fredag 4 februari 2011

Farväl, Kikebo!

Läser i Nyheterna och Oskarshamns-Tidningen (dock ej i nätupplagan) att Kikeboskolan i Oskarshamn ska läggas ned. Nästa höst, 2012, ska den "avvecklas".

Då har det gått många år sedan jag med stor förväntan och inte så lite pirr i magen gick till min första skoldag på Kikeboskolan. Eftersom vi flyttat till Oskarshamn bara några veckor tidigare, så höll jag nog mamma rätt hårt i handen, för det var ju så många nya barn. Även om jag var uppvuxen i en skola och stortrivdes i skolmiljön (vi bodde i en lärarbostad i bottenplanet på ett skolhus, en dörr från skolans korridor, under mina första sju år), så var ju allt nytt här.

Kikeboskolan låg inbäddat i härliga lekytor och grönområden, med slätpolerade stenhällar, enstaka enbuskar och små ekar och askar. Det var också nära till mitt hem på Furuvägen. Min skolväg gick genom en vacker lövhage, som täcktes med en matta av vitsippor om våren, längs den romantiska Kärleksstigen, som bebyggdes några år senare.

Ungefär samtidigt som villabebyggelse "förstörde" min skolväg, sommaren mellan tvåan och trean, flyttade min familj till Storåkersbacken, på gränsen till Norrby. Jag och mina kompisar på gatan fick gå kvar på Kikebo, för att slippa byta lärare i trean. På morgnarna brukade jag få åka med min far, som jobbade på Valhallaskolan. Hem blev det buss eller också promenerade jag de tre kilometrarna. På våren var det en ren fröjd att promenera förbi Fredriksberg och de skirt blommande, näktergalsjublande slånsnåren.

På så sätt "avvecklades" min skolgång i Kikebo. När jag började fyran så var det i Rödsle. Men när Kikebo avvecklas som skola, då finns nog ingen återvändo. För det som var en välbyggd och funktionell skola på 1960-talet är nog tyvärr en anomali i dagens undervisning. Enbart stora klassrum, inga grupprum, som jag kan minnas. Och ett renoveringsbehov på 50 miljoner.

Nej, jag kan förstå "omtagsgruppen", som föreslår att kikebobarnen istället ska beredas plats i en ny byggnad vid Valhallaskolan istället. Det blir nog bra.

Det största problemet blir nog för rastvakterna att hålla koll på att barnen inte tar hela Stadsparken i anspråk för sina rastaktiviteter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar