Ingen klädkod!

En artikel i Barometern har väckt reaktioner. Låt mig till att börja med säga att jag upplever mig felciterad, kanske beroende på dålig telefonförbindelse, eftersom jag åkte tåg då intervjun gjordes och förbindelsen bröts gång på gång.

Jag har inte påstått att det skulle finnas någon vare sig uttalad eller outtalad klädkod, som säger att man som god kristdemokrat inte ska ha korta kjolar. Efter tio år som skolsköterska på ett högstadium skulle det vara mig främmande att ha synpunkter på sådana yttre ting. Det är människan som räknas, inte de yttre attributen.

Däremot kan man behöva anpassa klädsel efter vilken situation man befinner sig i. När man som politiker besöker en skola är man klädd på ett annat sätt än när man möter pensionärer. Går man på begravning har man inte festkläder på sig.

Jag har inte heller förbjudit Anna-Stina att komma till Vimmerby om hon är klädd på ett visst sätt, som det stod i artikeln. Men när vi skulle möta en grupp muslimer bad jag henne tänka på sin klädsel, så att inte hennes yttre skulle stå i vägen för budskapet. Jag har själv arbetat fyra år utomlands, varav två år i ett renodlat muslimskt område. Jag fick då lära mig, genom att andra sa till mig, att man i möten med vissa grupper kan blockera det man har att säga, genom att klä sig på "fel" sätt. Jag ville bara ge Anna-Stina chansen att undvika att möta en sådan blockering.

Genom intervjun förstod jag att Anna-Stina tagit illa upp av detta råd, som jag gav i all välmening. Därför ringde jag upp henne och bad om ursäkt och efter att ha samtalat en stund tog hon emot min ursäkt.