Glöm inte barnperspektivet i vården av sjuka och missbrukare!

Pressmeddelande

- Det borde vara rutin att alltid ställa frågan om det finns barn i familjen till en svårt sjuk vuxen, vare sig det gäller fysisk eller psykisk sjukdom eller missbruk. Barn påverkas självklart av en förälders sjukdom. Därför bör man undersöka om barnet behöver få stöd i sin situation och i så fall på vilket sätt. Barnets bästa måste alltid sättas i främsta rummet.

Det säger Gudrun Brunegård, landstingsråd för Kristdemokraterna, i samband med ett seminarium om barn i missbruksmiljö, som hölls under den just avslutade Almedalsveckan, där hon ingick i panelen, och som inleddes av barn- och äldreminister Maria Larsson (KD).

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) och landstingsrådet Gudrun Brunegård, som båda medverkade vid seminariet om barn i missbruksmiljö.

- Barn påverkas starkt av att växa upp med föräldrar som missbrukar alkohol eller droger eller har ett riskbruk. De tar ofta tidigt ett vuxenansvar och löper större risk än andra barn att utsättas för försummelse, bevittna våld i nära relationer eller själv utsättas för våld. Det är därför bra att barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) har stärkt skyddet kring barn som far illa, säger Gudrun Brunegård.

- Barns behov måste tas på allvar i vården av vuxna. Barn oroar sig för hur det ska gå för sin sjuka förälder. Därför behöver barnet involveras och barnets uppfattning efterfrågas. Så långt som möjligt bör man utforma vården på ett sätt som är bra både för barnet och för den vuxne. Det är också viktigt att ta sig tid att förklara förälderns sjukdom för barnet. Verkligheten är ofta lättare att bära än den bild av sin förälders sjukdom och prognos som växer fram i ett barns livliga fantasi. Det var en tydlig slutsats av seminariet. Detsamma gäller förstås även barn till personer med svår kroppslig sjukdom, vilket framkom vid ett seminarium som Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga NKA i Kalmar, som jag deltog i, fortsätter Gudrun Brunegård.

- Ur det perspektivet är det oroande att Landstinget i Kalmar län inte kan få fram uppgifter på om den av fullmäktige beslutade rutinen att fråga efter barn till svårt sjuka vuxna fungerar i praktiken. Jag lyfte detta vid senaste landstingsfullmäktige, men det genomgående svaret var att det inte gick att få fram någon statistik. Här vilar ett stort ansvar på den rödgröna majoriteten, att följa upp så att talet om att barnets bästa alltid sätts i främsta rummet verkligen omsätts i praktik, i landstingets alla verksamheter där det finns barn som anhöriga. Det får inte stanna vid vackra ord, avslutar Gudrun Brunegård.