Kristdemokraterna = Nya Liberalerna?

Allt emellanåt har man anledning att undra om vissa liberaler har glömt vad som menas med att vara liberal, dvs att vara öppen och tillåtande gentemot människors olikheter, utan att styra eller förbjuda det som går emot någon viss norm.

Den här gången är det Bonnie Bernholm, ordförande i Liberala kvinnor , som i ett debattinlägg i tycker att leksaker ska genuskvoteras.

Ska staten verkligen lägga sig i hur leksaker ser ut? Är det ändå inte de vuxna som köper hem prylarna till barnen? Ska man inte tilltro vuxna att kunna köpa vettiga och lämpliga leksaker?

Eller vill Bonnie Bernholm ha en kontrollant i varje kassa, som förbjuder den kärleksfulla med sorgligt genusordblinda mormodern att köpa den rosaklädda dockan till sitt barnbarn, om inte köpet balanseras med en mer hårdför brandbil?

Eller är tanken att de könssegregerade leksaksbutikerna ska genuscertifieras genom att erbjuda rosaklädda brandmansdockor och en serie sotar- och bilmekar-Barbies? Båda delarna vore ungefär lika absurda.

Sebastian Hallén, politisk sekreterare för Folkpartiet Liberalerna i Landstinget i Kalmar län, slår huvudet på spiken: "Tydligen vill Liberala Kvinnor se någon form av lagstiftning kring detta. Inte liberalt någonstans, men det brukar ju inte bekymra det förbundet..."

Frågan är om vi inte ser begynnelsen till ett paradigmskifte, där de förment liberala är de som vill styra och ställa med människors liv, och inte drar sig för att vilja lagreglera val av leksaker till barnen, tvångskvotera föräldrapenning, ställa sig över föräldrarnas förmåga att välja barnomsorgsform osv.

Till försvar för den lilla människans rätt att själv fatta de beslut som rör henne själv och hennes närmaste står Kristdemokraterna, med partiledaren Göran Hägglund som banérförare för den vanliga människans rätt till sitt eget liv, utan inblandning från "liberala" besserwissrar.

Göran Hägglund bemöter Liberala Kvinnor i Aftonbladet Debatt:

"Vi har alla ett gemensamt ansvar för hur samhället ser ut. Politiken har sina gränser, och en av dem går, tycker jag, vid livsstilsstyrande lagar och regler. Grundproblemet är nämligen att levande samhällen, med respekt för mångfald, människovärde och personlig frihet, inte går via detaljreglering och tvång. Samhällsgemenskap skapas när människor gör saker tillsammans, exempelvis organiserar rörelser för eller emot företeelser, och tror på det de åstadkommer.

Fungerar inte vården? Vänd er till mig! Fungerar inte polisen och verkar straffsatserna uppåt väggarna? Vänd er till mig! Är det för krångligt att vara företagare? Vänd er till mig! Är din skatt för hög? Vänd dig till mig! Är demensvården uppåt väggarna ovärdig? Vänd er till mig!

Är det fel grejer i legolådan? Vänd er till Lego!"

Eller använd din frihet och köp något annat än Lego, skulle jag vilja lägga till.