Låt inte Emmaboda-fallet bli en prestigefråga!

En Emmaboda-familj har hamnat i en minst sagt märklig situation, som nu fångats upp även av riksmedia. Deras dotter är hörselskadad och behöver särskild utrustning för att kunna tillgodogöra sig skolundervisningen på likvärdiga villkor som andra elever. Av olika skäl dröjde landstinget med att tillhandahålla detta, såvitt jag förstått pga just denna typ av utrustning inte fanns med på hjälpmedelsförteckningen.

I sin omsorg om dottern bekostade då föräldrarna själva utrustningen, till en kostnad av 100.000 kronor.

Nu har äntligen landstinget beslutat att den typen av utrustning verkligen ska bekostas av landstinget. Men inte retroaktivt!

Familjen föregrep visserligen beslutet, men orsaken var ju att de hade tröttnat på att vänta på ett beslut som man inte visste om eller när det skulle komma, under tiden som dottern riskerade att halka efter för varje dag utan hjälp i skolan.

Det är väl en i och för sig god utgångspunkt att hushålla med landstingets pengar. Men när det gäller ett barn? Och när man nu beslutat att just den typen av hjälpmedel faktiskt ska bekostas av landstinget? Låt inte prestige göra landstinget till moralisk förlorare i en humanitär fråga!