Safari - ett äventyr att resa i Afrika!

Safari är ett ord som för många svenskar signalerar äventyr bland vilda djur. Ordet i sig betyder egentligen rätt och slätt "resa" på swahili. I Afrika (åtminstone i Tanzania) förknippas resor närmast per automatik med äventyr. Inte utan anledning önskar man någon som ska resa iväg någonstans "safiri salama", dvs "res i frid" och när man träffar någon under resa eller när resenären kommer fram möts denne av ett medlidsamt "pole na safari", ungefär "beklagar resan".

Vi fick en tydlig illustration på detta när vi i lördags skulle resa från Dar. Vi hade fått hyra en välskött Toyota Landcruiser, som "bara" gått 17000 mil. Vi startade i god tid framåt 15.30 och var framme först efter kl 01.00!

Vad hände? Ja, först kokade kylarvattnet. I den varma omgivningen tog det närmare en timme innan kylaren svalnat tillräckligt för att tåla att svalt brunnsvatten hälldes i. Glada i hågen hoppade vi in i bilen och vinkade till de nyfiket betraktande bybarnen och försökte starta bilen. Men hur vi än försökte så gick inte motorn igång. Trots att kunniga förbipasserande gjorde vad de kunde för att rensa tändstift och annat, så ville inte bilen starta.


Vi ringde till Mchukwi och fick beskedet att vi befann oss närmare Dar, så det var bättre att vi fick hjälp av biluthyraren, som lovade att komma med en utbytesbil.

Sedan gick timmarna. Ungefär en gång i halvtimmen talade vi med biluthyraren, som bedyrade att han var på väg och snart skulle vara framme. Men det tog tid att samla ihop folk och utbytesbil och det var trafikstockning vid utfarten från Dar osv.

Skymningen föll och vid strax efter halv sjutiden var det beckmörkt. Vi sveptes in den sammetslena afrikanska natten, med högljudda cikador och enstaka skrin från bushbabies. En och annan eldfluga lyste med sitt blinkande blekgröna sken.

Vid niotiden ringde de från Mchukwi och berättade att det brunnit i generatorhuset, så det var fullständigt kaos på sjukhuset. Lyckligtvis hade man fått hejd på elden innan den hunnit sprida sig, men alla tre dieselgeneratorerna var förstörda och det var strömlöst. Var det inte bättre att vi återvände till Dar när utbytesbilen kom? Men fanns det rum att få tag på så sent på kvällen, när vi ännu inte sett röken av biluthyraren? Det var bäst att vänta och se.

Framåt 23-tiden kom han äntligen, tillsammans med ett gäng duktiga mekaniker i två bilar. Vår bil skulle bogseras tillbaka till Dar och vi stuvade in oss i mekanikernas bil, en mindre modell av fyrhjulsdriven Toyota. Men den hade inte så mycket bränsle, utan vi fick åka tillbaka ett par mil och tanka, innan vi kunde fortsätta vår avbrutna färd söderut.

När vi omsider kom fram till Mchukwi var klockan drygt ett på natten. Skönt att äntligen få komma i säng!

Men då tog vi oss inte in i huset. När väl villervallan efter eldsvådan lagt sig hade alla i personalen slocknat och sov djupt. Trots att jag hade ringt och förklarat att vi bestämt oss för att trots allt fortsätta till Mchukwi, så hade inte beskedet nått fram riktigt.

Det tog Anders ytterligare tjugo minuter innan han fick liv i den som hade hand om nyckeln till vårt hus. Men där stod å andra sidan en god måltid och väntade på oss, något som gjorde att vi trots allt somnade gott efter en äventyrlig resdag.