Dåligt ledarskap (MP) kring landstingets folkhälsoplan

Landstingsmajoriteten med Jessica Rydell (MP) i spetsen uppvisar förödande dåligt ledarskap. Genom uppenbar okunskap och brist på engagemang har landstinget helt tappat styrfart i folkhälsofrågorna. Vi riskerar nu att antingen den politiska förankringsprocessen körs över eller också att den tidsplan som landstinget har beslutat om tillsammans med kommunerna kraftigt förskjuts.

När styrgruppen för arbetet med länets folkhälsopolitiska plan samlades häromdagen, redovisade kommunföreträdarna hur deras respektive planer var antagna i olika folkhälsoråd och kommunala nämnder, i processen fram till att under hösten antas av kommunfullmäktige.

Parallellt med kommunerna skulle landstinget ta fram en egen plan, som skulle ha presenterats för de tre vårddelegationerna före sommaren och gått på remiss till partigrupperna. Under hösten skulle sedan landstingets plan processas för att beslutas i landstingsfullmäktige i november. Utifrån landstingets och kommunernas olika planer ska därefter en gemensam plan tas fram under våren.

Något förslag till plan för landstingets folkhälsoarbete har vi fortfarande inte sett röken av. På min direkta fråga var svaret att förslaget ännu inte är färdigt att skickas ut på remiss i partigrupperna. Ärendet är alltså minst fyra månader försenat.

Det är uselt av landstingets rödgröna majoritet, som borde vara drivande i folkhälsofrågor, att inte klara av den interna processen, när länets tolv kommuner jobbar aktivt med att ta fram egna planer.

Det må hända att det tjänstemannaförslag som så småningom presenteras kan visa sig hålla god kvalitet, men en folkhälsoplan är framför allt ett politiskt dokument, med politiska prioriteringar för att främja befolkningens hälsa och förebygga ohälsa. För varje dag förslaget dröjer förkortas den tid som politiken får att sätta sig in i planen och sätta sin prägel på den. Här vilar ett tungt ansvar på Jessica Rydell (MP), landstingsråd med majoritetsansvar för bl a folkhälsa.

Den folkhälsopolitiska plan som antogs av landstinget i november 2002 satte Kalmar län i en frontposition i Sverige. Genom det schabbel som nu pågår är landstinget på god väg att all tappa trovärdighet, både gentemot kommunerna och i ett nationellt perspektiv. Det är sorgligt.