söndag 17 maj 2009

Opposition med skygglappar om skolpolitik

Söndagkvällens partiledardebatt var intressant på många sätt, inte minst för att se hur den så kallade röd-gröna alliansen skulle te sig ut. Och nog var de bättre sampratade än förr, även om Lars Ohly och Maria Wetterstrand utgjorde tydligare profiler än den man trodde skulle vara ledare för gänget, dvs Mona Sahlin.

Jag har ett starkt minne av att Mona Sahlin i början av denna mandatperiod medgav att den förra regeringen misslyckats med skolpolitiken. Det hade hon nog glömt nu, när hon tillsammans med sina kompisar med näbbar och klor försvarade den utbildningspolitik som drivit hundratusentals ungdomar in i arbetslöshet genom oavslutade gymnasiestudier, genom allt för stor andel teoretiska studier.

Enligt s, v, mp ska alla ungdomar tvingas till teoretiska studier för att uppnå högskolebehörighet, vare sig de utbildar sig till rörmokare, sadelmakare, läkare eller ingenjör. Fattar de inte att dessa höga teoretiska krav i många fall är det som skapar den stora utslagningen under gymnasieåren?

Allianspartiernas förslag till gymnasiereform innebär att de program som förbereder för högskolestudier ska innehålla kurser som ger högskolebehörighet.

Yrkesprogrammen ska innehålla de ämnen som behövs för yrkeskunskaperna, förutom de kurser som är gemensamma för alla program. Men även matte, svenska och engelska ska vara infärgade på det yrke programmet leder till. Det är kanske mer meningsfullt, användbart och motiverande för en fordonselev att läsa och förstå en manual för Mercedesmotorer än en bok av Dickens.

Men - och detta är ett viktigt men, som Sahlin, Ohly och Wetterstrand istadigt vägrade medge - alla elever som så önskar ska ha rätt och möjlighet att läsa in högskolebehörighet under sina år på yrkesprogrammet. Och alla de som måhända inte är motiverade att läsa in högskolebehörigheten under gymnasietiden ska ha rätt och möjlighet att göra det i efterhand, på Komvux.

Ska det vara så svårt att inse att vi människor är olika, har olika begåvningsprofiler och olika livsmål?

Varför ska socialistblocket envisas med att trycka in alla i samma form och sedan blunda för att resultatet blir att man riskerar att skada dem för livet, genom att tvinga dem till ständiga misslyckanden i ämnen de inte är intresserade av eller har fallenhet för?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar