Vårt sydliga grannland Polen skakas av sorg efter flygolyckan i Smolensk, som kostade presidentparet och hela det polska ledargarnityret livet. Jag känner djup medkänsla i denna overkliga situation.
Vi som minns hur chocken lamslog Sverige efter mordet på Olof Palme, oavsett vilken politisk åsikt man hade, kan kanske ana något lite av vad det polska folket genomgår.
Och förmodligen ändå inte, eftersom omfattningen i den polska olyckan är så kolossalt mycket större. Statsledning, militärledning, ledande kulturpersonligheter och kyrkliga dignitärer - alla utplånade i ett enda förfärligt ögonblick.
Att det hela inträffade när man var på väg för att högtidlighålla massakern i Katýn, då sovjetiska trupper avrättade 22.000 polska soldater och officerare, gör parallellen närmast makaber, även om det ena skedde under brinnande krig och det andra i fredstid. Resultatet är lika förödande.
Kanske just det faktum att en sådan nationell katastrof kan inträffa i fredstid gör känslan av avklädd skyddslöshet ännu värre.
Det som förvånar mig är att man inte fördelade en så dyrbar last i minst två transporter. Vetskapen om denna katastrofala miss kommer bli tung för den logistikansvarige. Om inte även denne var med i planet.
1 kommentar:
"Det som förvånar mig är att man inte fördelade en så dyrbar last i minst två transporter." Tack och lov att fler börjar ställa den frågan. Hittills är de knäpptyst i våra medier om den saken. Vi kan ju börja med att försöka föreställa oss konsekvenserna om den svenska försvarsledningen godkände en liknande gruppresa för hela regeringen, dignitärer och kungahus för visit hos truppperna i Afghanistan. Detta är helt vansinnigt. Och varje polack måste ätas upp inifrån att inte få något svar på den frågan.
Skicka en kommentar