Så inleder vi i Alliansen vårt yrkande om Patientens rätt i vården. När vi har träffat patientföreträdare har många beskrivit samma fenomen: Den som upplever sig sedd och hörd som en hel människa med ett sjukt organ eller ett psykiskt problem har ofta också upplevt vårdtillfället som positivt, även om det kan ha funnits negativa delar i vården. Negativa upplevelser av vården beskrivs inte sällan som att visst var läkaren kompetent, men mötet blev ändå inte bra. Det kan till och med påverka tillfrisknandet.
Det är inte så konstigt – när man är sjuk är man så mycket mer sårbar än annars. Den sårbarheten är ofta ännu större i vissa skeden av livet, exempelvis hos barn och gamla. Därför måste vi, och all personal som kommer i kontakt med patienter, ständigt föra ett samtal om etik och bemötande. För oss som beslutsfattare gäller det att utforma en vård som utgår från patienten och inte från systemet.
Ur det här perspektivet vill jag särskilt lyfta fram arbetet med barnets rätt i landstinget. Under Alliansens majoritet skrevs det in i landstingsplanen att arbeta efter FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnperspektivet ska genomsyra landstingets verksamhet. Jag har respekt för att det tar tid att arbeta in ett sådant helhetsgrepp. Men det är till exempel inte acceptabelt att man fortfarande inte lyckats organisera vården så att alla akut sjuka barn kan få komma till barnakuten på Länssjukhuset i Kalmar. Misstänker man en kirurgisk åkomma kan barnet få sitta i timmar i ett väntrum tillsammans med svårt sjuka vuxna patienter. Alla barn borde ha rätt att få vårdas av personal med barnkompetens i miljöer anpassade för barn.
Detta är bara ett exempel på varför det behövs en barnombudsman i landstinget, som bevakar barnets rättigheter och driver på såväl tjänstemän som beslutsfattare i att göra Landstinget i Kalmar Län till Sveriges mest barnvänliga landsting. En barnchecklista är ett bra sätt att hålla koll på att barnperspektivet har beaktats inför beslut. Med en sådan hade man förmodligen kunnat undvika att barn läggs in på vuxenpsykiatrisk avdelning i brist på barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser i norra länsdelen, vilket jag har påtalat vid ett flertal tillfällen, bland annat i denna församling. En planering för att inrätta sådana behöver göras utan dröjsmål!
Patientens rätt, som jag ser den, omfattar bland annat rätten att välja vem man ska bli vårdad av när man blir sjuk. Genom vårdvalsreformen har privata vårdgivare fått samma villkor som landstingsdrivna vård/hälsocentraler, vilket ger en kvalitetsgaranti till patienten. Nu har vi haft Hälsovalet i ett drygt år, en av de största förändringarna för primärvården på lång tid. Det borde vara hög tid för en utvärdering nu. Därför är det märkligt att Hälsovalet inte nämns, mer än i förbigående, i förslaget till landstingsplan. Är inte majoriteten mer intresserad av att få veta hur reformen fallit ut? När en sådan utvärdering omsider görs, förhoppningsvis inte allt för långt in på nästa år, förutsätter jag att den i första hand görs ur ett patientperspektiv.
"Vart tar pengarna vägen?" Landstingsalliansen hade tryckt upp tröjor för att illustrera den stora frågan vart merparten av de dryga 100 miljoner kronorna från skattehöjningen för kollektivtrafiksatsningar tar vägen, eftersom bara 37 miljoner går till kollektivtrafik under 2012.
Slutligen vill jag beröra en för vårt läns invånare viktig detalj – hur mycket pengar vi imorgon beslutar att dra från deras lön via skattsedeln. Kommunikationer är viktiga. Därför har många accepterat en skattehöjning, för att få bättre och tätare trafik på våra tåg- och busslinjer. I våras debatterade vi det är ”rätt läge” att höja skatten – när investeringsbehovet finns där eller några år i förväg. Nu visar det sig att merparten av de 110 miljoner som skattehöjningen ger går åt till att täcka ospecificerade underskott, istället för att användas till att förbättra kollektivtrafiken. Bara 37 miljoner kronor går till kollektivtrafiksatsningar 2012. När dagen kommer för att betala de beställda Pågatågen, vad ska du betala dem med då, Anders Henriksson? En ny skattehöjning?
Jag har tidigare lyft frågan om det stora underskottet i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomi från den här talarstolen. Vi vet att man bedriver oerhört effektiv vård i förhållande till kostnaden. Men att ständigt leva med ouppnåeliga sparbeting blir demoraliserande. Även landstingets revisorer har understrukit allvaret i detta. Folk runt om i stugorna är måna om vår sjukvård och kan nog tänka sig att betala lite mer i skatt för att vården ska finnas där när man behöver det. Men det är fullständigt uppåt väggarna att höja skatten för en trafiksatsning och sedan låta pengarna läcka in bakvägen till vården. Våra medborgare har rätt att kunna lita på det deras förtroendevalda säger. Den här majoriteten har visat att man struntar i medborgarna. Man gör som man vill.
Bifall till Alliansens yrkanden!
