Strama tyglar i finanskrisens spår

Två dagar har jag tillbringat med försök till kommunal budgetplanering inför 2010. Det är inte det lättaste, när det som för ett år sedan såg ut som ett överskott på 26 miljoner kronor, på grund av den ekonomiska krisen har vänts i ett lika stort underskott. Det blir med nödvändighet ytterst strama tyglar som får gälla.

Ikväll har jag lyssnat på Stefan Ackerby, ekonom på Sveriges Kommuner och Landsting. Han konstaterade att BNP-nivån nu ligger på samma nivå som vid 90-talskrisen. Men han poängterade att läget nu inte är lika allvarligt ur ett kommunalt perspektiv och det av följande orsaker:

• Inte lika låg sysselsättning som då (med liggande varsel inräknade i prognosen)
• Inte lika stort demografiskt tryck som då (babyboom plus snabbt ökat antal äldre)

Ackerby pekade på fyra vägar för att möta krisen (utan inbördes prioritering):

• Upprätthålla resurser genom statsbidrag och skattehöjningar
• Skjuta anpassning till rådande läge på framtiden och köra med underskott
• Effektivisering - mer service för samma pengar
• Nedskärning av ambitioner

SKL har räknat fram att kommunsektorn har ett sparkrav på 5 miljarder 2010 och totalt 13 miljarder 2011 (om inget görs 2010), för att klara av de demografiska förändringarna. Då har regeringen redan gått in och hjälp upp glappet med 17 miljarder kronor.

På väg till Stockholm i eftermiddags lyssnade jag på en radiodebatt mellan kommunminister Mats Odell (KD) och Tomas Östros (S). Östros gnällde och sa att regeringen inte gör något, trots att Odell påminde om de 17 miljarder som regeringen gett kommunsektorn i extra statsbidrag.

För att ta ned detta på vår egen nivå i Landstinget i Kalmar län, så är det inte oväsentligt, det tillskott som regeringen har tillskjutit för att lindra den ekonomiska krisen. Där har resultatet försämrats med 340 miljoner kronor sedan förra året, på grund av krisen. Men inför 2010 har följande hänt:

Staten har sänkt arbetsgivaravgiften. Det ger 30 miljoner mer till landstinget.
Statsbidraget har höjts med 53 miljoner.
25 miljoner tillkommer som ersättning för sänkta sjukskrivningstal.
Statsbidraget för läkemedel ökar med 38 miljoner kronor.
Tillgänglighetsmiljarden kommer att ge Landstinget i Kalmar län minst 26 miljoner kronor.

Totalt innebär det att landstinget har fått 172 miljoner extra, utöver det som var känt för ett år sedan.

Det finns ytterligare en avgörande skillnad gentemot 90-talskrisen:
- Då skickade staten (med Göran Persson som finansminister) över till kommunerna att göra städjobbet för att rädda statens dåliga finanser.
- Nu är statens finanser goda - bättre än i de flesta andra länder - och staten tillskjuter medel till kommunerna för att underlätta situationen.

Hellre en Alliansregering än sossar när det krisar!