Verklighetsfrämmande S-förslag om butler i tunnelbanan

Mycket ska ögonen se innan de trillar av!

I Aftonbladet och Expressen lanserar Carin Jämtin förslaget om butler i tunnelbanan, där man ska kunna lämna in sina barn och sin smutstvätt.

Vid första påseende studsade jag högt över hur man klumpar ihop barnen med smutstvätten och lämpar av dem i tunnelbanan. När jag sedan läste förslaget var det inte fullt så illa på just den punkten. Tanken var att man i framtida stadsplanering bör tänka på att lägga förskolor i anslutning till kollektivtrafiken.

Personligen tycker jag att förskolor i första hand ska finnas i anslutning till bostadsområdena, men i storstäderna sammanfaller ju ofta sådant. T-banestationer ligger ju där det bor mycket folk.

Men just där infinner sig den riktigt stora fadä(s)en. För Jämtins förslag är ju ett utpräglat Stockholmsförslag. Man kan undra hur hennes logik funkar i ett nationellt perspektiv.

För Carin Jämtin vill ju införa butlersystemet för att kunna avskaffa RUT. Är socialdemokraterna i Vimmerby beredda att inrätta en butler vid Resecentrum, där min dotter kan lämna in sin smutstvätt och sina barn när hon pendlar iväg till jobbet?

Det mest hårresande är nog ändå jämställdhetskullerbyttan. Hela vänstergänget kritiserar RUT-avdraget och ojar sig över pigtjänster. Men en butler, ett utpräglat manligt begrepp, det skulle vara något inte bara godtabart utan rent av eftersträvansvärt.

Vari ligger den moraliska skillnaden, om jag betalar för att någon tar hand om min tvätt hemma eller vid T-stationen? Vill man underlätta för människor att hinna och orka med arbetet hemma och borta, då borde man väl inse att det är betydligt smidigare om man slipper släpa med sig smutstvätten till stationen, utan vederbörande istället kommer hem och tvättar.

Är det så att hemmet i sig är minerad mark för socialdemokraterna? Är hemmet så förknippat med småborgerliga värderingar att man för allt i världen ska hålla sig borta från det? Föräldrar ska så snabbt som möjligt ut från hemmet efter barnafödande och ve den som anställer någon för att utföra något arbete i hemmet.

Utom det som inryms inom ramen för traditionellt manliga yrken, då. Som utförs av snickare, rörmokare, elektronikinstallatörer osv. Till den listan kan alltså numera läggas även butlern!

Östros missar målet

Debatten om RUT-avdraget rullar vidare. Idag finns en artikel i Aftonbladet, där Thomas Östros använder argumentet att det är mest personer med höga inkomster som utnyttjag skatteavdraget för hushållsnära tjänster. Det skulle, underförstått, vara skäl nog att avskaffa RUT-avdraget.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6744400.ab

Men Östros missar enligt min uppfattning målet i flera avseenden:

1. Genom RUT-avdraget tvättas städbranschen ren från ett antal svartjobb. Tidigare svart anställd arbetskraft får nu rätt till avtalsenlig lön och semester och kommer in i socialförsäkringssystemet, med allt vad det innebär i form av sjuklön, föräldrapenning, pension osv.

2. I vårt tidigare högskattesamhälle var det allt för många som lönen bara gick precis jämnt upp för. Efter jobbskatteavdraget är det fler svenskar som idag har lite mer pengar att röra sig med och därmed har större möjlighet att prioritera vad man vill använda sina pengar till - exempelvis anställa städhjälp någon gång i månaden.

3. Oavsett om man har hög eller låg lön, så är det i vårt samhälle oftast kvinnan som sköter städningen hemmavid. Välavlönade kvinnor har inte sällan avsevärt längre arbetstid än 40 timmar i veckan. Exempelvis kvinnliga läkare är en av de yrkesgrupper som på senare år uppvisat oroväckande sjuktal, vilket bland annat förklaras genom hårt tryck på arbetet och stort ansvarstagande i hemmet. Missunnar Östros dessa hårt arbetande kvinnor den avlastning i den dubbla arbetsbördan, som RUT-avdraget ger, bara för att de råkar ha hög lön?

Nej, tyvärr är det bara att konstatera att Thomas Östros patriarkaliska skygglappar gör honom blind för att det är kvinnor som drabbas dubbelt upp om RUT-avdraget avskaffas: De kvinnor som förlorar sitt legala arbete och de sociala förmåner som det innebär - och de kvinnor som förlorar den välbehövliga avlastningen!

Nu ska jag gå och söka upp en städfirma och beställa städtjänst, för att visa mitt stöd för reformen och ge arbetstillfälle till någon annan, så att jag och min man, som båda jobbar bra mycket mer än heltid, ska kunna lägga tiden på något annat än städning, när vi väl har några timmar lediga!

Vänsterexperimentet binder kvinnorna vid skurhinken

Dagens stora snackis är sosse-hyckleriet kring RUT-avdraget, som man vill avskaffa. Retoriken har varit tuff. Man kallar skatteavdraget för hushållsnära tjänsterna för pig-avdrag, för att signalera att de som utnyttjar avdraget är överklassmänniskor som utnyttjar billig kvinnlig arbetskraft.

Men en sådan verklighetsbild visar sig vara ganska skev, när man tittar närmare på effekterna av RUT-avdraget. I själva verket har det i hög grad utnyttjats av många äldre, som fått avlastning i ett hushållsarbete som blivit för tungt och som hemtjänsten inte täcker. Det är också ett stort antal barnfamiljer som använt möjligheten. Där har de förvärvsarbetande föräldrarna tack vare städhjälpen kunnat ägna sin fritid åt barnen istället för åt skurhinkarna.

Om nu olyckan skulle vara framme och vänstergänget skulle vinna valet i höst, så har de lovat att ta bort skattesubventionen. Då kommer flera tusen arbetstillfällen försvinna och hushållsarbetet måste utföras på annat sätt. Antingen genom att familjerna städar själva igen, som förr. I realiteten kommer det i stor utsträckning bli kvinnor som binds till skurhinkarna igen och förlorar en viktig del av sin fritid. Alternativet är att idag vita tjänster blir svarta.

Ingetdera alternativet är acceptabelt i mina ögon.

Än mer oacceptabelt tycker jag det är att en rad socialdemokratiska topp-personligheter nu visar sig ha använt RUT-avdraget, även om partiet utåt har avfärdat det som något förkastligt. Göran Persson (S), Leif Pagrotsky (S) och Ylva Johansson (S) hör till den gruppen. Dubbelmoral!
Det är inte lätt att i alla stycken leva som man lär, men det är nödvändigt för trovärdigheten!

Vad jag inte kan begripa är varför det skulle vara bättre att tillåta skattesubventioner för typiskt manliga arbetsuppgifter, som renovering, ombygge och tillbygge (ROT), men inte för traditionellt kvinnliga sysslor som städning och fönsterputsning?

Är man inte medveten om att de som får betala för ett avskaffat RUT-avdrag i första hand är kvinnorna? Småbarnsmammorna, som fått lite avlastning, och de åldrande kvinnorna, som så väl hade behövt slippa slitet med städningen.

Är det så illa att vänstergänget är så fast i de patriarkala strukturerna att de inte ens ser inkonsekvensen i sitt eget resonemang?

Rödgrönt hot mot familjernas oberoende

RUT-avdraget har blivit en succé. Ett antal företag för hushållsnära tjänster har etablerats, svarta tjänster har blivit vita, skattepengar har kommit in till staten, som finns med och bidrar till välfärden.

Samtidigt får mängder av människor avlastning i hushållsarbetet och kan ägna sin fritid till annat än att städa och tvätta fönster, eller ha ångest över att man inte hinner med.

Många av dem som utnyttjat skatteavdraget är pensionärer, som på detta vis får hjälp med sådant som inte ingår i hemtjänsten. Många småbarnsföräldrar, som varit nära att drunkna under alla krav, har tack vare RUT-avdraget fått näsan över vattenytan och får kvalitetstid till familjen.

Vad händer med alla dessa till hösten, om olyckan skulle vara framme och de rödgröna skulle vinna valet? Vänstern är kristallklar i att skatteavdraget ska tas bort.

Vänstern vill också ta bort jobbskatteavdraget, som har gett en extra månadslön till en sjuksköterska, genom att hon får behålla mer av sin lön.

Vårdnadsbidraget, som har ökat valfriheten för barnfamiljerna, kommer också att tas bort om det blir en rödgrön valseger.

Jag undrar just hur vänsterexperimentet resonerar, som vill riva upp reformer som har gett större frihet, mer valmöjligheter och oberoende till befolkningen. Deras ideologi talar förstås för kontroll och uppifrånperspektiv. Man litar inte på att folk vet vad som är bäst för dem själva, utan vill agera överförmyndare.

Jag, däremot, är övertygad om att de flesta människor vill ha makt över sina egna liv, rätt att själva bestämma över sina viktiga val och rätt att själva disponera merparten av sin inkomst.

Därför ser jag fram emot att socialistgänget håller fast vid sin inslagna linje, så att alternativen blir tydliga för alla och envar.