Vårdval med förhinder i rödgröna Kalmar-landstinget

Lagen om vårdval är en valfrihetsreform, som förväntades leda till att fler vårdcentraler skulle etableras. Tanken var att åstadkomma större valfrihet för medborgaren, genom att alla vårdgivare skulle få spela på lika villkor och därmed konkurrera genom kvalitet istället för pris.

I ett sådant system är regelverket en viktig faktor. Varje landsting fick möjlighet att utforma sitt eget vårdvalssystem. I Kalmar län kallas det för Hälsoval.

Nu har Konkurrensverket publicerat en uppdragsforskningsrapport om vilken utformning av vårdvalssystem som ger mest nyetablering av privata vårdcentraler. Rapporten drar fyra slutsatser:

1. Principerna för listning vid vårdcentralerna har större betydelse för nya vårdcentraler än vad ersättningsmodellerna har. Ju lättare man får patienter listade på en ny mottagning, desto lättare är det att etablera sig.

2. Det är tydliga skillnader mellan de privata vårdcentraler som etablerats före och de som etablerats efter reformen. Det finns en tröghet på marknaden att vinna listade patienter.

3. Synen på konkurrensneutralitet spelar roll. I landsting där företagen menar att personalkraven är för högt ställda är nyinträdet lägre.

4. Patientupplevd kvalitet av primärvård är högre ju fler vårdmottagningar som finns i området. Däremot finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan mottagningar i privat eller offentlig regi.

Slutsatsen, när reformen nu hunnit mogna, är att det är mångfalden och inte driftsformen som är avgörande för kvalitetshöjande konkurrens.

Det vill säga: En vårdcentral som får konkurrera om patienterna är mån om att hålla hög kvalitet och tillgänglighet, så att inte patienterna lockas över till konkurrenten.

Den som gynnas av det är förstås patienten.

Tyvärr hamnar Kalmar län på tredje plats från slutet (omvänd pallplats!) när det gäller antalet nyöppnade vårdcentraler per 100.000 invånare. Vad gäller det faktiska antalet vårdcentraler per 100.000 invånare ligger Kalmar län i mittfältet, på nionde plats, och på fjärde plats från slutet i hur andelen privata vårdcentraler förändrats sedan valfrihetsreformens införande.

Utifrån olika faktorer har utredarna gjort en bedömning av konkurrensneutraliteten i de olika landstingen. Kalmar län skulle kunna se ett ökat nyinträde med upp till två vårdcentraler per 100.000 invånare givet att nivån på konkurrensneutralitet nådde riksgenomsnittet. Det skulle kunna innebära uppåt fyra-fem nya vårdcentraler, som det gällande regelverket har avskräckt från att etablera sig i Kalmar län.

Det är bekymmersamt att medborgarna i Kalmar län inte fått den utväxling av vårdvalsreformen som skett i andra delar av riket, i form av fler vårdcentraler och därmed högre kvalitet. Det blir en fråga att bita i, för den parlamentariska arbetsgrupp som den rödgröna majoriteten har utlovat under våren!

För det kan väl inte vara så att de rödgröna aktivt motarbetar patienternas rätt till valfrihet och därmed höjd kvalitet i primärvården, genom ett regelverk som försvårar för nya privata utförare att etablera sig?

Inte får väl ideologiska skygglappar förhindra att vårt läns patienter får del av samma förbättringspotential som patienter i andra delar av landet har fått? - Ja, det är frågor som förhoppningsvis kommer att få sina svar under våren.

För det vårdval som regeringen ville ge medborgarna möjlighet till tycks i det rödgröna Kalmar län ha blivit ett spel för gallerierna, med hittills endast en enda ny vårdcentral.

För övrigt är det enda märkbara resultatet att ett antal privata läkarmottagningar sökt olika sorters samverkan, för att kunna leva upp till kraven på specialistkompetenser hos sjuksköterskor. I processen finns det till och med läkare som funnit för gott att avsluta sin gärning, då man inte sett någon möjlighet att lösa situationen med de nya förutsättningarna.

Om man alltså summerar resultatet, kan Hälsoval Kalmar knappast ses som en framgång, framför allt inte för länets invånare.

Istället för att få ökad tillgång till läkare med högre kvalitet har Kalmar läns befolkning fått färre distriktsläkare att välja mellan - och med koncentration till färre och större mottagningar. Det kan jämföras med Konkurrensverkets utvärdering, som visar att det på andra håll i riket skett i snitt nästan 2 nyetableringar per 100.000 invånare i glesbygdskommuner, som väl är den kommungrupp som närmast motsvarar många av vårt läns kommuner. I övriga kommungrupper är nyetableringen större.

Vi allianspolitiker varnade för att det detaljrika regelverket skulle ha denna effekt. Ansvaret för denna utveckling ligger därför tungt på den rödgröna landstingsledningen.

Det ska bli intressant att se hur pass benägna de är att rätta till de delar i regelverket som uppenbarligen undanhåller nyetableringar av vårdcentraler.