Inte så långt härifrån, på andra sidan Östersjön, är arbetslösheten stor och hopplösheten växer. Människor tar stora risker för att få chans att skaffa en inkomst. I veckan har vi hört om en samvetslös svensk företagare, som anställt lettiska arbetare, men inte betalat dem ett öre i lön. Man skäms!
Riga är en mycket vacker stad, men där finns också mörka sidor.
Förra helgen var jag i Riga på Rotarys distriktskonferens. Där presenterade en frivilligorganisation sitt arbete med att stärka unga kvinnor, så att de inte ska lockas av mindre nogräknade pojkvänner till arbete som visar sig handla om prostitution. I inte så få fall hamnar tjejer på vår sida om Östersjön, där språksvårigheter gör flickans situation än mer utsatt.
Den vitryska grupp som besökte Korskyrkan i Vimmerby.
Den här helgen har vi haft besök från Vitryssland, grannland till Lettland, inte så värst långt härifrån. Även där kan livet vara tungt för många. Alkoholmissbruket är utbrett och många barn placeras på barnhem, för att deras föräldrar inte klarar av att ta hand om dem. Det finns också många föräldralösa barn. 30,000 vitryska barn finns på barnhemmen och nästan lika många funktionshindrade barn på instutition.
- När man möter blicken hos barnen på Vitrysslands barnhem så ser man inget ljus, inget hopp. Det är därför vi besöker dem, för vi vet att det finns ljus och hopp. Jag har själv fått uppleva att min hopplöshet byttes till ljus.
Så sa en av de vitryssar som besökte Korskyrkan i Vimmerby i helgen. Han berättar hur han tyckte att hans föräldrar inte brydde sig om honom, utan bara jobbade. Som tolvåring rymde han hemifrån och bodde på gatan tillsammans med andra unga. Där fick han den uppmärksamhet han saknat hemma, men han lärde sig också att dricka alkohol, sniffa lim och använda droger. Flera av hans vänner dog en hastig och våldsam död.
Efter att ha blivit kristen kunde han lämna livet på gatan bakom sig. Nu arbetar han med att stötta barnhemsbarn och förbereder dem för den dag de ska lämna barnhemmet, så att de inte ska hamna på gatan, som han själv gjorde. De får lära sig laga mat, hur man klär sig och sköter sin hygien. Det finns särskilda flickgrupper, där unga tjejer lär sig sminka sig. Men det viktigaste är den inre skönheten, som kommer av att man känner sig värdefull och älskad, säger han.
Med i gruppen var ett gift par och två av deras döttrar. Sammanlagt består familjen av tretton personer! Mor och far, sju biologiska barn, tre adopterade barnhemsbarn och ett extra barn, som bor hos dem för att barnets föräldrar är så alkoholiserade att de inte kan ta hand om barnet.
Föräldrarna har själva vuxit upp i missbrukarhem och vill ägna sina liv åt att ge stöd till andra barn i liknande situation. De besöker barnhem, skaffar leksaker, ordnar sommarläger för att barnen någon gång ska få komma utanför barnhemmet. Det är inte lätt, de odlar grönsaker och plockar svamp för att dryga ut matkassan, men "för det mesta kan vi alla äta oss mätta", sa mamman.
Nog blir man berörd - av den nöd som många barn tvingas leva i, men också av den kärlek och omsorg som många människor visar för dessa samhällets olycksbarn. Vilken glädje det är att kunna dela med sig lite av vårt överflöd till dessa vardagshjältar, där på andra sida Östersjön!
