Plus och minus på landstingsstyrelsen

Gårdagens sammanträde med landstingsstyrelsen går nog till historien av många skäl.

Alliansen presenterade fler ändrings- eller tilläggsförslag än någonsin tidigare, 42 stycken. Vi var också tidigare ute än förr om åren. Redan en vecka före LS var vi klara med vårt alternativ. Förmodligen var det anledningen till att majoriteten faktiskt hade gjort sig mödan att någorlunda seriöst gå igenom våra förslag, istället för att med sedvanlig ryggmärgsreflex avslå allt. Resultatet var att 17 av våra förslag bifölls helt eller i något omskriven form.

Vi fick alltså gehör för många av våra förslag, som inte minst vi kristdemokrater jobbat med under lång tid. Dit hör att allmänt höja kompetensen om åldrandet och dess sjukdomar. Även vårt förslag om program för att stödja och ta tillvara anhöriga som resurs svaldes med hull och hår, liksom att särskilt beakta förutsättningarna för klinisk forskning inom äldreområdet. Även förslaget att bygga upp en Ungdomshälsa, i samarbete med kommunerna bifölls. Tanken är att ungdomsmottagning och Unga vuxna ska kunna samverka, för att ge unga en väg in i vården.

Men det finns en rad frågor där majoriteten visade benhårt motstånd.

Det mest iögonenfallande var kanske de rödgrönas avslag på vårt krav att redovisa en strategi för ekonomisk balans inom hälso- och sjukvården och att till landstingsstyrelsen till varje landstingsfullmäktige under 2013 redovisa hur arbetet med en budget i balans fortgår.

Ett högst märkligt beteende - majoriteten skickar in 50 miljoner kronor i verksamheten, för att minska underskotten. Enbart inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen räknar man med att gå 110 miljoner kronor back i år. Det är alltså mer än 60 miljoner kronor som ska sparas in - utan att landstingets förtroendevalda ens ska informeras om hur! Tala om tjänstemannavälde och att majoriteten har abdikerat och flyr sitt ansvar!

Samma majoritet fortsätter att negativt särbehandla de gamla, sjuka, svaga personer som inte har några släktingar som kan hjälpa dem utan är beroende av sjukresor och bor längst från sjukhuset. Denna grupp, med över två timmars resväg till sjukhuset, tvingas vänta upp till fyra timmar istället för två timmar för dem som har kortare resor. Det ligger långt från medmänsklighet och solidaritet med de svaga och utsatta.

Alla de satsningar, där vi från Alliansen anslagit pengar, avslogs utan diskussion. Det gäller samlade palliativa vårdplatser vid Västerviks sjukhus (1 mkr), äldreteam på länssjukhuset i Kalmar (2 mkr), specialistutbildning för sjuksköterskor m fl (2 mkr),  fördjupad utbildning i åldrandet och dess sjukdomar för AT- och ST-läkare (1 mkr) och uppgradering till jourstationer för samtliga ambulansstationer i länet (4 mkr).

Pengarna hade vi tänkt ta från centraladministration, närmare bestämt landstingsdirektörens kansli, som gått med omkring 7 mkr överskott år efter år. De pengarna behövs bättre i vården, är min bestämda uppfattning. 3 mkr tar vi genom att minska den finansiella resursen, dvs kontot för oförutsedda utgifter, som sällan utnyttjas utan är en ren reservkassa.

Sammantaget innebar landstingsstyrelsens behandling av Alliansens budgetförslag både plus och minus. Det största minuset är nog ändå majoritetens undflyende attityd när det gäller hur kraven på sjukvårdens förvaltningar att nå balans ska genomföras.

Det är en demokratisk rättighet att medborgarna får reda på vilka vårdenheter som riskerar att läggas ned eller vilka behandlingar som inte ska ges - och en demokratisk skyldighet att majoriteten redovisar vad som är å färde.