Interpellation om betald specialistutbildning för sjuksköterskor

Landstingsfullmäktige
Interpellation till sjukvårdsansvarigt landstingsråd Lena Segerberg
Betald specialistutbildning för sjuksköterskor

Hälso- och sjukvården står inför många utmaningar. En sådan, som det talas allt för lite om, gäller hur kompetensen ska kunna upprätthållas. När kompetensfrågan är uppe är det oftast läkarförsörjningen som fokuseras. Även sjuksköterskor har specifik kompetens som inte går att ersätta med någon annan yrkesgrupp. Därför är det viktigt att yrket är attraktivt, så att det hela tiden byggs på med nya sjuksköterskor, som får växa in i yrket under samspel med erfarna kollegor och som ges möjlighet att specialisera sig inom olika discipliner.
Inom vissa områden spetsutbildas sjuksköterskor för att utföra arbetsuppgifter som normalt görs av läkare, för att optimera användningen av den specifika läkarkompetensen. Samtidigt råder inom flera områden brist på behöriga sjuksköterskor med relevant specialistutbildning, en brist som kommer att öka, då många kompetenta sjuksköterskor med lång erfarenhet går i pension under år som kommer.
Detta borde öppna möjligheterna för yngre sjuksköterskor med specialistutbildning att ta vid. Dessvärre är studievillkoren inte jämförbara med läkares, som gör sin ST under betald arbetstid. Med skiftande stöd från arbetsgivaren kan en sjuksköterska idag bli tvungen att ta tjänstledigt och låna för att finansiera sina studier, med ett sammanlagt inkomstbortfall på nästan en kvarts miljon, enligt Vårdförbundets beräkningar. Den blygsamma löneökningen efter fullgjord utbildning kan innebära att man får arbeta i 9-19 år innan utbildningen lönat sig. Det är knappast ett framtidsscenario som lockar till vidare utbildning.
Landstinget i Kalmar Län har sedan många år haft en pott för vidareutbildning till prioriterade specialistubildningar. Budgeten var 2010 6 miljoner kronor, 2011 var den 6,8 miljoner kronor och i år är den 7 miljoner kronor. En specialistutbildning för sjuksköterskor sträcker sig vanligen över två terminer med utbildningsbidrag à cirka 114,000 kronor.
Förra läsåret, 2011-2012, var det fler sjuksköterskor än vanligt som fick utbildningsbidrag. Med de utbildningar som inleddes under våren 2012 har en del av budgeten redan tagits i anspråk, vilket gör att endast tio landstingsanställda sjuksköterskor fått möjlighet till sponsrad specialistutbildning med start i höst.
Som följd av detta har den olyckliga situationen uppkommit att sjuksköterskor, som antagits till specialistutbildning inom bristområden, inte beviljats utbildningsbidrag. Inte alla har möjlighet att finansiera studierna själva, exempelvis om man har familj och höga fasta kostnader för boende. Risken att man av ekonomiska skäl tvingas tacka nej sin utbildningsplats är stor. Det är ju mycket olyckligt om landstinget på så vis går miste om möjligheten att bygga upp en buffert inför kommande kompetensbehov.
Landstinget i Kalmar län arbetar med ”Jämlik vård” som ett av honnörsorden. Det råder dock uppenbart ojämlika förhållande på arbetsplatsen, där en personalgrupp får betald specialistutbildning och en annan inte.
Med anledning av ovanstående önskar jag svar på följande frågor:

• I vad mån har landstinget avsatt medel inför kommande år, för att försäkra sig om att inte stå utan personal med rätt kompetens?

• Hur ser kompetensförsörjningsplanen ut gällande specialistsjuksköterskor inför kommande pensionsavgångar under den närmaste fem- respektive tioårsperioden?

• Vilka specialistutbildningar för sjuksköterskor prioriteras om fler sjuksköterskor söker utbildningsbidrag än vad anslaget räcker till?

• Vilka åtgärder planerar ni för att rätta till de ojämlika villkoren för läkare respektive sjuksköterskor vid specialistutbildning?

Vimmerby den 12 september 2012
Gudrun Brunegård