Nya satsningar på äldre och psykiskt sjuka

Härom dagen var jag i SKL:s Primärvårds- och äldreomsorgsberedning med och godkände överenskommelsen med regeringen om nästa steg i satsningen på de mest sjuka äldre och för personer med psykisk ohälsa.

Med Göran Hägglund (KD) som socialminister och Maria Larsson (KD) som barn- och äldreminister har Alliansregeringen gjort större satsningar på att förbättra vård och omsorg om de mest sjuka äldre än vad någon tidigare regering har gjort. Totalt under mandatperioden satsas 4,3 miljarder kronor på att knyta ihop och skapa en helhetssyn mellan den kommunala äldreomsorgen och landstingets hälso- och sjukvård. Idag godkände vi i SKL:s Primärvårds- och äldreomsorgsberedning nästa steg i överenskommelsen, som omfattar 1 115 500 000 kronor för 2013.

Pengarna går bland annat till att förbättra vården vid demenssjukdom och vården i livets slutskede.

I en annan överenskommelse satsar regeringen 687 500 000 kronor på att förbättra den psykiatriska vården för de båda prioriterade målgrupperna, barn och unga respektive personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Under mandatperioden har Alliansregeringen fördubblat anslagen till psykiatrin jämfört med tidigare.

Det gäller bland annat att öka tillgängligheten till den så kallade första linjens vård och omsorg för barn och unga som mår dåligt och att utveckla kommunernas och landstingens strategier för hälsofrämjande insatser och råd och stöd på rätt nivå för barn som mår psykiskt dåligt eller är i riskzonen att drabbas av psykisk ohälsa. Man ska också utveckla kvalitet och metoder för den psykiatriska heldygnsvården, för vuxna som behöver läggas in på grund av svårare psykiatrisk problematik.

Jag är stolt att kunna konstatera att med kristdemokratiska ministrar prioriteras några av hälso- och sjukvårdens svagaste grupper, de mest sjuka äldre och personer med psykisk ohälsa.

Äldre får det bättre med kristdemokratisk politik

Förra veckan hölls Äldreveckan, anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting. Närmare 850 personer var samlade för att under två dagar fördjupa sig inom vad som sker inom äldreområdet. Det gällde allt ifrån politiska reformer, vårdutveckling, forskning, utveckling av IT och andra tekniska hjälpmedel. Många av deltagarna var kommun- eller landstingspolitiker, chefer inom äldreområdet eller representanter för pensionärsorganisationer.

Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister, berättade om regeringens satsning på att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Varje person måste få känna att värdigheten bevaras även som gammal, att man får vara sig själv hela livet. Genom att minska fallolyckor, undernäring och felaktig läkemedelsanvändning hos äldre kan livskvaliteten förbättras. Samtidigt minskar kostnaderna för vård och omsorg. Men lika viktigt för självkänslan kan det vara att få hjälp att göra sig fin i håret – och att få välja själv vem som ska ge den hjälpen.

Socialminister Göran Hägglund, tillika partiledare (KD), inledde ett gemensamt Alliansgruppmöte på fredagsmorgonen. Han visade stort engagemang när han talade om den parboendegaranti, som regeringen dagen innan skickat på lagrådsremiss: - Det är busdåligt att vi ska behöva stifta en lag för att inte par som levt tillsammans i decennier ska behöva skiljas åt när de blir gamla! Det borde kommunerna klara själva – och många gör det, men några borde skämmas, sa Göran Hägglund.

Anders Andersson (KD), riksdagsledamot från länet, beskrev arbetet i socialutskottet, där man lyckats formulera ett enigt betänkande kring bemanningen på äldreboenden, som nu har antagits av riksdagen. För de kristdemokrater som deltog betonade han att även om besluten fattas i riksdagen, så är det i kommuner och landsting de genomförs.

Som ledamot i SKL:s Primärvårds- och äldreberedning medverkade även jag själv i ett seminarium. Jag berättade om beredningens roll att ur kommunernas och landstingens perspektiv yttra sig över lagförslag och reformer. Som motpart till regeringen förhandlar förbundet och gör överenskommelser, exempelvis om det fleråriga projektet med 4,3 miljarder kronor till de mest sjuka äldre. Det är fantastiskt stimulerande och positivt att känna igen hur förslagen direkt bottnar i kristdemokratisk politik, som nu genomförs. Med kristdemokrater på strategiska positioner görs livet bättre för de äldre.

Nollvision för vårdskador - rulltårta för barns psykiska hälsa

Efter några dagar i Stockholm är jag fullproppad med intryck och idéer som jag vill ta med hem till Kalmar län och Vimmerby!

Igår eftermiddags var jag på ett rundabordssamtal i Riksdagen med rubriken "Nollvision för vårdskador - ger det en säkrare vård?" Arrangörer var socialutskottets alliansgrupp och medverkade gjorde experter från Luftfartsverket, Haverikommissionen, Socialstyrelsen, HSAN, Vårdförbundet och Läkarförbundet.

Aud Sjökvist, generaldirektör på HSAN, inledde med den skakande upplysningen att det inträffar 105.000 vårdskador per år i Sverige. 3000 av dessa leder till döden. Det motsvarar 20 flygplanskrascher per år, dvs en varannan vecka, där alla omkommer! Det ska jämföras med de 450 personer per år som dör i trafiken och ingen på kärnkraftverken. Ändå brukar folk i trygghetsundersökningar uppge att man upplever sjukvården som säker och flyg eller kärnkraft som osäker.

Av samtalet framkom att en grundbult är att det ska finnas tydliga rutiner för olika arbetsuppgifter, men också rutiner för att rapportera när det går snett eller nästan går snett. Dessa incidenter måste analyseras med ett öppet sinne, utan att straffbelägga personalen. Istället ska syftet vara att lära av misstagen för att förebygga fler liknande händelser. En viktig del i detta är att förbättra kommunikationen i vården.

Som någon uttryckte det: Det ska vara lätt att göra rätt - för alla yrkesgrupper i vården.

Idag fick några av SKL-beredningarna en återrapportering av arbetet med att förbättra barns psykiska hälsa. För ett år sedan antogs ett positionspapper, som man arbetat vidare med. En kartläggning av arbetet med främjande och stödjande av den psykiska hälsan pågår. Bland annat görs en enkät med samtliga elever i årskurs sex och nio för att få en bild av det psykiska hälsoläget.

Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker, fungerar som coach i SKL-teamet. Hon menar att det behövs ett helhetsgrepp för att förbättra den psykiska hälsan hos barn. Av landets två miljoner barn behöver 20-30 procent särskilt stöd.

Det finns många olika aktörer kring barnen: barnhälsovården, elevhälsan, primärvården, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen. Många gånger bollas barnet mellan de olika instanserna. Istället behövs ett samlat, gemensamt grepp. Allas arbetssätt behöver utvecklas samtidigt - som en rulltårta!

Det var fascinerande att se hur SKL:s arbete fortskrider med att ta fram verktyg till kommunernas och landstingens gemensamma arbete. Pyramider som läggs ihop till cirklar, man bygger träd, utvecklar processverktyg och sammanställer statistik. Redan nu finns ett webbaserat stöd för kartläggning av vilka aktörer som finns i en kommun. Efter jul ska det kompletteras med vilka samverkansgrupper som finns.

Slutsatsen av dessa båda seminarier är att nollvisionen, såväl för vårdskador som för psykisk ohälsa hos barn, uppnås genom kartläggning och samarbete mellan olika aktörer.

Jobbar man med rulltårta, så behöver det inte bli pannkaka ...

Livsfarligt klavertramp av folkhälsoansvarigt landstingsråd

När miljöpartiet återkom till landstingsfullmäktige vid valet 2006, efter fyra år ute i kylan, förhandlade socialdemokraterna till sig deras lojalitet genom att bland annat ge dem en landstingsrådspost, med det yttersta ansvaret för primärvård och folkhälsa. Den tilldelades Ann Hellenborg. I denna sin roll har hon på ett synnerligen obetänksamt sätt förknippat vaccinet mot den nya influensan A(H1N1) med neurosedynkatastrofen, i ett inlägg på landstingsmajoritetens blogg.

Inlägget plockades snabbt bort, men hann avfotograferas av Barometern och kan läsas på följande länk:

http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/politiker-i-bloggkrig-om-vaccinering(1480678).gm

När man har en ledande ställning är det viktigt att tänka på vad man gör, vad man säger och skriver. Det är inte alltid lätt - vi människor är ofullkomliga och kan inte alltid vara hundraprocentigt skärpta. Men har man fått ansvaret att leda primärvårdens arbete i ett landsting med en kvarts miljon invånare, då måste man vara medveten om att det man skriver i en blogg får en viss tyngd, särskilt som det är den gemensamma bloggen för hela landstingsmajoriteten. Det kan knappast ses som ett forum för allmänt funderande.

Nu har det famösa inlägget plockats bort. Vid gårdagens information på SKL framgick tydligt att vaccinet kommer att vara utprovat även för barn och gravida när det börjar användas i Sverige.

Låt oss innerligt hoppas att okunniga och ogenomtänkta funderingar och skriverier, som det ovan skildrade, inte underblåser ifrågasättande av en massvaccinering, som kan vara nödvändig för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner vid en epidemi.

Strama tyglar i finanskrisens spår

Två dagar har jag tillbringat med försök till kommunal budgetplanering inför 2010. Det är inte det lättaste, när det som för ett år sedan såg ut som ett överskott på 26 miljoner kronor, på grund av den ekonomiska krisen har vänts i ett lika stort underskott. Det blir med nödvändighet ytterst strama tyglar som får gälla.

Ikväll har jag lyssnat på Stefan Ackerby, ekonom på Sveriges Kommuner och Landsting. Han konstaterade att BNP-nivån nu ligger på samma nivå som vid 90-talskrisen. Men han poängterade att läget nu inte är lika allvarligt ur ett kommunalt perspektiv och det av följande orsaker:

• Inte lika låg sysselsättning som då (med liggande varsel inräknade i prognosen)
• Inte lika stort demografiskt tryck som då (babyboom plus snabbt ökat antal äldre)

Ackerby pekade på fyra vägar för att möta krisen (utan inbördes prioritering):

• Upprätthålla resurser genom statsbidrag och skattehöjningar
• Skjuta anpassning till rådande läge på framtiden och köra med underskott
• Effektivisering - mer service för samma pengar
• Nedskärning av ambitioner

SKL har räknat fram att kommunsektorn har ett sparkrav på 5 miljarder 2010 och totalt 13 miljarder 2011 (om inget görs 2010), för att klara av de demografiska förändringarna. Då har regeringen redan gått in och hjälp upp glappet med 17 miljarder kronor.

På väg till Stockholm i eftermiddags lyssnade jag på en radiodebatt mellan kommunminister Mats Odell (KD) och Tomas Östros (S). Östros gnällde och sa att regeringen inte gör något, trots att Odell påminde om de 17 miljarder som regeringen gett kommunsektorn i extra statsbidrag.

För att ta ned detta på vår egen nivå i Landstinget i Kalmar län, så är det inte oväsentligt, det tillskott som regeringen har tillskjutit för att lindra den ekonomiska krisen. Där har resultatet försämrats med 340 miljoner kronor sedan förra året, på grund av krisen. Men inför 2010 har följande hänt:

Staten har sänkt arbetsgivaravgiften. Det ger 30 miljoner mer till landstinget.
Statsbidraget har höjts med 53 miljoner.
25 miljoner tillkommer som ersättning för sänkta sjukskrivningstal.
Statsbidraget för läkemedel ökar med 38 miljoner kronor.
Tillgänglighetsmiljarden kommer att ge Landstinget i Kalmar län minst 26 miljoner kronor.

Totalt innebär det att landstinget har fått 172 miljoner extra, utöver det som var känt för ett år sedan.

Det finns ytterligare en avgörande skillnad gentemot 90-talskrisen:
- Då skickade staten (med Göran Persson som finansminister) över till kommunerna att göra städjobbet för att rädda statens dåliga finanser.
- Nu är statens finanser goda - bättre än i de flesta andra länder - och staten tillskjuter medel till kommunerna för att underlätta situationen.

Hellre en Alliansregering än sossar när det krisar!