Redan i november 2006 hade nog insikten om vad ett sådant löfte innebar i realiteten hunnit ikapp den nytillträdda majoriteten. I kompletteringen till landstingsplan hade löftet krymt ihop rejält. Där skriver man att "alla som vill ska få möjlighet till en heltidssysselsättning under planperioden. Det ska vara möjligt att få önskad sysselsättningsgrad, under förutsättning att antalet arbetade timmar inte ökar, samt att koppla detta till det strukturarbete som krävs och de möjligheter som ges genom den nya arbetstidslagen".
Under Landstingsstyrelsen behandlade på tisdagen en slutrapport för uppdraget att införa önskad sysselsättningsgrad. Projektet har varit bra - för dem som ingått i det - och kan säkert fungera som modell för arbetsledningen runt om i landstingets verksamheter framöver.
Men det anmärkningsvärda med majoritetens förslag till beslut i landstingsstyrelsen var det totala löftesbrottet: Heltid till alla hade förvanskats till att "vid nyanställning i första hand verka för tre alternativa sysselsättningsgrader". Man hade inte ens specificerat vilka. Var det 5, 10 och 15 % man menade? Troligen inte, troligen var det kanske 50, 75 och 100 % man avsåg. Men det framgick inte.
Det var definitivt inte heltid till alla!
Allianspartierna erbjöd ett alternativ: "Vid nyanställning ska i första hand heltidstjänst erbjudas. Utifrån detta kan avsteg göras för att klara individuella önskemål från den sökande, schemaläggningsproblematik eller budgetramar för verksamheten".
Efter en het debatt ajournerade sig majoriteten och återkom med ett reviderat förslag. Den nya lydelsen anknöt till de tidigare föreslagna tre sysselsättningsgrader och fastslog att "förstahandsalternativet ska vara heltid".
Ett steg framåt. Men någon heltid till alla blev det inte för alla de sjukhusanställda som röstade fram vänsterröran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar