks dock planerna ha malts sönder av landstingets byråkrati.
Vid landstingsfullmäktige kommer jag därför att ställa en interpellation om vad ansvarigt landstingsråd i majoriteten är beredd att göra för att komma förbi dessa byråkratiska hinder, så att även familjerna i Torsås ska få det stöd de behöver.
tisdag 11 december 2012
Familjecentral i Vimmerby närmar sig!
I en familjecentral finns mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst i gemensamma lokaler. På så vis blir det en naturlig samverkan med barnet och familjen i centrum. Till den öppna förskolan blir det naturligt för alla att komma med sina barn, kanske särskilt under föräldraledigheten, men även därefter. Där får man träffa andra föräldrar och kan se och lära av hur andra föräldrar hanterar sitt barn i olika situationer, samtidigt som man har tillgång till erfaren personal att fråga till råds.
Genom att flera professioner arbetar sida vid sida finns flera kompetenser som kompletterar varandra. En familj som behöver stöd i någon situation kan lätt och odramatiskt hänvisas till rätt person i arbetslaget. På så sätt blir remisser onödiga och tiden från det att behovet upptäckts tills man får hjälp blir kortast möjliga.
Enligt Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har familjecentraler dokumenterat goda effekter och stärker familjerna genom att ge stöd till föräldrarna. Med trygga föräldrar får barnen en tryggare uppväxtmiljö.
Familjecentraler är bra för alla och kan vara helt avgörande för några få, som lever i en särskilt utsatt situation, och som riskerar ett framtida utanförskap, med stora samhällsekonomiska kostnader längre fram i livet.
I de större kommunerna i Kalmar län finns det redan en eller flera och i några av de mindre kommunerna har beslut fattats och planering pågår. Landstinget har länge haft ambitionen att det ska finnas en familjecentral i varje kommun. Det var faktiskt jag själv, i rollen som politisk sekreterare under mandatperioden 2002-2006, då kristdemokraterna ledde landstinget, som medverkade till att en sådan formulering fördes in i landstingsplanen, en ambition som följande röd-grön majoritet hållit fast vid.
Eftersom familjecentraler är ett samverkansprojekt mellan kommun och landsting, så krävs ju att båda parter är med på tåget för att det ska bli något av det. Många av de mindre kommunerna i länet har haft svårt att prioritera och finansiera för sin del av verksamheten. Därför har det i bland annat Vimmerby tagit tid.
Vimmerby är en kommun som många med rätta förknippar med barn och familjer. Vi kristdemokrater ser familjen som en av samhällets viktigaste institutioner, en levande organism där barn och vuxna kan få omsorg och villkorslös kärlek och där man som enskild person tillåts växa, mogna och i sin egen takt lära sig att ta ansvar. Familjen är samhällets minsta byggsten och kan i olika skeden behöva stöd.
Vi kristdemokrater har i många år på olika sätt drivit frågan om familjecentral i Vimmerby. Bland annat skrev jag en motion till kommunfullmäktige redan 2004. Den avslogs i fullmäktige 2006, med hänvisning till den verksamhet med tidiga insatser som socialtjänsten då bedrev. Man beaktade inte mina invändningar om att tidiga insatser till familjer i kris inte kan ersätta behovet av generella insatser och förebyggande arbete.
Sedan dess har stora delar av socialtjänsten förändrats. Det mycket uppskattade familjestödet Bubblan har lagts ned. Våren 2011 såg vi allt starkare behov av en grundläggande, förebyggande verksamhet med stöd i föräldraskapet till alla föräldrar i kommunen och med möjlighet till tidig upptäckt och stöd till dem som särskilt behöver det.
Jag skrev då tillsammans med Elisabeth Lago Nilsson och Torbjörn Sandberg en motion till kommunfullmäktige, för att åter föra upp frågan om familjecentral på dagordningen. Vid senaste kommunfullmäktige beslutades att bifalla motionen. Därmed får barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden i uppdrag att inleda planering av en familjecentral i Vimmerby i samråd med landstinget. Beslutet innebär också att medel för familjecentral ska avsättas i kommande budgetar.
Jag är övertygad om att en familjecentral kan bidra till att stärka familjerna i Vimmerby och därmed också bidra till ett starkare och mer livskraftigt samhälle. Därför gläder jag mig åt att planeringen nu äntligen kan börja.
Genom att flera professioner arbetar sida vid sida finns flera kompetenser som kompletterar varandra. En familj som behöver stöd i någon situation kan lätt och odramatiskt hänvisas till rätt person i arbetslaget. På så sätt blir remisser onödiga och tiden från det att behovet upptäckts tills man får hjälp blir kortast möjliga.
Enligt Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har familjecentraler dokumenterat goda effekter och stärker familjerna genom att ge stöd till föräldrarna. Med trygga föräldrar får barnen en tryggare uppväxtmiljö.
Familjecentraler är bra för alla och kan vara helt avgörande för några få, som lever i en särskilt utsatt situation, och som riskerar ett framtida utanförskap, med stora samhällsekonomiska kostnader längre fram i livet.
I de större kommunerna i Kalmar län finns det redan en eller flera och i några av de mindre kommunerna har beslut fattats och planering pågår. Landstinget har länge haft ambitionen att det ska finnas en familjecentral i varje kommun. Det var faktiskt jag själv, i rollen som politisk sekreterare under mandatperioden 2002-2006, då kristdemokraterna ledde landstinget, som medverkade till att en sådan formulering fördes in i landstingsplanen, en ambition som följande röd-grön majoritet hållit fast vid.
Eftersom familjecentraler är ett samverkansprojekt mellan kommun och landsting, så krävs ju att båda parter är med på tåget för att det ska bli något av det. Många av de mindre kommunerna i länet har haft svårt att prioritera och finansiera för sin del av verksamheten. Därför har det i bland annat Vimmerby tagit tid.
Vimmerby är en kommun som många med rätta förknippar med barn och familjer. Vi kristdemokrater ser familjen som en av samhällets viktigaste institutioner, en levande organism där barn och vuxna kan få omsorg och villkorslös kärlek och där man som enskild person tillåts växa, mogna och i sin egen takt lära sig att ta ansvar. Familjen är samhällets minsta byggsten och kan i olika skeden behöva stöd.
Vi kristdemokrater har i många år på olika sätt drivit frågan om familjecentral i Vimmerby. Bland annat skrev jag en motion till kommunfullmäktige redan 2004. Den avslogs i fullmäktige 2006, med hänvisning till den verksamhet med tidiga insatser som socialtjänsten då bedrev. Man beaktade inte mina invändningar om att tidiga insatser till familjer i kris inte kan ersätta behovet av generella insatser och förebyggande arbete.
Sedan dess har stora delar av socialtjänsten förändrats. Det mycket uppskattade familjestödet Bubblan har lagts ned. Våren 2011 såg vi allt starkare behov av en grundläggande, förebyggande verksamhet med stöd i föräldraskapet till alla föräldrar i kommunen och med möjlighet till tidig upptäckt och stöd till dem som särskilt behöver det.
Jag skrev då tillsammans med Elisabeth Lago Nilsson och Torbjörn Sandberg en motion till kommunfullmäktige, för att åter föra upp frågan om familjecentral på dagordningen. Vid senaste kommunfullmäktige beslutades att bifalla motionen. Därmed får barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden i uppdrag att inleda planering av en familjecentral i Vimmerby i samråd med landstinget. Beslutet innebär också att medel för familjecentral ska avsättas i kommande budgetar.
Jag är övertygad om att en familjecentral kan bidra till att stärka familjerna i Vimmerby och därmed också bidra till ett starkare och mer livskraftigt samhälle. Därför gläder jag mig åt att planeringen nu äntligen kan börja.
fredag 16 mars 2012
Familjecentraler viktiga - även i mindre kommuner!
På torsdagen besökte jag Nybro för ett möte med partikamrater i Nybro-Emmaboda-Torsås-valkretsen.
En fråga som kom upp gällde familjecentraler, en fråga som vi kristdemokrater var med och förde in i landstingsplanen för ett par mandatperioder sedan. Ett mål är att det ska finnas familjecentraler i var och en av länets kommuner. På en familjecentral samverkar kommun och landsting i gemensamma lokaler, med mödrahälsovård, barnhälsovård (BVC), öppen förskola och socialtjänst. Tanken är att samordna det allmänna stödet till alla familjer, ge en mötesplats med andra föräldrar och barn med möjlighet att lära av varandra, och där de som behöver det på ett enkelt och naturligt sätt kan få tidigt stöd.
Familjecentraler har funnits i många år i de större kommunerna, men det har varit svårare att komma fram i de mindre kommunerna. Många upplever att landstinget ställer samma krav oavsett om det är en verksamhet som ska bedrivas varje dag eller om det, som är fallet i en liten kommun med relativt få barn, bara någon eller några dagar i veckan.
I Torsås har man jobbat länge med frågan, men är nu på väg att ge upp, för de krav man upplever att landstinget ställer. Detta trots att landstingsföreträdare vid ett möte i Torsås förra året, då även jag själv deltog, signalerade förståelse för att det råder andra förhållanden i en liten kommun än i en stor, vilket man kan behöva ta hänsyn till.
I Emmaboda har en kristdemokratisk motion om att öppna familjecentral bifallits i kommunfullmäktige, men när kommunen försöker förhandla med landstinget möter de samma bristande flexibilitet som man kunnat se på andra håll. Även från Mönsterås har jag fått signaler om att det ena hindret efter det andra sätts upp.
Som ett resultat av mötet skrev jag bifogade fråga, till primärvårdsansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP), som nu är inlämnad. Den kommer att behandlas vid landstingsfullmäktige den 21/3.
--------------
Fråga
Till landstingsrådet Jessica Rydell (MP)
Om familjecentraler i länets mindre kommuner
I landstingsplanerna har under åtskilliga år målet att öppna familjecentraler i samarbete med var och en av länets kommuner varit inskrivet. Flera kommuner har nu, glädjande nog, anmält intresse och inlett planeringssamtal med landstinget. I Torsås har dock kommunföreträdare uttryckt att landstinget ställer långt gående krav på lokaliteter och ytor, utan flexibilitet och hänsyn till lokala förhållanden, vilket gör det svårt att komma vidare. Även i Emmaboda och Mönsterås hörs oroande signaler om att samtalen är på väg att gå i baklås.
Min fråga är därför:
Vad gör du för att även familjer i länets mindre kommuner ska få tillgång till familjecentraler?
Nybro den 15 mars 2012
Gudrun Brunegård
En fråga som kom upp gällde familjecentraler, en fråga som vi kristdemokrater var med och förde in i landstingsplanen för ett par mandatperioder sedan. Ett mål är att det ska finnas familjecentraler i var och en av länets kommuner. På en familjecentral samverkar kommun och landsting i gemensamma lokaler, med mödrahälsovård, barnhälsovård (BVC), öppen förskola och socialtjänst. Tanken är att samordna det allmänna stödet till alla familjer, ge en mötesplats med andra föräldrar och barn med möjlighet att lära av varandra, och där de som behöver det på ett enkelt och naturligt sätt kan få tidigt stöd.
Familjecentraler har funnits i många år i de större kommunerna, men det har varit svårare att komma fram i de mindre kommunerna. Många upplever att landstinget ställer samma krav oavsett om det är en verksamhet som ska bedrivas varje dag eller om det, som är fallet i en liten kommun med relativt få barn, bara någon eller några dagar i veckan.
I Torsås har man jobbat länge med frågan, men är nu på väg att ge upp, för de krav man upplever att landstinget ställer. Detta trots att landstingsföreträdare vid ett möte i Torsås förra året, då även jag själv deltog, signalerade förståelse för att det råder andra förhållanden i en liten kommun än i en stor, vilket man kan behöva ta hänsyn till.
I Emmaboda har en kristdemokratisk motion om att öppna familjecentral bifallits i kommunfullmäktige, men när kommunen försöker förhandla med landstinget möter de samma bristande flexibilitet som man kunnat se på andra håll. Även från Mönsterås har jag fått signaler om att det ena hindret efter det andra sätts upp.
Som ett resultat av mötet skrev jag bifogade fråga, till primärvårdsansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP), som nu är inlämnad. Den kommer att behandlas vid landstingsfullmäktige den 21/3.
--------------
Fråga
Till landstingsrådet Jessica Rydell (MP)
Om familjecentraler i länets mindre kommuner
I landstingsplanerna har under åtskilliga år målet att öppna familjecentraler i samarbete med var och en av länets kommuner varit inskrivet. Flera kommuner har nu, glädjande nog, anmält intresse och inlett planeringssamtal med landstinget. I Torsås har dock kommunföreträdare uttryckt att landstinget ställer långt gående krav på lokaliteter och ytor, utan flexibilitet och hänsyn till lokala förhållanden, vilket gör det svårt att komma vidare. Även i Emmaboda och Mönsterås hörs oroande signaler om att samtalen är på väg att gå i baklås.
Min fråga är därför:
Vad gör du för att även familjer i länets mindre kommuner ska få tillgång till familjecentraler?
Nybro den 15 mars 2012
Gudrun Brunegård
onsdag 15 september 2010
Familjecentral i centrala Kalmar och Lindsdal
Familjecentralerna fyller en viktig funktion i samhället. Där kan föräldrar utbyta erfarenheter, få stöd och hjälp och gemenskap med andra föräldrar tillsammans med sina barn. Familjecentraler är ett samarbete mellan kommun och landsting. Öppen förskola, socialtjänst, mödrahälsovård och barnhälsovård samverkar i gemensamma lokaler. Målet är att utifrån familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar.
Margreth Johansson, Gudrun Brunegård, Folke Fagerlund, Monica Bengtsson och Christopher Dywik vill slå ett slag för familjcentral i centrala Kalmar och Lindsdal.
Det finns idag tre familjecentraler i Kalmar kommun; i Norrliden, Smedby och Södermöre. I centrala Kalmar finner vi dessutom Oxhagen som kallas familjecentrum trots att de olika ingående delarna är spridda på olika lokaler.
I Kalmar med ca 30 000 invånare finns alltså i själva verket endast en familjecentral, den i Norrliden. Övriga två ligger i förorter söder- och västerut. I centrala Kalmar saknas en tillgänglig och ”fullvärdig” familjecentral. Oxhagens familjecentrum är uppskattad och bra! Det är inte fråga om det, men samverkan mellan tre aktörer i gemensamma lokaler saknas och därmed uppfyller den inte kriterierna för familjecentral.
Kristdemokraterna anser att det är hög tid att Oxhagens verksamhet får samlade lokaler och bli det familjecentrum som det är ämnat att vara.
Även i norra kommundelen saknas familjecentral. Lindsdal är en växande tätort där det finns många barnfamiljer. Hälsocentralen servar hela norra kommundelen. Här finns ett stort behov av en familjecentral.
Utöver detta anser vi att det ska finnas föräldrastödsgrupper på alla familjecentraler, för att ge stöd under hela uppväxten. Att dela erfarenheter med stöd från professionen kan ge ytterligare verktyg under den ibland svåra men roliga uppväxten.
Kristdemokraterna i Landstinget och i Kalmar kommun kommer gemensamt driva följande frågor:
- Föräldrastödsgrupper på alla familjecentraler
- Fullvärdig familjecentral i centrala Kalmar
- Familjecentral i Lindsdal under det närmaste året
- Samverkan omfattar även familjens läkare, som kommer till familjcentralen, oavsett om läkaren är landstingsanställd eller privat
Margreth Johansson, Gudrun Brunegård, Folke Fagerlund, Monica Bengtsson och Christopher Dywik vill slå ett slag för familjcentral i centrala Kalmar och Lindsdal.
Det finns idag tre familjecentraler i Kalmar kommun; i Norrliden, Smedby och Södermöre. I centrala Kalmar finner vi dessutom Oxhagen som kallas familjecentrum trots att de olika ingående delarna är spridda på olika lokaler.
I Kalmar med ca 30 000 invånare finns alltså i själva verket endast en familjecentral, den i Norrliden. Övriga två ligger i förorter söder- och västerut. I centrala Kalmar saknas en tillgänglig och ”fullvärdig” familjecentral. Oxhagens familjecentrum är uppskattad och bra! Det är inte fråga om det, men samverkan mellan tre aktörer i gemensamma lokaler saknas och därmed uppfyller den inte kriterierna för familjecentral.
Kristdemokraterna anser att det är hög tid att Oxhagens verksamhet får samlade lokaler och bli det familjecentrum som det är ämnat att vara.
Även i norra kommundelen saknas familjecentral. Lindsdal är en växande tätort där det finns många barnfamiljer. Hälsocentralen servar hela norra kommundelen. Här finns ett stort behov av en familjecentral.
Utöver detta anser vi att det ska finnas föräldrastödsgrupper på alla familjecentraler, för att ge stöd under hela uppväxten. Att dela erfarenheter med stöd från professionen kan ge ytterligare verktyg under den ibland svåra men roliga uppväxten.
Kristdemokraterna i Landstinget och i Kalmar kommun kommer gemensamt driva följande frågor:
- Föräldrastödsgrupper på alla familjecentraler
- Fullvärdig familjecentral i centrala Kalmar
- Familjecentral i Lindsdal under det närmaste året
- Samverkan omfattar även familjens läkare, som kommer till familjcentralen, oavsett om läkaren är landstingsanställd eller privat
söndag 12 september 2010
Likvärdig vård med en väg in för unga i Torsås
På lördagen var jag i Torsås tillsammans med Marie Jansson (KD), förstanamn i landstingsvalkretsen för Nybro-Emmaboda-Torsås.
I Torsås finns en öppen förskola, en viktig pusselbit i en framtida familjecentral.
Barn och unga i Torsås kommun ska inte behöva få sämre stöd än de som bor i andra delar av länet. Det är sorgligt att den rödgröna majoriteten ännu inte kommit till skott med vare sig familjecentral eller Unga Vuxna-mottagning. Landstinget måste visa större lyhördhet och flexibilitet för de små kommunernas förutsättningar.
Vi kristdemokrater ser familjecentraler som ett viktigt stöd för föräldrar och barn, där mödravård, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola samverkar. Det är ett koncept som visat sig fungera väl på andra håll. Vi vill att det ska finnas familjecentral även i Torsås, men tyvärr är landstingets krav på lokalytor inte ställda i relation till folkmängd eller barnantal. Därför är det svårt för en liten kommun att leva upp till landstingets förväntningar.
Unga Vuxna-mottagningar håller på att byggas upp runt om i länet. Dit ska personer mellan 16 och 24 år kunna vända sig för att få stöd och samtal när man har problem. Det finns ännu inte någon sådan i Torsås. Den närmaste finns i Emmaboda.
Vi anser att familjerna, barnen och de unga i Torsås ska få likvärdig hälso- och sjukvård och stöd som i andra delar av länet. Om vi får majoritet i landstingsvalet kommer vi ta initiativ till samråd med kommunen om att samverka kring en helhetslösning, där man kan nyttja gemensamma lokaler växelvis för familjecentral och Unga Vuxna-mottagning och gärna även ungdomsmottagningen.
Det ska vara enkelt för ungdomarna att hitta och det blir det med en väg in till allt som gäller ungas kontakter med hälso- och sjukvården.
I Torsås finns en öppen förskola, en viktig pusselbit i en framtida familjecentral.
Barn och unga i Torsås kommun ska inte behöva få sämre stöd än de som bor i andra delar av länet. Det är sorgligt att den rödgröna majoriteten ännu inte kommit till skott med vare sig familjecentral eller Unga Vuxna-mottagning. Landstinget måste visa större lyhördhet och flexibilitet för de små kommunernas förutsättningar.
Vi kristdemokrater ser familjecentraler som ett viktigt stöd för föräldrar och barn, där mödravård, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola samverkar. Det är ett koncept som visat sig fungera väl på andra håll. Vi vill att det ska finnas familjecentral även i Torsås, men tyvärr är landstingets krav på lokalytor inte ställda i relation till folkmängd eller barnantal. Därför är det svårt för en liten kommun att leva upp till landstingets förväntningar.
Unga Vuxna-mottagningar håller på att byggas upp runt om i länet. Dit ska personer mellan 16 och 24 år kunna vända sig för att få stöd och samtal när man har problem. Det finns ännu inte någon sådan i Torsås. Den närmaste finns i Emmaboda.
Vi anser att familjerna, barnen och de unga i Torsås ska få likvärdig hälso- och sjukvård och stöd som i andra delar av länet. Om vi får majoritet i landstingsvalet kommer vi ta initiativ till samråd med kommunen om att samverka kring en helhetslösning, där man kan nyttja gemensamma lokaler växelvis för familjecentral och Unga Vuxna-mottagning och gärna även ungdomsmottagningen.
Det ska vara enkelt för ungdomarna att hitta och det blir det med en väg in till allt som gäller ungas kontakter med hälso- och sjukvården.
onsdag 26 maj 2010
Oroväckande s-förakt för parlamentet
En ny tid tycks vara på gång i det socialdemokratiskt styrda Landstinget i Kalmar län. Anders Henriksson (S), landstingsstyrelsens ordförande, visade idag att han ser sig som överordnad det folkvalda parlamentet. I en skrivelse med hans namnteckning utraderas ett beslut fattat av landstingsfullmäktige.
Detta är en mycket oroväckande signal. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. De beslut som fattas där kan rimligtvis inte ändras utan att samma församling beslutar så.
Men den självgoda landstingsmajoriteten anser sig alltså stå över sådana futtigheter som ett folkvalt parlament.
Vad gäller då frågan? Jo, i juni förra året beslutade vänsterstyret att bromsa in fortsatt utbyggnad av familjecentraler. Mot Allianspartiernas protester, ska tilläggas. Skälet var det svåra ekonomiska läget, mitt i finanskrisen.
Beslutet innehöll inget om att man kunde återuppta arbetet med att etablera nya familjecentraler när läget omsider lättade.
Från Allianspartiernas sida lade vi en skrivelse om att det nu var dags för landstingsfullmäktige att ta bort etableringsstoppet.
Idag behandlades den av landstingsstyrelsen. Det fanns en missivtext, som hänvisade till landstingsmajoritetens budgetriktlinjer, som avlämnades härom veckan. Där står det att landstinget "ska vara pådrivande" för att organisera familjecentraler i samarbete med kommunerna.
Och dessa ord i vänsterstyrets budgetriktlinjer ska alltså väga tyngre än ett beslut av landstingsfullmäktige! Horribelt!
Hade majoriteten haft minsta respekt för den demokratiska ordningen, så hade man tagit med vår skrivelse vid det extra sammanträdet med landstingsstyrelsen som hölls omedelbart före landstingsfullmäktige. Då hade man kunnat riva upp beslutet i fullmäktige, i laga ordning.
Istället besudlar socialisterna sina händer i ett rent förakt mot det demokratiska systemet. Det är illavarslande.
Kännetecknande för ärendet var att (för första gången denna mandatperiod?) var det inte landstingsdirektören som undertecknat missivskrivelsen, utan landstingsstyrelsens ordförande själv, dvs Anders Henriksson (S).
Det är en tröst att landstingets tjänstemannaledning visar respekt för demokratin, när inte den politiska ledningen gör det.
Det skulle vara intressant att höra hur en domstol skulle bedöma Anders Henrikssons agerande!
Detta är en mycket oroväckande signal. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. De beslut som fattas där kan rimligtvis inte ändras utan att samma församling beslutar så.
Men den självgoda landstingsmajoriteten anser sig alltså stå över sådana futtigheter som ett folkvalt parlament.
Vad gäller då frågan? Jo, i juni förra året beslutade vänsterstyret att bromsa in fortsatt utbyggnad av familjecentraler. Mot Allianspartiernas protester, ska tilläggas. Skälet var det svåra ekonomiska läget, mitt i finanskrisen.
Beslutet innehöll inget om att man kunde återuppta arbetet med att etablera nya familjecentraler när läget omsider lättade.
Från Allianspartiernas sida lade vi en skrivelse om att det nu var dags för landstingsfullmäktige att ta bort etableringsstoppet.
Idag behandlades den av landstingsstyrelsen. Det fanns en missivtext, som hänvisade till landstingsmajoritetens budgetriktlinjer, som avlämnades härom veckan. Där står det att landstinget "ska vara pådrivande" för att organisera familjecentraler i samarbete med kommunerna.
Och dessa ord i vänsterstyrets budgetriktlinjer ska alltså väga tyngre än ett beslut av landstingsfullmäktige! Horribelt!
Hade majoriteten haft minsta respekt för den demokratiska ordningen, så hade man tagit med vår skrivelse vid det extra sammanträdet med landstingsstyrelsen som hölls omedelbart före landstingsfullmäktige. Då hade man kunnat riva upp beslutet i fullmäktige, i laga ordning.
Istället besudlar socialisterna sina händer i ett rent förakt mot det demokratiska systemet. Det är illavarslande.
Kännetecknande för ärendet var att (för första gången denna mandatperiod?) var det inte landstingsdirektören som undertecknat missivskrivelsen, utan landstingsstyrelsens ordförande själv, dvs Anders Henriksson (S).
Det är en tröst att landstingets tjänstemannaledning visar respekt för demokratin, när inte den politiska ledningen gör det.
Det skulle vara intressant att höra hur en domstol skulle bedöma Anders Henrikssons agerande!
onsdag 31 mars 2010
Dags att riva upp etableringsstoppet för familjecentraler!
Det är många föräldrar som känner sig osäkra i sitt föräldraskap. Är de här prickarna något farligt? Vad ska barnet äta, nu när det fått sin första tand? Hur hanterar jag barnets gränstestningar? Hur lär jag barnet lösa konflikter?
Folkhälsoinstitutets förre generaldirektör uttryckte vid ett besök här i Kalmar län att den enskilt viktigaste åtgärden för att på lång sikt förbättra folkhälsan, är stöd till föräldrarna.
Familjecentraler är ett sådant stöd, där landstingspersonal från mödra- och barnhälsovård arbetar sida vid sida med kommunanställda förskolelärare vid öppna förskolan och socialsekreterare. Familjecentralen blir en naturlig mötesplats, dit föräldrarna kommer för att träffa andra familjer.
Under samvaron på öppna förskolan kan man se hur andra föräldrar hanterar olika situationer, som kan fungera som förebilder i ens eget föräldraskap. Lyhörd personal kan tidigt fånga upp föräldrarnas osäkerhet och eventuella problem och hjälpa dem till rätta.
Under förra mandatperioden medverkade jag till att skriva in i landstingsplanen att etablera familjecentraler i samverkan med var och en av kommunerna. Den nuvarande majoriteten fortsatte arbetet fram till i somras, då man gjorde en "inbromsning" med anledning av det ekonomiska läget.
Majoriteten har dock agerat minst sagt veligt. Vid landstingsfullmäktige i början av mars sa landstingsrådet Ann Hellenborg (MP) från talarstolen att det skulle gå att öppna BVC i Virserum igen. Några veckor senare kunde man läsa i tidningen att landstingsmajoriteten vid ett besök där backat från löftet.
Ett mail gick i slutet av februari ut från primärvårdsledningen till basenhetscheferna i primärvården, med det glada beskedet att den politiska ledningen hade upphävt inbromsningen angående fortsatt etablering av familjecentraler. Cheferna uppmanades att återuppta samtalen med sina respektive kommuner.
Någon vecka senare fick Allianspartierna ett mail från samma avsändare, med beskedet att primärvårdsledningen inte har något uppdrag att arbeta med frågan.
Vad håller majoriteten på med, när man sprider så motstridiga besked omkring sig? Det sprider inte bara osäkerhet. Vad värre är: Veligheten sprider löje över landstingsledningen.
För att komma tillrätta med situationen och på ett tydligt sätt peka ut färdriktningen, lämnade därför Allianspartierna in en skrivelse vid dagens landstingsstyrelse. Vårt förslag är att låta landstingsfullmäktige besluta att riva upp etableringsstoppet för familjecentraler.
Nu återstår det att se om landstingsmajoriteten kan bestämma sig för vad de verkligen vill angående familjecentralerna.
Från Kristdemokraternas och Allianspartiernas sida är saken klar - vi vill att föräldrar och barn i hela länet får tillgång till familjecentral i sin hemkommun, oavsett var man bor.
Folkhälsoinstitutets förre generaldirektör uttryckte vid ett besök här i Kalmar län att den enskilt viktigaste åtgärden för att på lång sikt förbättra folkhälsan, är stöd till föräldrarna.
Familjecentraler är ett sådant stöd, där landstingspersonal från mödra- och barnhälsovård arbetar sida vid sida med kommunanställda förskolelärare vid öppna förskolan och socialsekreterare. Familjecentralen blir en naturlig mötesplats, dit föräldrarna kommer för att träffa andra familjer.
Under samvaron på öppna förskolan kan man se hur andra föräldrar hanterar olika situationer, som kan fungera som förebilder i ens eget föräldraskap. Lyhörd personal kan tidigt fånga upp föräldrarnas osäkerhet och eventuella problem och hjälpa dem till rätta.
Under förra mandatperioden medverkade jag till att skriva in i landstingsplanen att etablera familjecentraler i samverkan med var och en av kommunerna. Den nuvarande majoriteten fortsatte arbetet fram till i somras, då man gjorde en "inbromsning" med anledning av det ekonomiska läget.
Majoriteten har dock agerat minst sagt veligt. Vid landstingsfullmäktige i början av mars sa landstingsrådet Ann Hellenborg (MP) från talarstolen att det skulle gå att öppna BVC i Virserum igen. Några veckor senare kunde man läsa i tidningen att landstingsmajoriteten vid ett besök där backat från löftet.
Ett mail gick i slutet av februari ut från primärvårdsledningen till basenhetscheferna i primärvården, med det glada beskedet att den politiska ledningen hade upphävt inbromsningen angående fortsatt etablering av familjecentraler. Cheferna uppmanades att återuppta samtalen med sina respektive kommuner.
Någon vecka senare fick Allianspartierna ett mail från samma avsändare, med beskedet att primärvårdsledningen inte har något uppdrag att arbeta med frågan.
Vad håller majoriteten på med, när man sprider så motstridiga besked omkring sig? Det sprider inte bara osäkerhet. Vad värre är: Veligheten sprider löje över landstingsledningen.
För att komma tillrätta med situationen och på ett tydligt sätt peka ut färdriktningen, lämnade därför Allianspartierna in en skrivelse vid dagens landstingsstyrelse. Vårt förslag är att låta landstingsfullmäktige besluta att riva upp etableringsstoppet för familjecentraler.
Nu återstår det att se om landstingsmajoriteten kan bestämma sig för vad de verkligen vill angående familjecentralerna.
Från Kristdemokraternas och Allianspartiernas sida är saken klar - vi vill att föräldrar och barn i hela länet får tillgång till familjecentral i sin hemkommun, oavsett var man bor.
onsdag 4 november 2009
Ann Hellenborg (MP) och familjecentralerna
Vid dagens möte med landstingsstyrelsen var det tydligt att miljöpartiets landstingsråd Ann Hellenborg ville markera vikten av förebyggande folkhälsoarbete. Hon, liksom jag, har ett särskilt ansvar för primärvård och folkhälsa, med den skillnaden att hon arbetar med majoriteten och jag i opposition.
Frågan är om inte Ann efter dagens sammanträde insett att i dessa frågor har Allianspartierna bättre politiska förslag än hennes nuvarande kompanjoner i majoriteten.
Tyvärr gick inte majoriteten med på något av våra yrkanden, inte ens Ann, trots att jag inbjudit henne särskilt att rösta med oss i Alliansen. Men det var tydligen inte så lätt.
Det blev votering i frågan om familjecentraler. De som röstade emot vårt yrkande skulle rösta JA och de som ville bifalla yrkandet skulle rösta NEJ. Efter Christer Jonssons (C) NEJ kom Johnny Petersson (V), som röstade JA.
Sedan var det Anns tur att lägga sin röst. Det var nog många som lystrade till lite extra, med tanke på hennes varma inlägg angående hur viktigt det var med familjecentraler. Då undslapp det henne:
- Jag gör som Johnny - JA.
En besvikelse, måste jag erkänna, men inte helt oväntad. Men nu var ju dagens möte mest att se som förövningar inför landstingsfullmäktige om två veckor. Under dessa veckor hoppas jag att majoriteten gör en noggrann analys av våra förslag och omprövar sina genomgående avslag från idag. Och jag hoppas att Ann, med det patos hon visade i debatten, lyckas övertyga sina samarbetskollegor om att bifalla vårt förslag.
Men vill de inte lyssna på dig, Ann, så är du varmt välkommen att följa ditt hjärta och komma över till oss!
Frågan är om inte Ann efter dagens sammanträde insett att i dessa frågor har Allianspartierna bättre politiska förslag än hennes nuvarande kompanjoner i majoriteten.
- Det är vi som avsätter medel för att kunna starta familjecentraler där kommunerna är långt framme i planeringen.
- Det är vi som satsar på pengar för att förbättra tillgängligheten på ungdomsmottagningarna.
- Det är vi som lägger pengar på förebyggande hembesök hos personer över 80 år.
Tyvärr gick inte majoriteten med på något av våra yrkanden, inte ens Ann, trots att jag inbjudit henne särskilt att rösta med oss i Alliansen. Men det var tydligen inte så lätt.
Det blev votering i frågan om familjecentraler. De som röstade emot vårt yrkande skulle rösta JA och de som ville bifalla yrkandet skulle rösta NEJ. Efter Christer Jonssons (C) NEJ kom Johnny Petersson (V), som röstade JA.
Sedan var det Anns tur att lägga sin röst. Det var nog många som lystrade till lite extra, med tanke på hennes varma inlägg angående hur viktigt det var med familjecentraler. Då undslapp det henne:
- Jag gör som Johnny - JA.
En besvikelse, måste jag erkänna, men inte helt oväntad. Men nu var ju dagens möte mest att se som förövningar inför landstingsfullmäktige om två veckor. Under dessa veckor hoppas jag att majoriteten gör en noggrann analys av våra förslag och omprövar sina genomgående avslag från idag. Och jag hoppas att Ann, med det patos hon visade i debatten, lyckas övertyga sina samarbetskollegor om att bifalla vårt förslag.
Men vill de inte lyssna på dig, Ann, så är du varmt välkommen att följa ditt hjärta och komma över till oss!
söndag 31 maj 2009
Kortsiktigt sparande på förebyggande arbete
I fredags avhandlade landstingsstyrelsen majoritetens förslag till "Strategier för effektiviseringar III", dvs besparingar. Från Allianspartiernas sida ställde vi en rad frågor för att få bättre underlag för våra ställningstagande.
De svar vi fick lämnar mycket övrigt att önska. Vad sägs t ex om frågan om hur många personer som berörs av avgiftshöjningen för ortopediska skor. Där blev svaret: Lika många som tidigare! Seriöst, eller hur! Man kan undra om Anders H och Johnny P satt i bastun och spånade ihop svaren ...
Minst sagt motsägelsefullt och oroväckande är signalerna kring det förebyggande arbetet. Under förra mandatperioden, då Allianspartierna hade majoritet, skrev vi in i landstingsplanen att det bör finnas familjecentral i varje kommun i länet, i samverkan med respektive kommun. Nu står det att man ska avvakta startande av fler familjecentraler. Detta trots att familjecentralerna syftar till förebyggande arbete och tidig upptäckt av barn och familjer som mår dåligt.
Genom att komma in tidigt med hjälp och stöd för familjerna kan stora summor pengar sparas i form av uteblivna framtida vårdkostnader och sociala kostnader. Viktigast är dock att man besparar familjen, och inte minst barnet, lidande genom tidiga insatser. Det kan många gånger vara så enkelt som att föräldrarna behöver få stöd i sitt föräldraskap, genom att på öppna förskolan se hur andra föräldrar hanterar olika situationer.
Om nu S+V+MP går ut och säger att man ska avvakta med start av nya familjecentraler finns risk att kommuner drar öronen åt sig och inte prioriterar detta.
Beslutet att redan 2010 dra in bidraget till kommunernas folkhälsosamordnare är, enligt min mening, lika missriktad och ger helt fel signaler. Det är avsevärt mycket billigare att hjälpa människor goda levnadsvanor än att behandla vällevnadssjukdomar! Problemet är att det är svårt att påvisa detta i resultaträkningen, eftersom vinsten framför allt kan väntas i andra kassor (minskat behov av sjukpenning osv) och på ganska lång sikt.
Låt inte sparivern gå så långt att snålheten bedrar visheten!
De svar vi fick lämnar mycket övrigt att önska. Vad sägs t ex om frågan om hur många personer som berörs av avgiftshöjningen för ortopediska skor. Där blev svaret: Lika många som tidigare! Seriöst, eller hur! Man kan undra om Anders H och Johnny P satt i bastun och spånade ihop svaren ...
Minst sagt motsägelsefullt och oroväckande är signalerna kring det förebyggande arbetet. Under förra mandatperioden, då Allianspartierna hade majoritet, skrev vi in i landstingsplanen att det bör finnas familjecentral i varje kommun i länet, i samverkan med respektive kommun. Nu står det att man ska avvakta startande av fler familjecentraler. Detta trots att familjecentralerna syftar till förebyggande arbete och tidig upptäckt av barn och familjer som mår dåligt.
Genom att komma in tidigt med hjälp och stöd för familjerna kan stora summor pengar sparas i form av uteblivna framtida vårdkostnader och sociala kostnader. Viktigast är dock att man besparar familjen, och inte minst barnet, lidande genom tidiga insatser. Det kan många gånger vara så enkelt som att föräldrarna behöver få stöd i sitt föräldraskap, genom att på öppna förskolan se hur andra föräldrar hanterar olika situationer.
Om nu S+V+MP går ut och säger att man ska avvakta med start av nya familjecentraler finns risk att kommuner drar öronen åt sig och inte prioriterar detta.
Beslutet att redan 2010 dra in bidraget till kommunernas folkhälsosamordnare är, enligt min mening, lika missriktad och ger helt fel signaler. Det är avsevärt mycket billigare att hjälpa människor goda levnadsvanor än att behandla vällevnadssjukdomar! Problemet är att det är svårt att påvisa detta i resultaträkningen, eftersom vinsten framför allt kan väntas i andra kassor (minskat behov av sjukpenning osv) och på ganska lång sikt.
Låt inte sparivern gå så långt att snålheten bedrar visheten!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
