Lägre räntekostnader gynnar alla i kommunen

Peter Högberg kommer i sin blogg och i en artikel i fredagens Vimmerby Tidning med grovt oriktiga påståenden angående kristdemokraternas yrkande angående försäljning av kommunens skog. Som gruppledare för Kristdemokraterna i Vimmerby tror jag mig veta bättre än Peter Högberg vad vi har föreslagit och med vilket syfte. Jag vill därför på det bestämdaste dementera hans påstående att vi vill sälja skog för att spekulera på börsen.

Först en bakgrund: Vimmerby kommun har en låneskuld på närmare 300 miljoner kronor, som medför räntekostnader på omkring tio miljoner kronor om året. Vimmerby kommun påverkas, liksom övriga världen, av den ekonomiska krisen, i vårt fall genom kraftigt minskade skatteintäkter, som en följd av minskad sysselsättning. Resultatet är att kommunen måste skära ned kostnaderna med över 20 miljoner kronor bara för att få inkomster och utgifter att gå ihop. Enligt lagen om god ekonomisk hushållning bör kommunen dessutom budgetera ett överskott som marginal för oförutsedda förändringar.

Konsekvenserna av att skära ned den kommunala verksamheten påverkar naturligtvis medborgarna och då särskilt dem som är i behov av kommunens service, framför allt barn och äldre. Vi kristdemokrater har därför granskat alternativa sätt att förbättra kommunens ekonomi.

Samtidigt som kommunen alltså har externa lån, som driver räntekostnader, så sitter kommunen på tillgångar. Skogen är en sådan tillgång, som knappast ens syns i bokslutet mer än genom avkastningen på en dryg miljon kronor om året. Kommunens skogar är värdefulla på fler sätt:

För att säkra områden för framtida bostads- och industriexploateringar.
Som bytesmark vid förhandlingar om andra markområden.

Det finns de som menar att kommunens skogar är heliga och inte får röras. Man kan ha olika uppfattning om hur kommunens skog gör bäst nytta. Den kristdemokratiska kommungruppen har kommit fram till att det är rimligt att sälja kommunal skog som ligger i perifera områden, där det knappast kan bli aktuellt med kommunala bostads- eller industriområden. Intäkterna från skogsförsäljningen vill vi använda för att betala av på kommunens låneskuld och därmed minska den årliga räntekostnaden.

Naturligtvis ska skogen värderas och säljas till bästa marknadspris. Det finns uppgifter som tyder på att köpeskillingen skulle kunna bli tillräckligt hög för att kunna betala av så pass mycket på de kommunala lånen att räntekostnaden minskar mer än vad skogen ger i avkastning. Om så är fallet är det oförsvarligt att hålla fast vid ett kommunalt ägande av skogen och därmed åsamka kommuninnevånarna höga räntekostnader, som istället skulle kunna mildra sparkraven i den kommunala verksamheten.

Gudrun Brunegård
Gruppledare för Kristdemokraterna i Vimmerby