Idag råder väldigt olika villkor när en sjuksköterska ska specialistutbildas. Vissa arbetsgivare ger tjänstledigt med 20,000 kr i månaden. Dit hör Landstinget i Kalmar län, vilket framhölls av landstingsdirektör Alf Jönsson. I pausen blev jag kontaktad av en sjuksköterska från länet, aktiv i Vårdförbundet, som menade att det inte var hela sanningen. Hon bekräftade vad jag tidigare hört, att anslaget inte räckte till i år, utan flera sjuksköterskor tvingades tacka nej till erbjuden utbildningsplats av ekonomiska skäl.
Andra arbetsgivare ger 20 % tjänstledighet med bibehållen lön vid halvtidsstudier, vilket innebär att sjuksköterskan förväntas arbeta 80 % och studera på 50 %, samtidigt som de allra flesta har familj och kanske även vissa förväntningar på att kunna upprätthålla ett socialt liv. Maria Englund, HR-direktör i Stockholms läns landsting, kommenterade att det kan gå under en begränsad tid.
I åter andra fall utgår ingen som helst studielön eller -bidrag. Vårdförbundet har räknat ut att en sjuksköterska som tar tjänstledigt och tar lån för att finansiera sina studier, får ett sammanlagt inkomstbortfall på nästan en kvarts miljon. Den blygsamma löneökningen efter fullgjord utbildning kan innebära att man får arbeta i 9-19 år innan utbildningen lönat sig. Detta gör att många avstår från att gå specialistutbildning.
Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör, bekymrade sig över att det faktum att staten avhänt sig styrningen av utbildningar, vilket gör att utbudet ser olika ut. Utbildningar på olika lärosäten är inte jämförbara och man kan som student inte byta utbildningort. Regeringen satsar på psykiatri och äldre, men av de drygt 1800 som specialistubildades under 2009 var endast 16 inom äldreområdet och knappt 200 inom psykiatri.
Holm betonade värdet av att vård ges av personal med rätt kompetens. Han exemplifierade med studier som visar att när en patient vårdas för lårbensbrott på en geriatrisk avdelning blir patienten snabbare rehabiliterad och kan komma hem snabbare än patienter som vårdats på ortoped-kirurgisk avdelning - om de ens kommer hem över huvud taget och inte dör på kuppen!
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro fortsatte på den tråden. Med specialistutbildade sjuksköterskor uppvisar vården bättre resultat, med mindre återinläggningar osv. Vårdförbundets idé är betald specialistutbildning kopplad till patientnära tjänstgöring under utbildningen. Att förväntas jobba 80 % och plugga på 50 % samtidigt som man ska sköta familj och socialt liv, menade hon är orimligt. "Vi är inga stålmän", sa hon.
Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening, menade att en nationell vårdutbildningsplan behöver tas fram, där man fastställer innehåll och omfattning för såväl grundutbildning som för specialistutbildningar. Hon uppmanade Lars-Erik Holm att tala om det för regeringen, som tyvärr inte var representerad, då statsekreterare Peter Honeth (FP) vid utbildningsdepartementet meddelade förhinder under dagen.
Holm höll med om att detta bör framföras till regeringen. Kompetensen behöver öka liksom andelen specialistutbildade sjuksköterskor. Han uttryckte att en parallellitet med läkarnas ST-utbildning låter utmärkt, då man utvecklas under sin dagliga gärning med kompetent handledning och kompletterar med specifika föreskrivna kurser. Arbetsgivarens roll är då att skapa förutsättningar för studenten.
Lena Hallengren (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, menade att det behöver tas fram en nationell strategi för vilka specialistutbildningar som behövs, hur många platser som behövs och vilka villkor som ska gälla under utbildningen. Även om det formellt är arbetsgivaren, dvs kommuner och landsting, som har ansvaret bör staten fundera över sitt ansvar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bör därför träffa överenskommelse med regeringen, tyckte hon.
Själv begärde jag ordet och berättade att jag i SKL:s primärvårds- och äldreomsorgsberedning har lyft frågan och begärt en redovisning av vad SKL gör. På regeringsnivå är det inte helt okomplicerat, då hälso- och sjukvårdsfrågorna ligger inom Socialdepartementet medan utbildningsfrågor ligger under Utbildningsdepartementet. Där måste det till en dialog för att komma fram i frågan.
Även om nu inte någon från Socialdepartementet var inbjuden till dagen och Peter Honeth (FP) från Utbildningsdepartementet lämnade återbud, så förväntar jag mig att frågan snarast kommer upp på dagordningen i regeringkansliet, så att vårdens kompetensbehov får bättre förutsättningar att tillgodoses.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar