Den trotsiga kristna kyrkan

De senaste dagarna har det väckt viss uppståndelse att Alliansregeringen vill behålla kristendomens särställning i skolundervisningen. Utbildningsminister Jan Björklund är den som framfört budskapet och han har gjort det på ett mycket bra sätt, bland annat i Dagen och Aftonbladet.

Det vore egentligen märkligt att ifrågasätta detta, med tanke på att vi lever i ett land där kristendomen påverkat både människors tro, men också rättsväsende, undervisning, konst, litteratur och musik under mer än tusen år. Att negligera det inflytandet vore både naivt och ofruktbart. Och resultatet skulle bli ett historielöst släkte utan förankring i sin egen kultur.

För tänk bara så mycket som, även i dagligt tal, härrör från Bibeln och den kristna traditionen. Bara uttryck som att samla i ladorna eller att se ut som sju svåra år blir om inte obegripliga så åtminstone torftiga och endimensionella om man inte känner till berättelserna runt omkring. För att inte tala om motiv och bildspråk i konst och litteratur osv.

Självklart måste även framtidens uppväxande släkte få kunskap om de värden och värderingar som är centrala i kristendomen, där vi alla är skapade till Guds avbild och därmed oskattbart och okränkbart värdefulla. Annars kan man inte förstå den avgrundsdjupa kontrast som finns mellan kristendomen och Sverigedemokraternas svart-vita vi-och-dom-indelning.

Den kristna kyrkans historia har både ljusa och mörka sidor. Mörk blir den framför allt när människor använder sig av kyrkan för tillskansa sig själv makt och inflytande. Även detta bör belysas.

Men den levande kristendomen trotsar sådant. Den låter sig inte duperas av världsliga härskares rådslut och förbud, utan predikar frimodigt det kristna budskapet och omsätter det i praktisk handling, även om man själv utsätter sig för fara.

I Storkyrkan i tisdags hörde jag ekot av kristna som skyddade judar under Hitlers tid, med fara för sitt eget liv.

Måtte aldrig kyrkan (dvs de troende kristna) låta sig tystas av fruktan för vad människor ska tycka! Det kristna budskapet, om Guds oändliga kärlek till alla sina barn på vår jord, oavsett hudfärg, och om nåd och förlåtelse till dem som söker, behövs även i vår tid.

För att nu inte bli missförstådd vill jag tillägga att skolundervisningen förstås ska vara neutral, men ska belysa huvuddragen i de olika världsreligionerna och vad som särskiljer dem. Kristendomens särställning i detta menar jag går ut på att belysa bland annat just hur den kristna tron har påverkat vårt lands historia och kultur. Jag anser inte att skolans uppgift är att föra människor till tro.