Statsrådschaufför i Emils fotspår

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD) hedrade Kalmar län med ett besök i onsdags och jag hade äran att följa med. Först ett besök på geriatriska kliniken (åldrandets sjukdomar) i Kalmar, där vår partikamrat i landstingsfullmäktige, Arne Sjöberg, är klinikchef. Han berättade om den vårdideologi som präglar kliniken, där patienten sätts i centrum.

Under förra mandatperioden var det på vippen att dåvarande socialministern Ylva Johansson (S) raderade ut geriatriken som medicinsk specialitet. Men vår egen riksdagsledamot och dåvarande vice ordförande i socialutskottet, Chatrine Pålsson, lyckades stoppa beslutet.

Efter gott fika tillsammans med personal och patienter, då vi bjöds på nybakade muffins, fortsatte vi till Mönsterås. Där fick Maria Larsson höra om det arbete som inleddes under förra mandatperioden, då allianspartierna hade majoriteten i landstinget, och vi införde ett projekt för att hjälpa människor med livsstilsrelaterade sjukdomar. Det har nu införts på alla vårdcentraler, som samtidigt har ändrat namn till hälsocentraler. Mönsterås hälsocentral var en av de första och det var roligt att höra hur olika professioner jobbar tillsammans.

Nästa anhalt var Hultsfred, där Maria Larsson talade om regeringens satsningar på äldre- och folkhälsoarbetet. Under tiden hade snöfallet tilltagit, så vår resa till järnvägsstationen i Nässjö, dit jag skulle leverera Maria och hennes pressekreterare Niclas, blev mer äventyrlig än jag beräknat. De slingriga vägarna över Silverdalen och Lönneberga till Mariannelund var lika vintrigt snörika som när Emil i Lönneberga skulle transportera den sjuke drängen Alfred till doktorn! Jag var glad över min vinterkörningsvana efter åren i Dalarna. Utan den är det tveksamt om vi hade hunnit fram, trots att vi hade beräknat gott om tid. Men vi kom fram till stationen med tre minuters marginal innan tåget gick och det räckte ju ...

Kontrasten var total, gentemot när jag för 18 år sedan skjutsade ambassadören från Nkinga till Nzega på Tanzanias centralplatå, så där en 30 mil söder om Victoriasjön. Ambassadörens ärende var att ombesörja att alla svenskar som jobbade i landet fick möjlighet att rösta.