Mindre behov av smärtstillande och ångestdämpande injektioner och färre infektioner efter operation på grund av minskade stressnivåer, det kan bli följden av att välja rätt typ av konst/illustrationer på en vårdavdelning.
Det uppseendeväckande resultatet visar en studie som professor Roger Ulrich vid Göteborgs universitet redovisade vid konferensen om kultur och hälsa i Malmö, som jag just har bevistat.
I studien jämförde man olika motivs inverkan på betraktare i sjukvårdsmiljöer. Ljusa och frodiga naturmotiv och vattenlandskap upplevdes positiva på ett sätt som var fysiologiskt mätbart, liksom bilder på mänsklig gemenskap, barn som leker osv, särskilt i naturmiljöer.
Däremot fann man att abstrakt konst kunde ha direkt negativ inverkan och skapa oro, ångest och aggressivitet även hos mentalt fullt friska och stabila personer, även om personalen tyckte om tavlorna och tolkade dem positivt. Efter att ha flyttat den abstrakta konsten till personalrummet och hängt naturmotiv i patientrummen kunde man avläsa större lugn och mindre oro bland patienterna!
Ulrich förklarade fenomenet med den "evulotionära teorin". Han menar att människan har en genetiskt nedärvd böjelse att reagera positivt till speciella naturmiljöer och scenerier, särskilt om de är förknippade med platser där man kan hitta föda, och att man påverkas positivt av leende, omtänksamma ansikten och gester. I stressade situationer blir man mer benägen att uppfatta abstrakta eller tvetydiga motiv på ett sätt som motsvarar personens emotionella tillstånd.
Han berättade om en annan studie från Borås, där man med naturmotiv i väntrum kunde uppmäta mindre smärta, lägre puls och lägre blodtryck hos patienterna, som dessutom var mer avspända.
Jag kände mig väldigt nöjd och tillfreds när jag för några dagar sedan fick en abstrakt tavla i grälla färger på mitt tjänsterum utbytt mot ett naturmotiv. Utifrån den evulotionära teorin förstår jag varför!
fredag 7 oktober 2011
torsdag 6 oktober 2011
Kultur och hälsa - aktuell Allianssatsning
Den demente mannen, som inte visade några reaktioner på sin vårdare när hon hjälpte honom med påklädning och morgontoalett, började stampa takten och nynna med när hon satte sig vid pianot och spelade Taubes Sjösalavals.
Konstnären i äldreomsorgsgruppen, som vid samtalet kring gamla fotografier, ser de dementa delta lika aktivt och adekvat som övriga äldre i gruppen.
Musikterapeuten med sin brokiga blus, som ser de hopsjunkna personerna i dagrummet räta på ryggen när hon kommer in, och hör en sprucken röst säga: "Åh, är det torsdag idag, eftersom Birgitta är här?"
Strokepatienter som tränar upp förlorade funktioner snabbare och bättre genom musik och dans, en metod som visat sig fungera bra även för rehabilitering av tjejer med självskadebeteende.
Långtidssjukskrivna som genom kulturprojekt hittar självkänsla, delaktighet och livskvalitet som en grund för vidare rehabilitering.
Musikens lugnande påverkan på puls och blodtryck.
Dessa exempel visar på hur kultur kan vara en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. I Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitiska program för Kalmar län har vi uppmärksammat detta i olika perspektiv. Vi vill att hälso- och sjukvårdspersonal ska lära sig mer om hur man kan använda kultur i hälso- och sjukvårdsarbetet. Vi menar också att kulturcheckar, dvs bidrag från arbetsgivaren till kulturupplevelser för den anställde, skulle kunna jämställas med friskvårdsbidrag till landstingets personal.
I Skåne jobbar man med kultur på recept och har goda erfarenheter, enligt Carl Johan Sonesson från Region Skåne, vid en konferens om Kultur för livet som just nu pågår i Malmö. Det finns inga skäl till varför vi inte skulle hämta hem de erfarenheterna till Kalmar län.
Lena Adelsohn Liljeroth (M), kultur- och idrottsminister, meddelade att hon tillsammans med äldre- och barnminister Maria Larsson (KD), just denna förmiddag har lagt fram ett förslag om 30 miljoner kronor till kultur för äldre, som regeringen har beslutat om.
Ett beslut i tiden! Nu gäller det att följa upp det, både i landstinget och i den kommunala äldrevården.
Konstnären i äldreomsorgsgruppen, som vid samtalet kring gamla fotografier, ser de dementa delta lika aktivt och adekvat som övriga äldre i gruppen.
Musikterapeuten med sin brokiga blus, som ser de hopsjunkna personerna i dagrummet räta på ryggen när hon kommer in, och hör en sprucken röst säga: "Åh, är det torsdag idag, eftersom Birgitta är här?"
Strokepatienter som tränar upp förlorade funktioner snabbare och bättre genom musik och dans, en metod som visat sig fungera bra även för rehabilitering av tjejer med självskadebeteende.
Långtidssjukskrivna som genom kulturprojekt hittar självkänsla, delaktighet och livskvalitet som en grund för vidare rehabilitering.
Musikens lugnande påverkan på puls och blodtryck.
Dessa exempel visar på hur kultur kan vara en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. I Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitiska program för Kalmar län har vi uppmärksammat detta i olika perspektiv. Vi vill att hälso- och sjukvårdspersonal ska lära sig mer om hur man kan använda kultur i hälso- och sjukvårdsarbetet. Vi menar också att kulturcheckar, dvs bidrag från arbetsgivaren till kulturupplevelser för den anställde, skulle kunna jämställas med friskvårdsbidrag till landstingets personal.
I Skåne jobbar man med kultur på recept och har goda erfarenheter, enligt Carl Johan Sonesson från Region Skåne, vid en konferens om Kultur för livet som just nu pågår i Malmö. Det finns inga skäl till varför vi inte skulle hämta hem de erfarenheterna till Kalmar län.
Lena Adelsohn Liljeroth (M), kultur- och idrottsminister, meddelade att hon tillsammans med äldre- och barnminister Maria Larsson (KD), just denna förmiddag har lagt fram ett förslag om 30 miljoner kronor till kultur för äldre, som regeringen har beslutat om.
Ett beslut i tiden! Nu gäller det att följa upp det, både i landstinget och i den kommunala äldrevården.
tisdag 4 oktober 2011
Regionfrågan i rullning - bollen nu hos kommunerna
Idag på förmiddagen har landstingsstyrelsens arbetsutskott beslutat att skicka ut ett underlag om framtida regionbildning till kommunerna.
Kristdemokraterna i Kalmar län har ända sedan 2002 haft inriktningen mot en samlad region med Småland-Öland tillsammans med Östergötland och gärna även Blekinge och Gotland.
Det är nu konstaterat att Jönköpings län inte kommer att svara på någon förfrågan om att bilda region med dem. Det går alltså inte att komma vidare med det spåret. Östergötland söker nu istället samarbete med Södermanland, Örebro och Västmanlands län. Det är ännu oklart vad det kan komma att leda till. Desto tydligare är kronobergarnas och blekingarnas vilja att samarbeta med Skåne.
I det remissunderlag som idag skickas ut återstår alltså att ta ställning till frågan om en regionbildning i Sydsverige. Efter sammanställning av kommunremissvaren formuleras en avsiktsförklaring, som landstingsstyrelsen ska besluta om den 7 december. Parallellt görs liknande kommunrundor i Skåne, Blekinge och Kronoberg.
Därefter följer förhandlingar om innehållet i och utformningen av en kommande regionbildning. Det kommer handla om hur den politiska organisationen ska se ut. Vi vill ha ett regionfullmäktige som snarare ser ut som i Västra Götaland än som i Skåne. Det är viktigt att även ett parti av vår storlek och från vår landsända får acceptabel representation och inflytande. Ett förslag till fördelning av regionala instutitioner (var olika centra ska finnas) ska tas fram. För mig är det viktigt att se till att vi kan behålla våra tre sjukhus och våra små läkarmottagningar. Det måste också finnas garantier för att den nya regionens ytterkanter får goda kommunikationer och goda utvecklingsmöjligheter osv.
Utifrån det resultat förhandlingarna ger ska sedan de berörda landstings-/regionfullmäktigeförsamlingarna fatta slutgiltigt beslut om eventuell ansökan till Kammarkollegiet om att bilda region om möjligt redan 2015.
Parallellt måste man fortsätta samverka med grannlänen, inte minst i norr, för att månghundraåriga handels-, studie- och resmönster ska kunna fortsätta att utvecklas, med förstärkta pendlingsmöjligheter. Framtida regiongränser får inte bli större hinder än nuvarande länsgränser. Detta har jag framfört i olika sammanhang. I remissunderlaget finns nu också en formulering som betonar detta.
Nu ska alltså kommunerna behandla remissunderlaget. I samband med oktoberfullmäktige kommer det ges information i frågan runt om i länets kommuner. Vid novemberfullmäktige ska man besluta om svar. Den 30 november går remisstiden ut. Den 7 december beslutar LS angående avsiktsförklaring och den 21 eller 22 december planeras ett extra landstingsfullmäktige i frågan.
Väl mött i kommande diskussioner i en fråga som kan komma att påverka våra liv under många år framöver!
Läs och lyssna i Radio Kalmar , Barometern, Östran-Nyheterna
Kristdemokraterna i Kalmar län har ända sedan 2002 haft inriktningen mot en samlad region med Småland-Öland tillsammans med Östergötland och gärna även Blekinge och Gotland.
Det är nu konstaterat att Jönköpings län inte kommer att svara på någon förfrågan om att bilda region med dem. Det går alltså inte att komma vidare med det spåret. Östergötland söker nu istället samarbete med Södermanland, Örebro och Västmanlands län. Det är ännu oklart vad det kan komma att leda till. Desto tydligare är kronobergarnas och blekingarnas vilja att samarbeta med Skåne.
I det remissunderlag som idag skickas ut återstår alltså att ta ställning till frågan om en regionbildning i Sydsverige. Efter sammanställning av kommunremissvaren formuleras en avsiktsförklaring, som landstingsstyrelsen ska besluta om den 7 december. Parallellt görs liknande kommunrundor i Skåne, Blekinge och Kronoberg.
Därefter följer förhandlingar om innehållet i och utformningen av en kommande regionbildning. Det kommer handla om hur den politiska organisationen ska se ut. Vi vill ha ett regionfullmäktige som snarare ser ut som i Västra Götaland än som i Skåne. Det är viktigt att även ett parti av vår storlek och från vår landsända får acceptabel representation och inflytande. Ett förslag till fördelning av regionala instutitioner (var olika centra ska finnas) ska tas fram. För mig är det viktigt att se till att vi kan behålla våra tre sjukhus och våra små läkarmottagningar. Det måste också finnas garantier för att den nya regionens ytterkanter får goda kommunikationer och goda utvecklingsmöjligheter osv.
Utifrån det resultat förhandlingarna ger ska sedan de berörda landstings-/regionfullmäktigeförsamlingarna fatta slutgiltigt beslut om eventuell ansökan till Kammarkollegiet om att bilda region om möjligt redan 2015.
Parallellt måste man fortsätta samverka med grannlänen, inte minst i norr, för att månghundraåriga handels-, studie- och resmönster ska kunna fortsätta att utvecklas, med förstärkta pendlingsmöjligheter. Framtida regiongränser får inte bli större hinder än nuvarande länsgränser. Detta har jag framfört i olika sammanhang. I remissunderlaget finns nu också en formulering som betonar detta.
Nu ska alltså kommunerna behandla remissunderlaget. I samband med oktoberfullmäktige kommer det ges information i frågan runt om i länets kommuner. Vid novemberfullmäktige ska man besluta om svar. Den 30 november går remisstiden ut. Den 7 december beslutar LS angående avsiktsförklaring och den 21 eller 22 december planeras ett extra landstingsfullmäktige i frågan.
Väl mött i kommande diskussioner i en fråga som kan komma att påverka våra liv under många år framöver!
Läs och lyssna i Radio Kalmar , Barometern, Östran-Nyheterna
söndag 2 oktober 2011
Barnpsykiatriska vårdplatser i Västervik?
Barnpsykiatriska vårdplatser i Västervik, så att barn och unga med problem ska slippa att skickas till Kalmar när de behöver dygnet-runt-vård. Det kan bli en verklighet, efter att landstingsmajoriteten har konstaterat att den ojämlikhet som jag länge har påtalat verkligen finns där.
Gång på gång har jag lyft frågan om varför tonåringar från norra länsdelen läggs in på vuxenpsyk. Både i landstingsstyrelsen och inte minst i en livlig debatt med ansvarigt landstingsråd Linda Fleetwood (V) vid fullmäktige i maj.
I en bloggpost för någon vecka sedan beskrev jag återigen problemet, i samband med en interpellation till landstingsfullmäktige den 27 september. En av mina frågor löd så här:
• Finns det skäl att överväga att inrätta barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser i norra länsdelen?
Efter mina upprepade påpekanden har det nu gjorts en inventering av hur de fyra barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatserna i Kalmar nyttjas. Det visar sig att de i 75 procent av fallen beläggs med patienter från länets södra delar, trots att befolkningen är relativt jämnt fördelad i länet. Med anledning av denna ojämlikhet finner landstingsmajoriteten nu skäl att överväga inrättande av vårdplatser för barn- och ungdomspsykiatri i norra länsdelen.
Jag kan utlova att jag inte kommer nöja mig med enbart vackra ord. Jag kommer fortsätta att driva på i denna fråga om barns och ungas rätt till jämlik psykiatrisk vård i norra länet tills det blivit en rättvis fördelning.
Gång på gång har jag lyft frågan om varför tonåringar från norra länsdelen läggs in på vuxenpsyk. Både i landstingsstyrelsen och inte minst i en livlig debatt med ansvarigt landstingsråd Linda Fleetwood (V) vid fullmäktige i maj.
I en bloggpost för någon vecka sedan beskrev jag återigen problemet, i samband med en interpellation till landstingsfullmäktige den 27 september. En av mina frågor löd så här:
• Finns det skäl att överväga att inrätta barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser i norra länsdelen?
Efter mina upprepade påpekanden har det nu gjorts en inventering av hur de fyra barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatserna i Kalmar nyttjas. Det visar sig att de i 75 procent av fallen beläggs med patienter från länets södra delar, trots att befolkningen är relativt jämnt fördelad i länet. Med anledning av denna ojämlikhet finner landstingsmajoriteten nu skäl att överväga inrättande av vårdplatser för barn- och ungdomspsykiatri i norra länsdelen.
Jag kan utlova att jag inte kommer nöja mig med enbart vackra ord. Jag kommer fortsätta att driva på i denna fråga om barns och ungas rätt till jämlik psykiatrisk vård i norra länet tills det blivit en rättvis fördelning.
måndag 26 september 2011
Patientens rätt i sjukvården
I våras tillsattes en Alliansarbetsgrupp för att belysa olika aspekter och ta fram förslag till hur patientens rätt kan stärkas i Landstinget i Kalmar län. I gruppen ingick Monica Ljungdahl (M), Eva-Lena Fungmark (C), Arne Sjöberg (KD) och Åke Aldman (FP). Allianssamordnaren Johan Gustafsson var sekreterare och själv fick jag förtroendet att leda gruppens arbete.
Arbetsgruppen har fokuserat på fyra aspekter av patientens rätt:
• Patientens rätt till trygg och säker vård
• Stärkt patientinflytande över vården
• Patientens rätt till eget val av vårdgivare genom Hälsoval och vidgat vårdval
• Patientrörlighet inom landet respektive inom ramen för EU-direktivet
Under några månader har gruppen mött olika företrädare för såväl patientorganisationer och landstingets utvecklingsenhet som regeringens utredare av patienträtt, Johan Assarsson, tidigare landstingsdirektör i Kalmar län.
För några dagar sedan offentliggjordes rapporten i samband med en presskonferens. Den 9 november kommer det att anordnas ett seminarium på temat, där våra förslag kommer att presenteras och diskuteras med patientorganisationer, anhörigföreningar, fackförbund och pensionärsorganisationer.
Gruppens arbete utmynnade i ett antal förslag som Alliansen kommer att använda i arbetet under mandatperioden.
Förslagen blev bland annat följande:
• Ett ledningssystem kommer att finnas för kvalitet och patientsäkerhetsarbete. Alliansen föreslår att det även finns ett ledningssystem för gott bemötande i vården.
• Kontinuiteten måste stärkas genom trygg överrapportering mellan olika vårdenheter.
• För att förbättra bemötandet av patienterna vill vi initiera en långsiktig och kontinuerlig utbildning i etik och bemötande för alla personalgrupper som kommer i direkt kontakt med patienter.
• Alla patienter med omfattande vårdbehov ska ha rätt till en egen, patientansvarig läkare i primärvården och vid behov även en i slutenvården, för att öka kontinuiteten.
• Patienten ska ha ett telefonnummer in i vården.
• Alliansen föreslår att landstingsdirektören utreder hur ett vårdlotssystem för patienter med omfattande vårdbehov kan utformas i Landstinget i Kalmar län.
• Alliansen föreslår att Landstinget i Kalmar län inför ett tidsbokningssystem där patienterna får möjlighet att boka sitt vårdbesök minst tre månader i förväg.
• Patienten har rätt att veta vad nästa steg är i den egna vården. Alliansen föreslår att varje patient i samband med besök i sjukvården får med sig tid för återbesök alternativt tid för återkopplande telefonsamtal.
• Alliansen föreslår ett utvidgat vårdval i Kalmar län och att det utreds vilka specialiteter som skulle kunna upphandlas genom LOV fr.o.m. januari 2013.
Arbetsgruppen har fokuserat på fyra aspekter av patientens rätt:
• Patientens rätt till trygg och säker vård
• Stärkt patientinflytande över vården
• Patientens rätt till eget val av vårdgivare genom Hälsoval och vidgat vårdval
• Patientrörlighet inom landet respektive inom ramen för EU-direktivet
Under några månader har gruppen mött olika företrädare för såväl patientorganisationer och landstingets utvecklingsenhet som regeringens utredare av patienträtt, Johan Assarsson, tidigare landstingsdirektör i Kalmar län.
För några dagar sedan offentliggjordes rapporten i samband med en presskonferens. Den 9 november kommer det att anordnas ett seminarium på temat, där våra förslag kommer att presenteras och diskuteras med patientorganisationer, anhörigföreningar, fackförbund och pensionärsorganisationer.
Gruppens arbete utmynnade i ett antal förslag som Alliansen kommer att använda i arbetet under mandatperioden.
Förslagen blev bland annat följande:
• Ett ledningssystem kommer att finnas för kvalitet och patientsäkerhetsarbete. Alliansen föreslår att det även finns ett ledningssystem för gott bemötande i vården.
• Kontinuiteten måste stärkas genom trygg överrapportering mellan olika vårdenheter.
• För att förbättra bemötandet av patienterna vill vi initiera en långsiktig och kontinuerlig utbildning i etik och bemötande för alla personalgrupper som kommer i direkt kontakt med patienter.
• Alla patienter med omfattande vårdbehov ska ha rätt till en egen, patientansvarig läkare i primärvården och vid behov även en i slutenvården, för att öka kontinuiteten.
• Patienten ska ha ett telefonnummer in i vården.
• Alliansen föreslår att landstingsdirektören utreder hur ett vårdlotssystem för patienter med omfattande vårdbehov kan utformas i Landstinget i Kalmar län.
• Alliansen föreslår att Landstinget i Kalmar län inför ett tidsbokningssystem där patienterna får möjlighet att boka sitt vårdbesök minst tre månader i förväg.
• Patienten har rätt att veta vad nästa steg är i den egna vården. Alliansen föreslår att varje patient i samband med besök i sjukvården får med sig tid för återbesök alternativt tid för återkopplande telefonsamtal.
• Alliansen föreslår ett utvidgat vårdval i Kalmar län och att det utreds vilka specialiteter som skulle kunna upphandlas genom LOV fr.o.m. januari 2013.
lördag 24 september 2011
Ingen kinesisk mur
Diskussionen om möjliga, och vad som tycks förefalla som allt mindre möjliga, framtida regionbildningar pågår intensivt. För några veckor sedan skrev jag ett debattinlägg, med rubiken Kalmar län starkast enat (v g se nedan).
Sedan dess har en del skett. Företrädare för Östergötlands och Kalmar län har konstaterat att de båda länen inte räcker för att själva bilda region. Brev har därför gått till Jönköping med inbjudan till samtal.
Parallellt har en överenskommelse skrivits av representanter för Kalmar, Blekinge och Kronobergs län respektive Region Skåne, med inriktningen att komma fram till en avsiktsförklaring före årsskiftet.
En konsekvensanalys, av vad en regionbildning med eventuell delning av Kalmar län skulle innebära, ska skickas ut till kommunerna på remiss under oktober och november.
Oavsett vad resultatet av remissrundan och regionsamtalen söder- och norrut leder till, så kvarstår min slutsats:
Kalmar län är starkast, och kommer att ha störst möjlighet att fortsätta ge god service inom hälso- och sjukvårdens område, om vi håller ihop.
För dem som kommer att hamna i en utkant är det av utomordentlig vikt att avtal skrivs om att en regionbildning ger garantier för fortsatt utvecklingskraft, och med fortsatt samarbete över de nya regiongränserna.
Vare sig länet i slutänden vänder sig norr- eller söderut får vi inte bygga någon kinesisk mur längs de nya regiongränserna. Det måste även fortsättningsvis finnas väl fungerande kommunikationer längs alla naturliga och månghundraåriga handels- och kulturleder, tvärs över nuvarande länsgränser och eventuellt kommande regiongränser, likaväl som inom den nya regionen.
Sedan dess har en del skett. Företrädare för Östergötlands och Kalmar län har konstaterat att de båda länen inte räcker för att själva bilda region. Brev har därför gått till Jönköping med inbjudan till samtal.
Parallellt har en överenskommelse skrivits av representanter för Kalmar, Blekinge och Kronobergs län respektive Region Skåne, med inriktningen att komma fram till en avsiktsförklaring före årsskiftet.
En konsekvensanalys, av vad en regionbildning med eventuell delning av Kalmar län skulle innebära, ska skickas ut till kommunerna på remiss under oktober och november.
Oavsett vad resultatet av remissrundan och regionsamtalen söder- och norrut leder till, så kvarstår min slutsats:
Kalmar län är starkast, och kommer att ha störst möjlighet att fortsätta ge god service inom hälso- och sjukvårdens område, om vi håller ihop.
För dem som kommer att hamna i en utkant är det av utomordentlig vikt att avtal skrivs om att en regionbildning ger garantier för fortsatt utvecklingskraft, och med fortsatt samarbete över de nya regiongränserna.
Vare sig länet i slutänden vänder sig norr- eller söderut får vi inte bygga någon kinesisk mur längs de nya regiongränserna. Det måste även fortsättningsvis finnas väl fungerande kommunikationer längs alla naturliga och månghundraåriga handels- och kulturleder, tvärs över nuvarande länsgränser och eventuellt kommande regiongränser, likaväl som inom den nya regionen.
torsdag 22 september 2011
Svårt att få kontakt med tandläkare på jourtid
I olika sammanhang dyker frågan om jourtandvård upp. Det är svårt att hitta information om hur man kommer i kontakt med tandvården vid exempelvis tandvärk eller utslagna eller frakturerade tänder på kvällar, nätter och helger.
Ringer man sjukvårdsupplysningen säger en telefonsvararröst att man kan söka information på 1177.se, men där får man ingen träff, vare sig på sökorden jourtandvård, tandvårdsjour, jourtandläkare eller tandläkarjour.
Sjukvårdsupplysningen ger besked om att ingen tandläkare finns tillgänglig nattetid. Man får klara sig med smärtstillande tabletter till nästa dag och då uppsöka sin vanliga tandläkare, som vanligtvis brukar lösa akuta problem dagtid.
På helgerna kan man enligt sjukvårdsupplysningen ringa till 112, dvs SOS Alarm, mellan kl 9-10.30 för att boka tid hos en jourtandläkare någonstans i länet. Vilka tider eller var tandläkarjouren tar emot sina patienter framgår ingenstans. Sköterskan på sjukvårdsrådgivningen säger att hon tror att det finns jourtandläkare på sjukhusorterna, men inte vilka tider de har mottagningen öppen på helgerna.
Det kan för många kännas väl dramatiskt att behöva ringa 112 om man har tandvärk. Man har ju fått lära sig att man inte ska använda 112 mer än i yttersta nödfall. Å andra sidan kan man tycka att rådgivning kring akuta tandvårdsproblem borde kunna ges under mer än en och en halv timme på helgförmiddagar.
Eftersom tänderna är en del av kroppen, vore det rimligt att information om och tillgänglighet till akut tandvård vore lika enkel och lätttillgänglig som när det gäller ett stukat knä eller en värkande mage.
Vid nästa veckas landstingsfullmäktige ställs därför följande fråga till Jessica Rydell (MP), som är det landstingsråd som ansvarar för tandvården:
- Vilka åtgärder kommer du att vidta för att det ska bli lättare att hitta fram till aktuell jourtandläkare?
Ringer man sjukvårdsupplysningen säger en telefonsvararröst att man kan söka information på 1177.se, men där får man ingen träff, vare sig på sökorden jourtandvård, tandvårdsjour, jourtandläkare eller tandläkarjour.
Sjukvårdsupplysningen ger besked om att ingen tandläkare finns tillgänglig nattetid. Man får klara sig med smärtstillande tabletter till nästa dag och då uppsöka sin vanliga tandläkare, som vanligtvis brukar lösa akuta problem dagtid.
På helgerna kan man enligt sjukvårdsupplysningen ringa till 112, dvs SOS Alarm, mellan kl 9-10.30 för att boka tid hos en jourtandläkare någonstans i länet. Vilka tider eller var tandläkarjouren tar emot sina patienter framgår ingenstans. Sköterskan på sjukvårdsrådgivningen säger att hon tror att det finns jourtandläkare på sjukhusorterna, men inte vilka tider de har mottagningen öppen på helgerna.
Det kan för många kännas väl dramatiskt att behöva ringa 112 om man har tandvärk. Man har ju fått lära sig att man inte ska använda 112 mer än i yttersta nödfall. Å andra sidan kan man tycka att rådgivning kring akuta tandvårdsproblem borde kunna ges under mer än en och en halv timme på helgförmiddagar.
Eftersom tänderna är en del av kroppen, vore det rimligt att information om och tillgänglighet till akut tandvård vore lika enkel och lätttillgänglig som när det gäller ett stukat knä eller en värkande mage.
Vid nästa veckas landstingsfullmäktige ställs därför följande fråga till Jessica Rydell (MP), som är det landstingsråd som ansvarar för tandvården:
- Vilka åtgärder kommer du att vidta för att det ska bli lättare att hitta fram till aktuell jourtandläkare?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
