Imponerande, Percy Barnevik!

Kommer ni ihåg pensionsaffären i ABB för bortåt tio år sedan? Percy Barnevik avgick och tvingades betala tillbaka hundratals miljoner kronor i pension. Ja, just det, hundratals miljoner kronor, inte hundratals kronor, som vissa pensionärer har att vända och vrida på för att få livet att gå ihop.

Nåväl, samme Percy Barnevik har på ett imponerande sätt visat att ingen människa är så förhärdad att den inte kan förändras, vilket ett hundratal kommun- och landstingspolitiker med uppdrag inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tog del av vid en föreläsning idag.

Under ett antal år har han nu engagerat sig i organisationen Hand in Hand, som arbetar med fattigdomsbekämpning i de fattigaste områdena i södra Indien, Afghanistan med mera, där genomsnittsinkomsten är mindre än en dollar per person och dag.

Genom bland annat alfabetiseringsprojekt och microlån till kvinnor har över 366.000 nya jobb skapats, som ger försörjning för bortåt tio gånger så många personer, som tidigare levde i den yttersta fattigdom. Man vänder sig till kvinnor, eftersom det i den här typen av samhällen brukar vara kvinnan som håller ihop och tar ansvar för familjen och uträttar 80 procent av allt arbete, medan männen inte sällan dricker eller spelar upp de små inkomsterna.

Man arbetar uteslutande med hjälp till självhjälp, inte med rent bistånd i form av gåvor. Man hjälper till att "köpa tillbaka" barn, som jobbat som slavar i mattfabriker som delbetalning av lån, och ser till att barnen istället sätts i skola för att få en utbildning och bättre levnadsvillkor.

Man utbildar "barfotaläkare", vad jag skulle kalla för byhälsovårdare, som har enkla medicinska baskunskaper men också handgripligt undervisar om vatten och sanitet och liknande förebyggande hälsoarbete.

Det finns många organisationer som arbetar på liknande sätt, helt eller delvis, exempelvis PMU InterLife, Erikshjälpen och Operation Mercy. Men det som imponerar på mig, är hur Percy Barnevik efter sitt framgångsrika liv som företagsledare, med sin pinsamma pensionsfinal, vid sjuttio års ålder har gett sitt en ny inriktning, där världens fattigaste tycks ha fått hans fulla engagemang.

Man kan undra vad som väckte denna passion för de fattigaste av världens fattiga! Det är en historia jag gärna skulle vilja ta del av.