S-pampfasoner bakom tågurspårning?

Pågatåg eller Öresundståg för att förbättra förbindelserna i sydöstra Sverige? Det är en glödhet fråga just nu. Frågan är vad som orsakat den "urspårning" i samtalen mellan de inblandade parterna, som avslöjas med krigsrubriker på Östrans förstasida idag.

Syftet med tågsatsningen är att knyta ihop residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona. De båda förstnämnda städerna har numera ett universitet gemensamt, där både studenter och lärare är betjänta av att snabbt och smidigt kunna ta sig mellan de båda studieorterna. Detsamma gäller naturligtvis alla tänkbara arbetspendlare i regionen.

Men något har alltså gått snett. Det som verkade som ett lovande samförstånd verkar nu ha spårat ur och parterna intar nu helt olika ståndpunkter. Kronobergarna vill satsa på snabba och bekväma Öresundståg på sträckan Kalmar-Växjö-Malmö-Köpenhamn.

I Kalmar län, och som jag uppfattat det även Blekinge, är vi beredda att köpa in tio begagnade Pågatåg från Skåne, för att prioritera många avgångar före snabbhet. Mindre väntetider mellan avgångarna ger ju också en tidsvinst, har vi resonerat. En sådan lösning skulle också möjliggöra fler förbindelser till Karlskrona.

Vad är det då som kraschat samtalsklimatet mellan de tre parterna?

Kan det vara så att de båda makthungriga hetsporrarna Anders Henriksson (S), landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län, och Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande i Kalmar kommun, i sin iver att bli omvalda i höstens val, har presenterat en prematur lösning som om den redan vore fix und fertig?

Låt oss bara hoppas att de inte kört sönder rälsen, utan att tåget går att reparera. Men jag tror att det behövs ett förarbyte på de båda stolarna, för att föra ekipaget till sin destination.