Vad görs för att inte psykiskt sjuka unga ska falla mellan stolarna?

Interpellation till
Psykiatriansvariga landstingsrådet Linda Fleetwood (V) och primärvårdsansvariga landstingsrådet Jessica Rydell (MP)

Varför faller barn och unga med psykiatriska besvär mellan stolarna?

Den fysiska hälsan bland Sveriges barn och unga är generellt sätt god, men det är allt för många som mår psykiskt dåligt. Det kan yttra sig i nedstämdhet, depressioner eller självskadebeteende. Andra har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trycket på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat, samtidigt som organisationen brottas med underbemanning, vilket leder till långa utredningstider och fördröjd behandlingsstart.

Skolhälsovården saknar i de flesta kommuner resurser och kompetens för att utreda och behandla psykisk ohälsa. Det är tveksamt om utredning och behandling av psykisk sjukdom faller inom skollagens uppdragsbeskrivning om enklare sjukvårdande behandling. Primärvården har hittills i stort sett inte ägnat sig åt psykisk ohälsa hos barn och unga och har i nuläget knappast vare sig resurser eller kompetens för det. BUP, som hittills hanterat både lättare och allvarligare psykiska problem, övergår allt mer till att fokusera sina resurser mot barn och unga med svårare psykisk sjukdom.

I detta vakuum, mellan olika hälso- och sjukvårdande myndigheter, befinner sig sköra barn och unga. I länets tidningar har man kunnat läsa om hur skolungdom bollats mellan skolhälsovården och BUP, utan att få hjälp. Deras hälsotillstånd blir knappast bättre av att remitteras fram och tillbaka utan att tas omhand.

Socialstyrelsen har granskat hur barn och unga med psykiska besvär tas omhand i vårt län och konstaterade att uppdragsbeskrivningen för skola, primärvård och BUP vad gäller första linjens psykiatri är bristfällig. Vid ett möte i våras gav Socialstyrelsen landstinget och berörda kommuner i uppdrag att ta fram en tydlig rollfördelning mellan skolhälsovårdens, primärvårdens och BUP. Helt nyligen kom samma uppmaning gällande landstinget och Kalmarsunds Gymnasieförbund. Ändå förefaller det, utifrån medias rapportering, som att problemet inte lösts, utan oklarheterna består. Barn och unga tycks inte få den hjälp de behöver.

Det förekommer även att barn från norra länsdelen läggs in för sluten psykiatrisk vård på vuxenpsykiatrisk avdelning, då det enligt uppgift saknats barnpsykiatriska vårdplatser för så svårt sjuka barn. Ändå säger Linda Fleetwood (V) i Barometern den 9 september att det finns tillräckligt med barnpsykiatriska vårdplatser i Kalmar län.

Utifrån denna bakgrund önskar jag svar på följande frågor:

• Vilka konkreta åtgärder har ni vidtagit för att inte barn och unga med psykiska besvär ska falla mellan stolarna?
• Hur går arbetet med att i samförstånd med kommunerna beskriva vilken psykiatrisk vård som ska bedrivas av respektive huvudman?
• Om primärvården ska vara första linjen för psykiatrisk vård för skolungdom, vilka åtgärder planeras för att stärka kompetensen och hur ser tidplanen ut?
• Finns det skäl att överväga att inrätta barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser i norra länsdelen?

Vimmerby den 12 september 2011

Gudrun Brunegård