Göran Hägglund (KD) är bra. Ja, han är mer än så, han är skicklig, mänsklig, trevlig och rolig.
För oss kristdemokrater, som har förmånen att träffa honom då och då, är detta ingen nyhet. Men efter kvällens utfrågning i SVT tror jag att han lyckats tränga igenom rutan och in i hjärtana på stora delar av svenska folket, genom sin lediga, chosefria stil och sina prestigelösa erkännanden om att allt inte är perfekt.
Aftonbladets Lena Melin ger honom det högsta betyget hittills, en fyra av fem möjliga, och Proffstyckarna konstaterar att Göran Hägglund efter kvällens framträdande är värd ett bra mycket starkare röststöd än vad opinionsmätningarna visar.
SVT själva, liksom Expressen och DN, tar upp diskussionen kring skatten för pensionärer. Utfrågarna Anna Hedenmo och Mats Knutsson verkade tämligen överrumplade av Göran Hägglunds svar, att Kristdemokraterna vill få bort gapet mellan pensionärernas och löntagarnas skattenivåer. Därför var det bra att det blev sagt så tydligt ikväll, inför en stor del av svenska folket.
Göran Hägglund gör sig bra i TV. Ju fler tillfällen han får att visa svenska folket vem han är och vilka värderingar han står för, desto mer kan brytas ned av de fördomar som finns mot kristdemokraterna. Kvällens utfrågning, då han var ensam på plan, kan visa sig avgörande för valresultatet.
Anna Hedenmo skrattade till av den drastiska liknelse Göran Hägglunds gjorde, för att förklara varför kristdemokraterna är emot tvångskvoterad föräldraförsäkring, men samtidigt är för att pappor och mammor delar lika:
- Jag tycker hemskt mycket om sill, men jag vill inte göra det obligatoriskt att äta sill.
Fem-noll till Göran!
tisdag 31 augusti 2010
Operationsrobot till Kalmar
Den här veckan demonstreras en operationsrobot vid Länssjukhuset i Kalmar. Robottekniken ökar precisionen vid ingreppet avsevärt och gör att operationen blir skonsammare, med mindre komplikationer och snabbare återhämtning som resultat. Alliansen i landstinget aviserade redan i våras att vi är positiva till att en robot införskaffas till Länssjukhuset, för att höja vårdkvaliteten och hålla länssjukhuset i framkant.
Kirurgklinikens chef Hans-Olof Håkansson tillsammans med Sven-Åke Svensson (KD), vice ordförande i medborgarutskottet, och en representant för företaget. da Vinci-roboten fungerar så att operatören sitter i konsollen längst till vänster, där en tredimensionell bild visar operationsområdet. Man trär fingrarna i en hållare, som manövrerar joystick-liknande armar, som i sin tur styr robotens armar.
Jag fick möjlighet att prova på tekniken ...
... och häpnade över hur snabbt man kom underfund med hur man klarar av finmotoriska moment i trånga utrymmen. Men lugn, det var bara playmolera och små gummisnoddar och ett mynt vi amatörer hanterade!
Så här kan det se ut när roboten används i ett riktigt operationssår. Genom den fina tekniken kan man undvika att skada viktiga strukturer som nerver och blodkärl, vilket gör att exempelvis risken för impotens och inkontinens efter en prostataoperation minskar avsevärt.
Kirurgklinikens chef Hans-Olof Håkansson tillsammans med Sven-Åke Svensson (KD), vice ordförande i medborgarutskottet, och en representant för företaget. da Vinci-roboten fungerar så att operatören sitter i konsollen längst till vänster, där en tredimensionell bild visar operationsområdet. Man trär fingrarna i en hållare, som manövrerar joystick-liknande armar, som i sin tur styr robotens armar.
Jag fick möjlighet att prova på tekniken ...
... och häpnade över hur snabbt man kom underfund med hur man klarar av finmotoriska moment i trånga utrymmen. Men lugn, det var bara playmolera och små gummisnoddar och ett mynt vi amatörer hanterade!
Så här kan det se ut när roboten används i ett riktigt operationssår. Genom den fina tekniken kan man undvika att skada viktiga strukturer som nerver och blodkärl, vilket gör att exempelvis risken för impotens och inkontinens efter en prostataoperation minskar avsevärt.
söndag 29 augusti 2010
Kräftfest med mersmak
Kräftfest och samtal om vård i livets slutskede - går det ihop? Ja, nog kan man undra, men efter gårdagens tillställning i Jutegården i Nybro är det bara att konstatera att det går alldeles utmärkt.
Med Sivert Hugosson som konferencier och geriatrikern och landstingsledamoten Arne Sjöberg (KD) som klok och eftertänksamt lyssnande talare, blev det en mycket tänkvärd och givande stund, med reflektioner kring människans olika behov, inte minst i livets slutskede: Medicinskt, psykologiskt, socialt och existentiellt.
Arne Sjöberg (KD) är verksamhetschef för länets palliativa vård, dvs vård i livets slutskede
Ett femtiotal personer hade hörsammat inbjudan
Efter Arnes föredrag smakade de uppdukade läckerheterna gott!
Kräftfestens upplägg gav utrymme till spontana inlägg och samtal, både under föredraget och kring borden vid måltiden. Många har upplevelser från när anhöriga vårdats i livets slutskede, en tid då man är mycket känslig och särskilt beroende av gott och empatiskt bemötande från sjukvårdspersonalen.
Men det kan också vara av stor betydelse att få samtala om existentiella frågor. Vad är livet? Vad händer när man dör? Vem tar hand om de anhöriga?
När jag sedan fick tillfälle att säga några ord och berätta lite om vem jag är passade jag även på att sjunga några sånger tillsammans med min man Anders. Tove Janssons Höstvisa passade bra efter Arne Sjöbergs föredrag.
"Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut."
Foto: Christopher Dywik
Anders och jag framförde också Nils Ferlins "Kärleken kommer och kärleken går", med de vackra slutorden:
"Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Din lycka är min,
min lycka är din
och gråten är min när du gråter."
Med Sivert Hugosson som konferencier och geriatrikern och landstingsledamoten Arne Sjöberg (KD) som klok och eftertänksamt lyssnande talare, blev det en mycket tänkvärd och givande stund, med reflektioner kring människans olika behov, inte minst i livets slutskede: Medicinskt, psykologiskt, socialt och existentiellt.
Arne Sjöberg (KD) är verksamhetschef för länets palliativa vård, dvs vård i livets slutskede
Ett femtiotal personer hade hörsammat inbjudan
Efter Arnes föredrag smakade de uppdukade läckerheterna gott!
Kräftfestens upplägg gav utrymme till spontana inlägg och samtal, både under föredraget och kring borden vid måltiden. Många har upplevelser från när anhöriga vårdats i livets slutskede, en tid då man är mycket känslig och särskilt beroende av gott och empatiskt bemötande från sjukvårdspersonalen.
Men det kan också vara av stor betydelse att få samtala om existentiella frågor. Vad är livet? Vad händer när man dör? Vem tar hand om de anhöriga?
När jag sedan fick tillfälle att säga några ord och berätta lite om vem jag är passade jag även på att sjunga några sånger tillsammans med min man Anders. Tove Janssons Höstvisa passade bra efter Arne Sjöbergs föredrag.
"Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut."
Foto: Christopher Dywik
Anders och jag framförde också Nils Ferlins "Kärleken kommer och kärleken går", med de vackra slutorden:
"Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Din lycka är min,
min lycka är din
och gråten är min när du gråter."
torsdag 26 augusti 2010
"Fantastisk personal, men de är för få"
Tänk så spännande det är med människor!
Att få möta en människa på hennes villkor och ta del av hennes erfarenheter, tankar och slutsatser, uppleva hur livets trådar än korsar varandra och än går isär, det är något förunderligt, ja, nästan nåderikt.
Idag var jag med om ett sådant möte.
Genom en gemensam bekant sammanfördes jag med Eva och hennes väninna. Tanken var att jag, som landstingsråd, skulle få höra Evas berättelse om sin stroke och tiden därefter, dels på sjukhuset och dels efter hemkomsten.
Eva och hennes väninna
Intressant och givande, det hade jag väntat mig. Men det blev så mycket mer! Den planerade timmen blev två och en halv, för det fanns så mycket att samtala omkring.
Eva, uppvuxen i Vimmerby, några kvarter från vårt hus och väl bekant med både överlärare Bladh och tandläkare Odevall, som var husets första och andra ägare. Frågan är om det inte var Evas far, arkitekt Sandberg, som ritade huset. Dessutom hade Eva tillbringat många somrar i Holen mellan Mora och Orsa och hade gjort många cykelturer förbi Sundbäck, där vi bodde när barnen var små, innan vi flyttade tillbaka till Småland.
Vi upptäckte också att vi hade en rad gemensamma bekanta i Kalmar, inte minst Lotte Laserstein, konstnärinnan som jag tillbringade flera somrar hos, när jag var i tonåren.
Så samtalet med Eva blev som att träffa en gammal bekant, som man inte råkat på några år.
Hennes berättelse om tiden efter stroken, då?
Ja, hon lovordade personalen och var full av beundran över deras tålamod och förmåga att hantera patienter i fysiska och psykiska krisreaktioner, trots sommarens överbeläggningar. Hon påtalade problemet med överbelagda salar, där det kan bli så att flera sängar saknar larmknapp, den kroppsliga integriteten blir lidande och de "friskare" patienterna tvingas ta ansvar för de "sjukare", eftersom inte personalen hinner med.
Några konkreta tips hade hon, som att erbjuda patienten haklapp och specialbestick direkt efter en stroke, för att slippa spilla.
Eva betonade också vikten av att få fortsätta med sjukgymnastik efter hemkomsten, för att inte tappa de återvunna funktionerna efter stroken.
Men ett av de starkaste önskemålen från Eva och hennes väninna var nog, förutom mer personal, trygghetsboende och äldreboende. För det är ju så viktigt att själv kunna ta sig ut från lägenheten när man vill ta en promenad för att hälsa på sina väninnor, istället för att vara instängd i en lägenhet flera trappor upp utan hiss.
Då var det gott att kunna berätta att jag så sent som i förmiddags haft ett möte med Allianskamraterna i landstinget och Kalmar kommun och är överens om just detta och många andra frågor för att förbättra situationen för de äldre.
Att få möta en människa på hennes villkor och ta del av hennes erfarenheter, tankar och slutsatser, uppleva hur livets trådar än korsar varandra och än går isär, det är något förunderligt, ja, nästan nåderikt.
Idag var jag med om ett sådant möte.
Genom en gemensam bekant sammanfördes jag med Eva och hennes väninna. Tanken var att jag, som landstingsråd, skulle få höra Evas berättelse om sin stroke och tiden därefter, dels på sjukhuset och dels efter hemkomsten.
Eva och hennes väninna
Intressant och givande, det hade jag väntat mig. Men det blev så mycket mer! Den planerade timmen blev två och en halv, för det fanns så mycket att samtala omkring.
Eva, uppvuxen i Vimmerby, några kvarter från vårt hus och väl bekant med både överlärare Bladh och tandläkare Odevall, som var husets första och andra ägare. Frågan är om det inte var Evas far, arkitekt Sandberg, som ritade huset. Dessutom hade Eva tillbringat många somrar i Holen mellan Mora och Orsa och hade gjort många cykelturer förbi Sundbäck, där vi bodde när barnen var små, innan vi flyttade tillbaka till Småland.
Vi upptäckte också att vi hade en rad gemensamma bekanta i Kalmar, inte minst Lotte Laserstein, konstnärinnan som jag tillbringade flera somrar hos, när jag var i tonåren.
Så samtalet med Eva blev som att träffa en gammal bekant, som man inte råkat på några år.
Hennes berättelse om tiden efter stroken, då?
Ja, hon lovordade personalen och var full av beundran över deras tålamod och förmåga att hantera patienter i fysiska och psykiska krisreaktioner, trots sommarens överbeläggningar. Hon påtalade problemet med överbelagda salar, där det kan bli så att flera sängar saknar larmknapp, den kroppsliga integriteten blir lidande och de "friskare" patienterna tvingas ta ansvar för de "sjukare", eftersom inte personalen hinner med.
Några konkreta tips hade hon, som att erbjuda patienten haklapp och specialbestick direkt efter en stroke, för att slippa spilla.
Eva betonade också vikten av att få fortsätta med sjukgymnastik efter hemkomsten, för att inte tappa de återvunna funktionerna efter stroken.
Men ett av de starkaste önskemålen från Eva och hennes väninna var nog, förutom mer personal, trygghetsboende och äldreboende. För det är ju så viktigt att själv kunna ta sig ut från lägenheten när man vill ta en promenad för att hälsa på sina väninnor, istället för att vara instängd i en lägenhet flera trappor upp utan hiss.
Då var det gott att kunna berätta att jag så sent som i förmiddags haft ett möte med Allianskamraterna i landstinget och Kalmar kommun och är överens om just detta och många andra frågor för att förbättra situationen för de äldre.
Åtta punkter för bättre äldrevård
I Kalmar län finns Sveriges äldsta befolkning. Vi har sett hur olika äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården kan se ut föra våra äldre länsinvånare. Idag har därför Alliansen i Landstinget i Kalmar län tillsammans med Alliansen i Kalmar kommun gått ut med sitt program för vad vi kommer att göra för att förbättra äldrevården, om vi kommer till makten i valet om dryga tre veckor.
Gruppledarna från Kalmaralliansen och landstingsalliansen, Malin Petersson (M), Anders Andersson (C), Pierre Edström (FP), Christer Jonsson (C), Monica Bengtsson (KD), Henrik Yngvesson (M), Gudrun Brunegård (KD) och Inger Hilmansson (FP) samlade på dagverksamheten Träffpunkten Gullregnet i Kalmar.
För oss i Alliansen är det viktigt att alla människor, så länge man kan, själv får bestämma över sitt egna liv. Vill man bo hemma så ska man kunna göra det med den trygghet som behövs. Det kan handla om att få hjälp att städa och laga mat. Vill man bo i ett trygghetsboende så ska det finnas. När man behöver hemtjänst så är det upp till den personen att välja vem som ska komma hem. Den dag man behöver flytta in på ett vård- och omsorgsboende så ska man vara garanterad att det finns plats. Vårt mål är att med tiden fasa ut den behovsbedömning som görs idag. Vi vill inte att par som vill bo tillsammans ska behöva dela på sig, även om den ena personen får särskilda behov av vård och omsorg.
Många äldre behöver hjälp av både kommunen och landstinget. Det kräver en samverkan mellan kommunen och landstinget men tyvärr finns det brister på sina håll idag. Vi behöver en bättre samverkan mellan kommunens boende, de kommunala sjuksköterskorna och landstingets hälsocentraler och sjukhus.
Centralt i livet är måltidssituationen, oavsett vilken ålder man befinner sig i. Tyvärr händer det att läggs äldre personer in på sjukhuset p.g.a. undernäring. För oss är det vikigt att måltiden blir en så positiv upplevelse som möjligt. Vi kommer att arbeta för att maten ska lagas på flera platser i kommunen. Vi har inte för avsikt att införa något centralkök. Doften av nylagad mat stimulerar hungern vilket är vikigt när man blir äldre. Det kan också behövas dietist inom äldreomsorgen, för att de äldre ska få en anpassad kost med rätt näringsinnehåll.
Alliansen i Kalmar och Allians för Landstinget i Kalmar län lovar att:
• Trygghetsboende kommer att byggas.
• Införa fritt val i hemtjänsten.
• Låta par med olika behov av vård och omsorg bo tillsammans om de så önskar.
• Maten ska lagas så nära den boende som möjligt.
• Erbjuda förebyggande hembesök till alla över 75 år i samverkan mellan kommun och landsting.
• Det ska bli enklare att få läkarbesök i hemmet.
• Utveckla och precisera äldreuppdraget i primärvården.
• Skapa en sammanhållen sjukvård för våra äldre och för de mest sjuka äldre utse en särskild vårdsamordnare.
Genom att förebygga t.ex. fallolyckor skapas möjligheter till att kunna bo kvar i sitt ordinära boende och inte behöva ökade vårdinsatser. Förebyggande hembesök kan också stimulera till ökad social aktivitet och minskad läkemedelsanvändning. Därmed ökar tryggheten för våra äldre invånare.
Läkarna lägger idag en mycket liten del av sin arbetstid på hembesök. För de patienter som har svårt att ta sig till sjukhus eller vårdcentral är det självklart att hembesök ska erbjudas. Det skulle t ex avlasta akutmottagningarna på våra sjukhus. Här behöver det tas krafttag då våra mest sjuka äldre har störst behov av en välfungerande och sammanhållen vård. Kunskapen om äldres hälsa och sjukdomar behöver överhuvudtaget förbättras på alla vårdnivåer för att kunna ge den specifika behandling som krävs utifrån äldres ofta komplexa behov.
Malin Petersson (M)
Anders Andersson (C)
Monica Bengtson (KD)
Inger Hilmansson (FP)
Christer Jonsson (C)
Henrik Yngvesson (M)
Gudrun Brunegård (KD)
Pierre Edström (FP)
Gruppledarna från Kalmaralliansen och landstingsalliansen, Malin Petersson (M), Anders Andersson (C), Pierre Edström (FP), Christer Jonsson (C), Monica Bengtsson (KD), Henrik Yngvesson (M), Gudrun Brunegård (KD) och Inger Hilmansson (FP) samlade på dagverksamheten Träffpunkten Gullregnet i Kalmar.
För oss i Alliansen är det viktigt att alla människor, så länge man kan, själv får bestämma över sitt egna liv. Vill man bo hemma så ska man kunna göra det med den trygghet som behövs. Det kan handla om att få hjälp att städa och laga mat. Vill man bo i ett trygghetsboende så ska det finnas. När man behöver hemtjänst så är det upp till den personen att välja vem som ska komma hem. Den dag man behöver flytta in på ett vård- och omsorgsboende så ska man vara garanterad att det finns plats. Vårt mål är att med tiden fasa ut den behovsbedömning som görs idag. Vi vill inte att par som vill bo tillsammans ska behöva dela på sig, även om den ena personen får särskilda behov av vård och omsorg.
Många äldre behöver hjälp av både kommunen och landstinget. Det kräver en samverkan mellan kommunen och landstinget men tyvärr finns det brister på sina håll idag. Vi behöver en bättre samverkan mellan kommunens boende, de kommunala sjuksköterskorna och landstingets hälsocentraler och sjukhus.
Centralt i livet är måltidssituationen, oavsett vilken ålder man befinner sig i. Tyvärr händer det att läggs äldre personer in på sjukhuset p.g.a. undernäring. För oss är det vikigt att måltiden blir en så positiv upplevelse som möjligt. Vi kommer att arbeta för att maten ska lagas på flera platser i kommunen. Vi har inte för avsikt att införa något centralkök. Doften av nylagad mat stimulerar hungern vilket är vikigt när man blir äldre. Det kan också behövas dietist inom äldreomsorgen, för att de äldre ska få en anpassad kost med rätt näringsinnehåll.
Alliansen i Kalmar och Allians för Landstinget i Kalmar län lovar att:
• Trygghetsboende kommer att byggas.
• Införa fritt val i hemtjänsten.
• Låta par med olika behov av vård och omsorg bo tillsammans om de så önskar.
• Maten ska lagas så nära den boende som möjligt.
• Erbjuda förebyggande hembesök till alla över 75 år i samverkan mellan kommun och landsting.
• Det ska bli enklare att få läkarbesök i hemmet.
• Utveckla och precisera äldreuppdraget i primärvården.
• Skapa en sammanhållen sjukvård för våra äldre och för de mest sjuka äldre utse en särskild vårdsamordnare.
Genom att förebygga t.ex. fallolyckor skapas möjligheter till att kunna bo kvar i sitt ordinära boende och inte behöva ökade vårdinsatser. Förebyggande hembesök kan också stimulera till ökad social aktivitet och minskad läkemedelsanvändning. Därmed ökar tryggheten för våra äldre invånare.
Läkarna lägger idag en mycket liten del av sin arbetstid på hembesök. För de patienter som har svårt att ta sig till sjukhus eller vårdcentral är det självklart att hembesök ska erbjudas. Det skulle t ex avlasta akutmottagningarna på våra sjukhus. Här behöver det tas krafttag då våra mest sjuka äldre har störst behov av en välfungerande och sammanhållen vård. Kunskapen om äldres hälsa och sjukdomar behöver överhuvudtaget förbättras på alla vårdnivåer för att kunna ge den specifika behandling som krävs utifrån äldres ofta komplexa behov.
Malin Petersson (M)
Anders Andersson (C)
Monica Bengtson (KD)
Inger Hilmansson (FP)
Christer Jonsson (C)
Henrik Yngvesson (M)
Gudrun Brunegård (KD)
Pierre Edström (FP)
tisdag 24 augusti 2010
Vad händer i Kristineberg?
Imorgon har landstingsstyrelsen kallats till ett extra sammanträde. I Oskarshamn. Den rödgröna majoritetens syfte med både sammanträdet i sig och lokaliseringen var otvetydigt att ro hem en propagandaseger.
Istället tycks det bli ett bottennapp av sällan skådat slag.
I Barometern - Oskarshamns-Tidningen och Östran-Nyheterna kan man läsa om turerna. Den kvick-fix som den röd-gröna majoriteten presenterade i media var visserligen färgsprakande på bilderna i förra veckan, där de stoltserade med målarpenslar och fläckiga målarställ, men det var visst mer spackel än rejält byggmaterial i upplägget.
För istället för en rejäl nybyggnation så låser man in sig på 25 år med det skamfilade kommunala bostadsbolaget Byggebo, i en ombyggnation av befintliga lokaler. Försöker man rädda hem en långsiktigt tryggad hyresintäkt till det ekonomiskt urholkade bolaget i det sossestyrda Oskarshamn? Man anar kompislösningar.
Men det mest upprörande är för mig det som klargjordes när personalen i lördags gick ut och fördömde den föreslagna lösningen. Personalen är nämligen inte alls så nöjda som det förefaller av de beslutshandlingar vi fått oss till del i landstingsstyrelsen. Där står det att personalen är positiva till förslaget.
Jag ser mycket allvarligt på hur detta ärende har skötts. Anders Henriksson (S), Jessica Rydell (MP) och Linda Fleetwood (V) tycks tro att landstinget är en lekstuga där beslutsfattare leker byggjobbare och skriver beslutsunderlag som saknar verklighetsgrund.
För patienterna och personalen i Kristineberg hoppas jag att det rödgröna gänget tar sitt förnuft till fånga och drar tillbaka förslaget. Det är viktigt att låta ärendet få ta ett varv till och bli ordentligt gjort.
Men ännu viktigare är det att byta majoritet i landstinget. Den nuvarande har förverkat sitt förtroende.
Istället tycks det bli ett bottennapp av sällan skådat slag.
I Barometern - Oskarshamns-Tidningen och Östran-Nyheterna kan man läsa om turerna. Den kvick-fix som den röd-gröna majoriteten presenterade i media var visserligen färgsprakande på bilderna i förra veckan, där de stoltserade med målarpenslar och fläckiga målarställ, men det var visst mer spackel än rejält byggmaterial i upplägget.
För istället för en rejäl nybyggnation så låser man in sig på 25 år med det skamfilade kommunala bostadsbolaget Byggebo, i en ombyggnation av befintliga lokaler. Försöker man rädda hem en långsiktigt tryggad hyresintäkt till det ekonomiskt urholkade bolaget i det sossestyrda Oskarshamn? Man anar kompislösningar.
Men det mest upprörande är för mig det som klargjordes när personalen i lördags gick ut och fördömde den föreslagna lösningen. Personalen är nämligen inte alls så nöjda som det förefaller av de beslutshandlingar vi fått oss till del i landstingsstyrelsen. Där står det att personalen är positiva till förslaget.
Jag ser mycket allvarligt på hur detta ärende har skötts. Anders Henriksson (S), Jessica Rydell (MP) och Linda Fleetwood (V) tycks tro att landstinget är en lekstuga där beslutsfattare leker byggjobbare och skriver beslutsunderlag som saknar verklighetsgrund.
För patienterna och personalen i Kristineberg hoppas jag att det rödgröna gänget tar sitt förnuft till fånga och drar tillbaka förslaget. Det är viktigt att låta ärendet få ta ett varv till och bli ordentligt gjort.
Men ännu viktigare är det att byta majoritet i landstinget. Den nuvarande har förverkat sitt förtroende.
Sossarnas löfte om heltid måste granskas!
Inbillar sig Vimmerbys socialdemokrater att väljarna inte förmår lyfta blicken bortom den egna ankdammen?
Hur tror man annars att någon ska gå på locktonerna om rätt till heltid för kommunens alla 500 deltidsanställda, när man på så nära håll som i vårt eget landsting har misslyckats kapitalt med samma vallöfte från förra valet?
I Radio Kalmar får man idag höra löftet från Vimmerbys socialdemokrater, med Jan Henriksson i spetsen.
På valaffischerna figurerar Jan Henriksson tillsammans med Peter Högberg, som är landstingspolitiker. Man hade nästan kunnat hoppas att Peter hade informerat sin partikamrat om landstingsmajoritetens misslyckande, så att Jan hade besparats nesan att stå med ett vallöfte som har så liten sannolikhet att kunna infrias, om olyckan skulle vara framme och de skulle ta makten i Vimmerby kommun.
För i landstinget har visst ungefär fem promille av de anställda med deltid fått heltid, om jag inte missminner mig. Ingen imponerande meritlista för den rödgröna majoriteten, precis. Och under mandatperioden har löftet om rätt till heltid urvattnats till en möjlighet under förutsättning att det går att lösa utan att öka landstingets kostnader.
Men kanske sanningen är den att Jan Henriksson inte förväntar sig behöva uppfylla sitt löfte, utan räknar med ytterligare fyra år i bekväm opposition.
Visst ska man sträva efter att så många anställda som möjligt har så hög tjänstgöringsgrad som möjligt. Men inom många verksamheter behövs bemanning dygnet runt. Det finns arbetstoppar men även perioder då det är avsevärt lugnare. Att planera schema för idel heltidare på ett effektivt sätt, utan att samtidigt kvadda budgeten, är inte det lättaste.
Såvida inte de delade turerna ska dominera schemat, med ett arbetspass på morgonen, några timmar ledigt mitt på dagen och sedan ett pass till på kvällen. Och hur många anställda inom vård och omsorg vill ha det så, med de begränsade möjligheter till familjeliv och socialt umgänge det innebär?
Nej, tro inte på löften om heltid som alla! Det är troligt att det ligger mer än en hund begraven där.
Hur tror man annars att någon ska gå på locktonerna om rätt till heltid för kommunens alla 500 deltidsanställda, när man på så nära håll som i vårt eget landsting har misslyckats kapitalt med samma vallöfte från förra valet?
I Radio Kalmar får man idag höra löftet från Vimmerbys socialdemokrater, med Jan Henriksson i spetsen.
På valaffischerna figurerar Jan Henriksson tillsammans med Peter Högberg, som är landstingspolitiker. Man hade nästan kunnat hoppas att Peter hade informerat sin partikamrat om landstingsmajoritetens misslyckande, så att Jan hade besparats nesan att stå med ett vallöfte som har så liten sannolikhet att kunna infrias, om olyckan skulle vara framme och de skulle ta makten i Vimmerby kommun.
För i landstinget har visst ungefär fem promille av de anställda med deltid fått heltid, om jag inte missminner mig. Ingen imponerande meritlista för den rödgröna majoriteten, precis. Och under mandatperioden har löftet om rätt till heltid urvattnats till en möjlighet under förutsättning att det går att lösa utan att öka landstingets kostnader.
Men kanske sanningen är den att Jan Henriksson inte förväntar sig behöva uppfylla sitt löfte, utan räknar med ytterligare fyra år i bekväm opposition.
Visst ska man sträva efter att så många anställda som möjligt har så hög tjänstgöringsgrad som möjligt. Men inom många verksamheter behövs bemanning dygnet runt. Det finns arbetstoppar men även perioder då det är avsevärt lugnare. Att planera schema för idel heltidare på ett effektivt sätt, utan att samtidigt kvadda budgeten, är inte det lättaste.
Såvida inte de delade turerna ska dominera schemat, med ett arbetspass på morgonen, några timmar ledigt mitt på dagen och sedan ett pass till på kvällen. Och hur många anställda inom vård och omsorg vill ha det så, med de begränsade möjligheter till familjeliv och socialt umgänge det innebär?
Nej, tro inte på löften om heltid som alla! Det är troligt att det ligger mer än en hund begraven där.
Rödgröna hemläkarbilar = Alliansens mobila doktor!
Partiledningen har talat. Då är det dags att byta uppfattning. Åtminstone om man är socialdemokrat, vänsterpartist eller miljöpartist i Kalmar län.
För ett par år sedan skrotade den rödgröna landstingsledningen den mobila doktor, som vi i Allians för Landstinget i Kalmar län hade inrättat under förra mandatperioden.
I gårdagens Barometern-OT och ett antal andra medier kunde man läsa att de rödgröna partierna på riksplanet kommit överens om att satsa på hemläkarbilar, "alltså att sjukvården kommer hem till patienter".
Såvitt jag kan förstå så är det detsamma som "vår" mobila doktor. För säkerhets skull gjorde jag en google-sökning och hittade bland annat ett inlägg från Peter Högbergs blogg. Han skriver så här:
"Hemläkarbilar – sjukvården kommer hem till patienter som behöver.
För barnfamiljer och äldre kan det i många lägen vara bättre att få besök av en hemläkarbil än att ta sig till akuten och vänta länge bland andra sjuka. Äldre som inte klarar att ta sig till vården hänvisas till ambulans och akutmottagningar enbart på grund av svårigheten att själv förflytta sig till vården. Det är också en effektivisering av akutsjukvården om patienter med lättare sjukdomar inte förlänger köerna på akutmottagningarna."
Jag hade inte kunnat uttrycka det bättre själv. Men varför måste sossarna i Kalmar invänta den röda husmoderns röst från Sveavägen i Stockholm innan man själv vågar gå på den linjen?
För ett par år sedan skrotade den rödgröna landstingsledningen den mobila doktor, som vi i Allians för Landstinget i Kalmar län hade inrättat under förra mandatperioden.
I gårdagens Barometern-OT och ett antal andra medier kunde man läsa att de rödgröna partierna på riksplanet kommit överens om att satsa på hemläkarbilar, "alltså att sjukvården kommer hem till patienter".
Såvitt jag kan förstå så är det detsamma som "vår" mobila doktor. För säkerhets skull gjorde jag en google-sökning och hittade bland annat ett inlägg från Peter Högbergs blogg. Han skriver så här:
"Hemläkarbilar – sjukvården kommer hem till patienter som behöver.
För barnfamiljer och äldre kan det i många lägen vara bättre att få besök av en hemläkarbil än att ta sig till akuten och vänta länge bland andra sjuka. Äldre som inte klarar att ta sig till vården hänvisas till ambulans och akutmottagningar enbart på grund av svårigheten att själv förflytta sig till vården. Det är också en effektivisering av akutsjukvården om patienter med lättare sjukdomar inte förlänger köerna på akutmottagningarna."
Jag hade inte kunnat uttrycka det bättre själv. Men varför måste sossarna i Kalmar invänta den röda husmoderns röst från Sveavägen i Stockholm innan man själv vågar gå på den linjen?
5,8 miljarder till välfärden - Göran och Maria har lyckats!
Alliansens välfärdspaket på totalt 5,8 miljarder kronor ger landstingen möjlighet att bland annat ta itu med patientsäkerhetsarbetet på allvar. Även psykiatrin får välkommen förstärkning, som kan ge barn- och ungdomspsykiatrin möjlighet att jobba bort sina köer.
Den svenska vården ska vara trygg och säker. Det är inte rimligt att människor som söker vård ska riskera att bli skadade eller sjuka av själva vården. Den nya patientsäkerhetslagen träder ikraft 2011. Genom den tas ett viktigt steg på vägen. Vårdgivaren får ett större och tydligare ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens tillgodoser kravet på god vård.
Nu förstärker Alliansen arbetet och genomföra en nationell satsning för ökad patientsäkerhet. 500 miljoner anslås under 2011 och 675 miljarder per år under vart under åren 2012-2014. Det är ett rejält tillskott, som kommer att ge landstingen både medel och drivkraft att börja arbeta systematiskt med patientsäkerheten.
Psykiatrin var länge eftersatt, men har prioriterats av Alliansen under den gångna mandatperioden. Insatser har gjorts, bland annat satsningar för att förbättra tillgängligheten i barn- och ungdomspsykiatrin. Det behövs nu en mängd insatser inom många områden, stat, kommuner och landsting. Alliansen satsar 3,6 miljarder på psykiatrin under nästa mandatperiod. Det gör det möjligt för barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län att skaffa den personalförstärkning som behövs för att jobba bort köerna.
Jag välkomnar också de särskilt riktade insatser på 1,5 miljarder kronor som görs till patienter som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har försämrad tandhälsa. Därmed tas det tredje steget i tandvårdsreformen.
De tidigare tillfälliga medlen (kömiljarden) för vårdgarantin permanentas - trots vad alla rödklädda olyckskorpar tidigare har kraxat.
1,7 miljarder för ökat självbestämmande i äldreboendet, 1 miljard till ett äldrekompetenslyft, 170 miljoner till införandet av valfrihet i äldreomsorgen och 400miljoner till att utveckla lokala värdighetsgarantier i äldrevården talar sitt tydliga språk om både vilja, ambition och förmåga.
Det känns gott att kunna konstatera att socialminister Göran Hägglund (KD) och äldreminister Maria Larsson (KD) har ett avgörande inflytande i Alliansregeringen, eftersom så stor del av det totala reformutrymmet går till deras ansvarsområden i välfärdens kärna.
Läs gärna olika mediers kommentarer kring Alliansens välfärdspaket i
Den svenska vården ska vara trygg och säker. Det är inte rimligt att människor som söker vård ska riskera att bli skadade eller sjuka av själva vården. Den nya patientsäkerhetslagen träder ikraft 2011. Genom den tas ett viktigt steg på vägen. Vårdgivaren får ett större och tydligare ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens tillgodoser kravet på god vård.
Nu förstärker Alliansen arbetet och genomföra en nationell satsning för ökad patientsäkerhet. 500 miljoner anslås under 2011 och 675 miljarder per år under vart under åren 2012-2014. Det är ett rejält tillskott, som kommer att ge landstingen både medel och drivkraft att börja arbeta systematiskt med patientsäkerheten.
Psykiatrin var länge eftersatt, men har prioriterats av Alliansen under den gångna mandatperioden. Insatser har gjorts, bland annat satsningar för att förbättra tillgängligheten i barn- och ungdomspsykiatrin. Det behövs nu en mängd insatser inom många områden, stat, kommuner och landsting. Alliansen satsar 3,6 miljarder på psykiatrin under nästa mandatperiod. Det gör det möjligt för barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län att skaffa den personalförstärkning som behövs för att jobba bort köerna.
Jag välkomnar också de särskilt riktade insatser på 1,5 miljarder kronor som görs till patienter som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har försämrad tandhälsa. Därmed tas det tredje steget i tandvårdsreformen.
De tidigare tillfälliga medlen (kömiljarden) för vårdgarantin permanentas - trots vad alla rödklädda olyckskorpar tidigare har kraxat.
1,7 miljarder för ökat självbestämmande i äldreboendet, 1 miljard till ett äldrekompetenslyft, 170 miljoner till införandet av valfrihet i äldreomsorgen och 400miljoner till att utveckla lokala värdighetsgarantier i äldrevården talar sitt tydliga språk om både vilja, ambition och förmåga.
Det känns gott att kunna konstatera att socialminister Göran Hägglund (KD) och äldreminister Maria Larsson (KD) har ett avgörande inflytande i Alliansregeringen, eftersom så stor del av det totala reformutrymmet går till deras ansvarsområden i välfärdens kärna.
Läs gärna olika mediers kommentarer kring Alliansens välfärdspaket i
onsdag 18 augusti 2010
Affischklistring - ta front mot djungelns lag!
Tänk så mycket trevligt man får vara med om, när det är valrörelse! Kristdemokraterna i Vimmerby hade tillfälle till härlig arbetsgemenskap på tisdagskvällen, då vi gjorde iordning våra affischtavlor och klistrade upp de nya valaffischerna.
Innan arbetet började gällde det att samla styrkorna och begrunda hur vi skulle lägga upp jobbet på bästa sätt. Där fanns affischer både från valet 2006 och från EU-valet 2009.
Det som tog mest tid var nog att rensa bort de gamla afficherna.
Göran Hägglund tar front mot de krafter i samhället som vill att djungelns lag ska råda, där den som är störst tar för sig på de svagares bekostnad och skrämmer sig till positioner.
Anders Andersson och jag vill att samhället ska visa mer respekt för de äldre.
Jag gillar symbolspråket i djuraffischerna. Men bara för att jag har en leopardmönstrad klänning så ska det inte tolkas som att jag identifierar mig med dem som företräder djungelns lag ...
Innan arbetet började gällde det att samla styrkorna och begrunda hur vi skulle lägga upp jobbet på bästa sätt. Där fanns affischer både från valet 2006 och från EU-valet 2009.
Det som tog mest tid var nog att rensa bort de gamla afficherna.
Göran Hägglund tar front mot de krafter i samhället som vill att djungelns lag ska råda, där den som är störst tar för sig på de svagares bekostnad och skrämmer sig till positioner.
Anders Andersson och jag vill att samhället ska visa mer respekt för de äldre.
Jag gillar symbolspråket i djuraffischerna. Men bara för att jag har en leopardmönstrad klänning så ska det inte tolkas som att jag identifierar mig med dem som företräder djungelns lag ...
måndag 16 augusti 2010
Verklighetsfrämmande S-förslag om butler i tunnelbanan
Mycket ska ögonen se innan de trillar av!
I Aftonbladet och Expressen lanserar Carin Jämtin förslaget om butler i tunnelbanan, där man ska kunna lämna in sina barn och sin smutstvätt.
Vid första påseende studsade jag högt över hur man klumpar ihop barnen med smutstvätten och lämpar av dem i tunnelbanan. När jag sedan läste förslaget var det inte fullt så illa på just den punkten. Tanken var att man i framtida stadsplanering bör tänka på att lägga förskolor i anslutning till kollektivtrafiken.
Personligen tycker jag att förskolor i första hand ska finnas i anslutning till bostadsområdena, men i storstäderna sammanfaller ju ofta sådant. T-banestationer ligger ju där det bor mycket folk.
Men just där infinner sig den riktigt stora fadä(s)en. För Jämtins förslag är ju ett utpräglat Stockholmsförslag. Man kan undra hur hennes logik funkar i ett nationellt perspektiv.
För Carin Jämtin vill ju införa butlersystemet för att kunna avskaffa RUT. Är socialdemokraterna i Vimmerby beredda att inrätta en butler vid Resecentrum, där min dotter kan lämna in sin smutstvätt och sina barn när hon pendlar iväg till jobbet?
Det mest hårresande är nog ändå jämställdhetskullerbyttan. Hela vänstergänget kritiserar RUT-avdraget och ojar sig över pigtjänster. Men en butler, ett utpräglat manligt begrepp, det skulle vara något inte bara godtabart utan rent av eftersträvansvärt.
Vari ligger den moraliska skillnaden, om jag betalar för att någon tar hand om min tvätt hemma eller vid T-stationen? Vill man underlätta för människor att hinna och orka med arbetet hemma och borta, då borde man väl inse att det är betydligt smidigare om man slipper släpa med sig smutstvätten till stationen, utan vederbörande istället kommer hem och tvättar.
Är det så att hemmet i sig är minerad mark för socialdemokraterna? Är hemmet så förknippat med småborgerliga värderingar att man för allt i världen ska hålla sig borta från det? Föräldrar ska så snabbt som möjligt ut från hemmet efter barnafödande och ve den som anställer någon för att utföra något arbete i hemmet.
Utom det som inryms inom ramen för traditionellt manliga yrken, då. Som utförs av snickare, rörmokare, elektronikinstallatörer osv. Till den listan kan alltså numera läggas även butlern!
I Aftonbladet och Expressen lanserar Carin Jämtin förslaget om butler i tunnelbanan, där man ska kunna lämna in sina barn och sin smutstvätt.
Vid första påseende studsade jag högt över hur man klumpar ihop barnen med smutstvätten och lämpar av dem i tunnelbanan. När jag sedan läste förslaget var det inte fullt så illa på just den punkten. Tanken var att man i framtida stadsplanering bör tänka på att lägga förskolor i anslutning till kollektivtrafiken.
Personligen tycker jag att förskolor i första hand ska finnas i anslutning till bostadsområdena, men i storstäderna sammanfaller ju ofta sådant. T-banestationer ligger ju där det bor mycket folk.
Men just där infinner sig den riktigt stora fadä(s)en. För Jämtins förslag är ju ett utpräglat Stockholmsförslag. Man kan undra hur hennes logik funkar i ett nationellt perspektiv.
För Carin Jämtin vill ju införa butlersystemet för att kunna avskaffa RUT. Är socialdemokraterna i Vimmerby beredda att inrätta en butler vid Resecentrum, där min dotter kan lämna in sin smutstvätt och sina barn när hon pendlar iväg till jobbet?
Det mest hårresande är nog ändå jämställdhetskullerbyttan. Hela vänstergänget kritiserar RUT-avdraget och ojar sig över pigtjänster. Men en butler, ett utpräglat manligt begrepp, det skulle vara något inte bara godtabart utan rent av eftersträvansvärt.
Vari ligger den moraliska skillnaden, om jag betalar för att någon tar hand om min tvätt hemma eller vid T-stationen? Vill man underlätta för människor att hinna och orka med arbetet hemma och borta, då borde man väl inse att det är betydligt smidigare om man slipper släpa med sig smutstvätten till stationen, utan vederbörande istället kommer hem och tvättar.
Är det så att hemmet i sig är minerad mark för socialdemokraterna? Är hemmet så förknippat med småborgerliga värderingar att man för allt i världen ska hålla sig borta från det? Föräldrar ska så snabbt som möjligt ut från hemmet efter barnafödande och ve den som anställer någon för att utföra något arbete i hemmet.
Utom det som inryms inom ramen för traditionellt manliga yrken, då. Som utförs av snickare, rörmokare, elektronikinstallatörer osv. Till den listan kan alltså numera läggas även butlern!
Låt ambulansförarna följa med verksamheten!
Läser i Ölandsbladet att sex erfarna ambulansförare på Öland hotas av uppsägning på grund av att landstinget inte låter Mörbylångaföretaget ha kvar Löttorp i sitt uppdrag efter den nya upphandlingen. Samtidigt behöver rimligen landstinget fler ambulansförare för att bemanna upp det utökade ansvaret.
Ändå ges inga garantier för att de aktuella ambulansförarna ska erbjudas verksamhetsövergång.
Anser Anders Henriksson (S) att de är pestsmittade, efter att de har arbetat i en entreprenaddriven verksamhet? Om landstingets vänsterstyre tror att entreprenören håller lägre kvalitet på sin verksamhet än vad landstinget kan prestera, varför gör man i så fall en ny upphandling för södra Öland med samma entreprenör?
Majoritetens agerande, som det framstår i media och vid personliga kontakter med berörda, är inte förenligt med god personalpolitik. Dessutom riskerar man att mista erfarna och rutinerade ambulansförare och ersätta dem men nya på fältet, med all den osäkerhet det kan innebära, både för dem själva och för befolkningen.
Vid eftermiddagens sammanträde med landstingsstyrelsens arbetsutskott kommer information att ges angående ambulansupphandlingen. Det vore önskvärt att då få godtagbara förklaringar till majoritetens agerande, även om jag har svårt att se några förmildrande omständigheter i tillvägagångssättet.
Tyvärr hyser jag inget större hopp om att förmå ändra majoritetens inställning. Det är bättre att byta majoritet!
Ändå ges inga garantier för att de aktuella ambulansförarna ska erbjudas verksamhetsövergång.
Anser Anders Henriksson (S) att de är pestsmittade, efter att de har arbetat i en entreprenaddriven verksamhet? Om landstingets vänsterstyre tror att entreprenören håller lägre kvalitet på sin verksamhet än vad landstinget kan prestera, varför gör man i så fall en ny upphandling för södra Öland med samma entreprenör?
Majoritetens agerande, som det framstår i media och vid personliga kontakter med berörda, är inte förenligt med god personalpolitik. Dessutom riskerar man att mista erfarna och rutinerade ambulansförare och ersätta dem men nya på fältet, med all den osäkerhet det kan innebära, både för dem själva och för befolkningen.
Vid eftermiddagens sammanträde med landstingsstyrelsens arbetsutskott kommer information att ges angående ambulansupphandlingen. Det vore önskvärt att då få godtagbara förklaringar till majoritetens agerande, även om jag har svårt att se några förmildrande omständigheter i tillvägagångssättet.
Tyvärr hyser jag inget större hopp om att förmå ändra majoritetens inställning. Det är bättre att byta majoritet!
Etiketter:
ambulans,
Gudrun Brunegård KD,
Löttorp,
Öland
lördag 14 augusti 2010
Kampanjbuss med Göran, Maria och Anders
Kristdemokraterna i Kalmar län satsar på en kampanjbuss, där de båda regionala huvudkandidaterna ska bli synliga, tillsammans med partiledaren Göran Hägglund (KD) och vice partiordförande Maria Larsson (KD).
Det är riksdagsledamoten Anders Andersson och undertecknad, landstingsrådet Gudrun Brunegård, som på det här viset kommer att rulla länet runt för att dra så många röster som möjligt till Kristdemokraterna i valet den 19 september.
onsdag 11 augusti 2010
Ge besked till ambulansförarna!
Ge besked till ambulansförarna om de får följa med när landstinget tar över driften av Löttorps-ambulansen!
Den uppmaningen ger jag till landstingsrådet Anders Henriksson efter mitt besök i Löttorp igår.
Det är ovärdig arbetsgivarpolitik från den rödgröna landstingsledningens sida, att låta personalen sväva i ovisshet. Det är illa nog att landstingsmajoriteten utan förvarning ryckte undan norra Öland från Mörbylånga-ambulansens uppdrag. Att sedan låta de anställda betala priset för socialistblockets motvilja mot privata driftformer, genom att inte ge demnågot besked om huruvida de har något jobb att gå till efter att landstinget återtar ambulansuppdraget, det är skandalöst.
Vi kristdemokrater har alltid värnat om ambulansen som en viktig trygghetsfaktor för norra Ölands befolkning. Det har tidigare varit problem att upprätthålla kompetensen hos personalen, eftersom de inte haft så många utryckningar. Med den nuvarande driftformen har man arbetat upp ett system där ambulansförarna jobbar vartannat arbetspass i Mörbylånga, som har många körningar, och vartannat arbetspass i Löttorp. Att då ens antyda att landstinget eventuellt inte skulle vilja ta över de ambulansförare som blir övertaliga när Mörbylångaambulansen får ett mer begränsat uppdrag, det är närmast kränkande.
Om Kristdemokraterna får makten vid höstens val, ska jag ta initiativ till att undersöka möjligheten att göra om upphandlingen, så att Löttorpsambulansen får fortsätta att drivas tillsammans med Mörbylånga-ambulansen. Det konceptet har ju visat sig fungera väl, så varför ändra på ett vinnande koncept.
tisdag 10 augusti 2010
Ett mänskligare Sverige motbild i djurmetaforer
Göran Hägglund presenterar valaffischerna vid gårdagens interna möte för Kristdemokraternas riksdagsgrupp och SKL-grupp.
Buffelfasoner - hyenabeteende - strutsmentalitet
Vi vet nog alla vilken typ av beteende som åsyftas. Förmodligen ser vi också personer framför oss, som förkroppsligar bilden.
Den stöddige ledartypen som bufflar sig fram i tillvaron och inte släpper fram någon annan. Den girige finanshajen som med fallskärmar och flytvästar, på andras bekostnad roffar åt sig långt mer än vad som är rimligt. Den som inte vågar ta ställning eller ingripa när något är på tok, utan istället sticker huvudet i sanden.
Dessa bilder, metaforer, anspelar Kristdemokraterna på sina valaffischer, som offentliggjordes idag.
Valrörelsens genomgående tema är Ett mänskligare Sverige. Och hur beskriver man det?
Jag tycker det är smart att illustrera det mjuka, mänskliga samhälle vi vill bygga, genom att konstratera det med sådant som är omänskligt. Mot den svarta bakgrunden framhävs det mjuka budskapet med barnsligt oregelbundna, textade bokstäver. På djuraffischerna syns Göran Hägglund i profil, som med bestämt rynkad panna, sätter sig emot djuren.
Ett oerhört tufft och fräscht bildspråk. Jag är övertygad om att dessa affischer kommer att få folk att tänka till lite extra och inse att Kristdemokraterna kanske inte riktigt motsvarar den schablonbild som hindrar många från att rösta på oss.
Det bådar gott inför valrörelsen!
Kolla in affischerna och läs mer på Kristdemokraternas hemsida!
Vid presskonferensen i Kalmar, där jag visar upp affischerna tillsammans med Anders Andersson och Monica Bengtsson.
Valaffischerna har redan hunnit bli en snackis. Bland annat intervjuades jag av Radio Kalmar. Även Aftonbladet och Expressen har hunnit skriva om dem.
Östrans förvrängda verklighetsbild
På dagens ledarsida i Östran-Nyheterna finns ett stick, apropå Göran Hägglunds (KD) presskonferens om Kristdemokraternas vallöften igår. Som vanligt är sticket mer tendentiöst än sanningsenligt.
Ledarskribenten talar om den "krympande skaran" kristdemokrater. Vid de senaste opinionsmätningarna har Kristdemokraterna visat en tydlig trend uppåt och hade vid söndagens SIFO 5,7 procent, en ökning med 1,2 procentenheter sedan föregående mätning.
I ledaren påstås dessutom att Kristdemokraterna inte håller sina vallöften och hänvisar till 2006 års val. Det var ett sällsynt illa underbyggt påstående, eftersom partiet då presenterade sina vallöften i form av ett garantibevis på fyra sidor. Nu kan man pricka av att 93 procent av löftena är antingen avklarade eller på gång.
Så utifrån detta record så finns stor sannolikhet att merparten även av årets vallöften kan uppfyllas. Om väljarna tar Kristdemokraternas valsedel och det blir en fortsatt Alliansregering vill säga.
Sedan må Östrans ledarskribent säga vad han vill.
Ledarskribenten talar om den "krympande skaran" kristdemokrater. Vid de senaste opinionsmätningarna har Kristdemokraterna visat en tydlig trend uppåt och hade vid söndagens SIFO 5,7 procent, en ökning med 1,2 procentenheter sedan föregående mätning.
I ledaren påstås dessutom att Kristdemokraterna inte håller sina vallöften och hänvisar till 2006 års val. Det var ett sällsynt illa underbyggt påstående, eftersom partiet då presenterade sina vallöften i form av ett garantibevis på fyra sidor. Nu kan man pricka av att 93 procent av löftena är antingen avklarade eller på gång.
Så utifrån detta record så finns stor sannolikhet att merparten även av årets vallöften kan uppfyllas. Om väljarna tar Kristdemokraternas valsedel och det blir en fortsatt Alliansregering vill säga.
Sedan må Östrans ledarskribent säga vad han vill.
måndag 9 augusti 2010
13 steg och 89 förslag till ett mänskligare Sverige
Jag fick en pratstund med Göran Hägglund i samband med valkonferensen i Riksdagshuset.
Idag har Kristdemokraternas valmanifest offentliggjorts. Själv hade jag förmånen att delta i en valkonferens i Riksdagshuset, där partiledningen i form av Göran Hägglund, Maria Larsson, Mats Odell och flera andra gick igenom valmanifestet in i minsta detalj.
I åttionio löften inordnade i tretton steg beskrivs både övergripande och detaljerade löften på vägen mot ett mänskligare Sverige.
För även om Sverige efter fyra års Alliansregering har blivit bättre, och många viktiga steg har tagits för att öka människors möjligheter att själva forma sin egen vardag utifrån sina egna behov, så finns fortfarande mycket att göra.
För att förbättra de äldres situation. För att hjälpa personer med funktionshinder till arbete. För familjerna. För att skapa trygghet och studiero i skolan. För att ge företagen bättre förutsättningar. För att förbättra integrationen av nyanlända från andra länder. För att stärka solidariteten med fattiga i andra länder. Och så vidare.
Som hälso- och sjukvårdspolitiker är jag förstås särskilt nöjd med förslagen inom sjukvårdsområdet. Den som behöver vård ska känna sig trygg och veta att vården betalas gemensamt. Men trygghet är också att kunna välja var och av vem man ska vårdas. Vi kommer aldrig att kompromissa med säkerheten och kvaliteten i vården. Kristdemokraterna har halverat vårdköerna, men vi nöjer oss inte med det, utan arbetar vidare mot en köfri vård.
Själv tycker jag också att Kristdemokraternas bestämda avståndstagande från tvångskvoterad föräldraförsäkring är ett oerhört viktigt löfte till Sveriges barnfamiljer. När man granskar föräldrars sätt att utnyttja föräldraförsäkringen, visar det sig att 20 procent av papporna inte tar ut den månad som idag är tvångskvoterad. Effekten blir förstås att barnet går miste om den månad som var avsedd att det skulle få tillsammans med sin förälder och istället tvingas till långa dagar på dagis. Hur många fler spädbarn skulle förlora värdefull tid med föräldrarna om ännu fler dagar skulle tvångskvoteras?
Förbättrade ekonomiska villkor för pensionärerna är en annan viktig fråga, som enligt Kristdemokraterna är högre prioriterat än ett nytt steg i jobbskatteavdraget.
Läs pressmeddelandet från förmiddagens presskonferens!
Här kan hela valmanifestet laddas hem.
Expressen skriver om löftet att skapa 10.000 nya jobb för personer med funktionshinder och om att man inte ska behöva vara rädd för aggressiva kamphundar i sitt bostadsområde.
söndag 8 augusti 2010
Verklighetens folk i Locknevi
Marknader är viktiga mötesplatser med verklighetens folk. Det är förmodligen därför som så många partier passar på tillfället att finnas på plats vid marknader runt om i landet, inte minst så här i valtider.
Själv har jag hunnit med partiaktiviteter på marknaderna i Vimmerby, Figeholm, Kristdala och Virserum hittills i sommar. Det lär nog bli några till innan sommaren är slut.
Idag var turen kommen till Locknevi marknad. Det var första gången Kristdemokraterna fanns representerade där, så det var extra intressant att se vad man skulle möta.
Och det visade sig vara en riktigt trevlig liten marknad. Den mycket begränsade plats vi blivit lovade blev i realiteten en hel gräsplan mitt framför hembygdsgården, eftersom femton knallar uteblivit på grund av hotande regn.
Anders Andersson, undertecknad, Elisabeth Lago Nilsson, Ola Gustafsson och Masi Aurfan vid Kristdemokraternas partytält.
Det som överraskade var nog att vi var det enda partiet på plats. Inget annat politiskt parti hade tagit tillfället att träffa väljarna i Locknevi. Även på Tuna möte för en dryg månad sedan var Kristdemokraterna ensamma.
Man kan bara spekulera i orsaken. För det kan väl inte vara så att vissa partier tror sig vara så säkra på valseger att man inte bryr sig om att möta verklighetens folk?
Sådan hybris kan visa sig vara ödesdiger. Min erfarenhet är att mötet med människor är oerhört betydelsefullt.
Även idag fick jag bekräftelse på den uppskattning människor känner över att man bryr sig om att höra hur deras verklighet ser ut och sedan bär med sig det perspektivet när man ska utforma politiska beslut.
Lena Andersson och Elisabeth Lago Nilsson i skydd från det eviga duggregnet.
Själv har jag hunnit med partiaktiviteter på marknaderna i Vimmerby, Figeholm, Kristdala och Virserum hittills i sommar. Det lär nog bli några till innan sommaren är slut.
Idag var turen kommen till Locknevi marknad. Det var första gången Kristdemokraterna fanns representerade där, så det var extra intressant att se vad man skulle möta.
Och det visade sig vara en riktigt trevlig liten marknad. Den mycket begränsade plats vi blivit lovade blev i realiteten en hel gräsplan mitt framför hembygdsgården, eftersom femton knallar uteblivit på grund av hotande regn.
Anders Andersson, undertecknad, Elisabeth Lago Nilsson, Ola Gustafsson och Masi Aurfan vid Kristdemokraternas partytält.
Det som överraskade var nog att vi var det enda partiet på plats. Inget annat politiskt parti hade tagit tillfället att träffa väljarna i Locknevi. Även på Tuna möte för en dryg månad sedan var Kristdemokraterna ensamma.
Man kan bara spekulera i orsaken. För det kan väl inte vara så att vissa partier tror sig vara så säkra på valseger att man inte bryr sig om att möta verklighetens folk?
Sådan hybris kan visa sig vara ödesdiger. Min erfarenhet är att mötet med människor är oerhört betydelsefullt.
Även idag fick jag bekräftelse på den uppskattning människor känner över att man bryr sig om att höra hur deras verklighet ser ut och sedan bär med sig det perspektivet när man ska utforma politiska beslut.
Lena Andersson och Elisabeth Lago Nilsson i skydd från det eviga duggregnet.
Vinden i ryggen!
Ja, jag vet vad jag har sagt. Opinionsmätningar ska tas med en mycket stor nypa salt. Det är valresultat som gäller. Och det är fortfarande sex veckor kvar till valet.
Men de senaste opinionsmätningarna antyder en trend som påminner om det vi sett vid många val tidigare, där Kristdemokraterna successivt arbetar sig uppåt. 5,7 procent i dagens SIFO är avsevärt bättre än 4,5 procent i juni, för att inte tala om de 3,5 som var resultatet i maj. Går man in på Aftonbladets grafik så ser man hur tydligt linjen pekar uppåt.
Som Göran Hägglund sa igår: Nu har vi vinden i ryggen.
Nu gäller det bara att få kurvan att peka ännu skarpare uppåt, så att vi kan överträffa resultatet 1998, då Kristdemokraterna fick närmare 12 procent i valet.
Men de senaste opinionsmätningarna antyder en trend som påminner om det vi sett vid många val tidigare, där Kristdemokraterna successivt arbetar sig uppåt. 5,7 procent i dagens SIFO är avsevärt bättre än 4,5 procent i juni, för att inte tala om de 3,5 som var resultatet i maj. Går man in på Aftonbladets grafik så ser man hur tydligt linjen pekar uppåt.
Som Göran Hägglund sa igår: Nu har vi vinden i ryggen.
Nu gäller det bara att få kurvan att peka ännu skarpare uppåt, så att vi kan överträffa resultatet 1998, då Kristdemokraterna fick närmare 12 procent i valet.
lördag 7 augusti 2010
Musikterapi med ny betydelse
Den musikaliska familjen Hellgren gav begreppet musikterapi ny innebörd, då en av flickorna spelade tvärflöjt på en krycka.
Ikväll framträdde den supermusikaliska familjen Hellgren på Kröngården utanför Vimmerby. Det var imponerande att se hur föräldrarna och de fyra ungdomarna växlade instrument och hanterade både stråkar, blåsinstrument och slagverk.
Stilmässigt var programmet lika omväxlande, men en spännvidd från klassisk virtuositet, som i Rimskij-Korsakovs Humlans flykt, till modernt skämtlynne, som när familjen på två minuter hann spela på över fyrtio instrument. Sådant kräver både skicklighet och organisation, så att alla instrument finns på rätt plats vid rätt tillfälle, utan att man tappa.r rytmen
Instrument, förresten. Familjen verkade kunna använda allt möjligt, för att inte tala om omöjligt, att frambringa ljud på. Programmet inleddes med en fanfar framförd på verandaflaggor - ja, lätt modifierade förstås, med blåsmunstycke och en liten tratt inlirkad i flaggstångsknoppen, för att släppa ut ljudet.
Eller när sonen spelade på en duschslang, riktigt vackert dessutom. En av systrarna fick en såg att sjunga med märkligt smäktande toner, medan brodern assisterade sin syster, när hon spelade tvärflöjt på en krycka. Då fick begreppet musikterapi ny innebörd!
Rätt vad det var föste brodern undan sin sågspelande syster från sin stol, vände på stolen, stoppade in ett blåsmunstycke och började spela på stolen också.
Ja, det var verkligen en imponerande föreställning, både för familjens musikalitet och uppfinningsrikedom och uppenbara spelglädje.
onsdag 4 augusti 2010
Japansk åldringsbugg gör Kalmar län världsäldst?
Läste ett TT-meddelande i tidningen, som fick tillvaron att gunga till.
Japan är ju känt för att ha världens äldsta befolkning, med Sverige tätt efter. Nu visar det sig att några av de allra äldsta har varit döda i flera årtionden. Den föregivet 111-åriga Sogen Kato låg mumifierad i sin säng, död sedan tre årtionden. 113-åriga Fusa Furaya har dottern inte sett till, i den lägenhet där modern var registrerad, på runt 50 år.
Myndigheterna ska nu dra igång ett landsomfattande sökande efter landets över 40.000 hundraåringar.
Är landets höga andel åldringar ett resultat av bristande folkbokföringsrutiner?
Innebär det i så fall att Sverige kvarstår som landet där man lever längst? Då har vi i Kalmar län världens äldsta befolkning!
Vilken marknadsföringsfördel - Kom och bosätt dig i länet där det är gott att åldras!
Också något att forska kring: Den väl avvägda balansen mellan boendemiljö, hälso- och sjukvård och äldreomsorg.
Men också något att oroas över. För baksidan av myntet är ju att de unga flyttar ut på grund av brist på arbetstillfällen och urusla pendlingsmöjligheter. Bara de gamla blir kvar.
Och en utmaning för hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Inte minst eftersom Kalmar län också dras med en skattekraft som är bland de lägsta i landet. Desto större skäl för Alliansen att få ta över i landstinget, eftersom det är vi som har det genomtänkta programmet för geriatriken, dvs äldresjukvården.
Och så lämpligt att Sveriges äldreminister, Maria Larsson (KD) kommer från just Kalmar län!
Japan är ju känt för att ha världens äldsta befolkning, med Sverige tätt efter. Nu visar det sig att några av de allra äldsta har varit döda i flera årtionden. Den föregivet 111-åriga Sogen Kato låg mumifierad i sin säng, död sedan tre årtionden. 113-åriga Fusa Furaya har dottern inte sett till, i den lägenhet där modern var registrerad, på runt 50 år.
Myndigheterna ska nu dra igång ett landsomfattande sökande efter landets över 40.000 hundraåringar.
Är landets höga andel åldringar ett resultat av bristande folkbokföringsrutiner?
Innebär det i så fall att Sverige kvarstår som landet där man lever längst? Då har vi i Kalmar län världens äldsta befolkning!
Vilken marknadsföringsfördel - Kom och bosätt dig i länet där det är gott att åldras!
Också något att forska kring: Den väl avvägda balansen mellan boendemiljö, hälso- och sjukvård och äldreomsorg.
Men också något att oroas över. För baksidan av myntet är ju att de unga flyttar ut på grund av brist på arbetstillfällen och urusla pendlingsmöjligheter. Bara de gamla blir kvar.
Och en utmaning för hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Inte minst eftersom Kalmar län också dras med en skattekraft som är bland de lägsta i landet. Desto större skäl för Alliansen att få ta över i landstinget, eftersom det är vi som har det genomtänkta programmet för geriatriken, dvs äldresjukvården.
Och så lämpligt att Sveriges äldreminister, Maria Larsson (KD) kommer från just Kalmar län!
Trygghet och valfrihet i Vimmerby!
Ett tryggare Vimmerby, med större valfrihet. Det är vad Kristdemokraterna i Vimmerby vill åstadkomma.
För att förverkliga det behöver vi få ett ännu större stöd från väljarna. Det är utmärkt att det är borgerlig majoritet i Vimmerby. Jag gläder mig åt arbetet med att ta fram en gemensam plattform för Alliansen i Vimmerby, vilket kommer att ge väljarna ett tydligt kvitto på vad vi tillsammans är överens om att göra under nästa mandatperiod.
Men oavsett hur mycket vi är överens om i Alliansen, så kvarstår faktum att ju större andel väljare som ställer sig bakom ett visst parti, desto större kraft får det partiet i förhandlingar och möjlighet att genomdriva sina förslag.
För att tydliggöra för väljarna vad har Kristdemokraterna i Vimmerby vill fokusera på har vi fastställt ett valprogram. Där gör vi en nulägesbeskrivning, med ett antal utmaningar, och vi pekar ut vilka områden och punkter där vi vill lägga särskilt stor vikt under nästa mandatperiod.
Jag citerar här från inledningen:
Vimmerby kommun har goda förutsättningar, men också ett antal problem att brottas med. Som Astrid Lindgrens födelsestad har staden ett unikt värde att förvalta. De senaste årens utveckling av besökare visar på potentialen. I en kommande storregion är Vimmerby ett naturligt mellanregionalt centrum, med väl utvecklad handel.
Tyvärr har kommunen rasat i mätningar av näringslivsklimatet. Årtionden av bristande fastighetsunderhåll ger stora investeringsbehov, samtidigt som låneskulden är stor och skatten hög.
Vi kristdemokrater anser att Vimmerby behöver en tydligare ledning, som tar ansvar för både kommunens ekonomi och ger utvecklingsmöjligheter för turism och företagande. Vi ger inga glättiga vallöften, men vill fortsätta leda omsorgen om äldre och funktionshindrade, dem som behöver samhällets stöd, liksom barnomsorg och skola. Samtidigt behövs fastare ledning av kommunens hårda sektorer.
Vimmerby behöver ett starkt kristdemokratiskt inflytande för att leda kommunen med hjärta och förnuft!
När Kristdemokraterna i Vimmerby formulerar ett valprogram för hur vi vill utveckla kommunen under den närmaste mandatperioden har vi åtta huvudpunkter. Punkterna är mer eller mindre sammanvävda och beskrivs nedan, utan inbördes rangordning. Utifrån det mandat väljarna ger oss kommer vi att arbeta för att genomföra våra förslag, för att utveckla vår kommun till ett mänskligare Vimmerby.
• Trygghet och valfrihet – för ett mänskligare Vimmerby
• Näringsliv och företagande
• Kommunens organisation
• Integration och arbetsmarknad
• Levande samhällen – levande landsbygd
• Äldres levnadsvillkor
• Barns och ungas uppväxtvillkor
• Miljö
Läs vidare för hur vi vill arbeta med detta genom länken till Kristdemokraterna i Vimmerbys hemsida, där du även kan ladda ned programmet som pdf-fil.
För att förverkliga det behöver vi få ett ännu större stöd från väljarna. Det är utmärkt att det är borgerlig majoritet i Vimmerby. Jag gläder mig åt arbetet med att ta fram en gemensam plattform för Alliansen i Vimmerby, vilket kommer att ge väljarna ett tydligt kvitto på vad vi tillsammans är överens om att göra under nästa mandatperiod.
Men oavsett hur mycket vi är överens om i Alliansen, så kvarstår faktum att ju större andel väljare som ställer sig bakom ett visst parti, desto större kraft får det partiet i förhandlingar och möjlighet att genomdriva sina förslag.
För att tydliggöra för väljarna vad har Kristdemokraterna i Vimmerby vill fokusera på har vi fastställt ett valprogram. Där gör vi en nulägesbeskrivning, med ett antal utmaningar, och vi pekar ut vilka områden och punkter där vi vill lägga särskilt stor vikt under nästa mandatperiod.
Jag citerar här från inledningen:
Vimmerby kommun har goda förutsättningar, men också ett antal problem att brottas med. Som Astrid Lindgrens födelsestad har staden ett unikt värde att förvalta. De senaste årens utveckling av besökare visar på potentialen. I en kommande storregion är Vimmerby ett naturligt mellanregionalt centrum, med väl utvecklad handel.
Tyvärr har kommunen rasat i mätningar av näringslivsklimatet. Årtionden av bristande fastighetsunderhåll ger stora investeringsbehov, samtidigt som låneskulden är stor och skatten hög.
Vi kristdemokrater anser att Vimmerby behöver en tydligare ledning, som tar ansvar för både kommunens ekonomi och ger utvecklingsmöjligheter för turism och företagande. Vi ger inga glättiga vallöften, men vill fortsätta leda omsorgen om äldre och funktionshindrade, dem som behöver samhällets stöd, liksom barnomsorg och skola. Samtidigt behövs fastare ledning av kommunens hårda sektorer.
Vimmerby behöver ett starkt kristdemokratiskt inflytande för att leda kommunen med hjärta och förnuft!
När Kristdemokraterna i Vimmerby formulerar ett valprogram för hur vi vill utveckla kommunen under den närmaste mandatperioden har vi åtta huvudpunkter. Punkterna är mer eller mindre sammanvävda och beskrivs nedan, utan inbördes rangordning. Utifrån det mandat väljarna ger oss kommer vi att arbeta för att genomföra våra förslag, för att utveckla vår kommun till ett mänskligare Vimmerby.
• Trygghet och valfrihet – för ett mänskligare Vimmerby
• Näringsliv och företagande
• Kommunens organisation
• Integration och arbetsmarknad
• Levande samhällen – levande landsbygd
• Äldres levnadsvillkor
• Barns och ungas uppväxtvillkor
• Miljö
Läs vidare för hur vi vill arbeta med detta genom länken till Kristdemokraterna i Vimmerbys hemsida, där du även kan ladda ned programmet som pdf-fil.
Helhetsperspektiv på barn i landstinget
Nu tar Alliansen i landstinget ett samlat grepp om barnfrågorna i hälso- och sjukvården. Vi har sammanställt ett antal olika förslag för att fokusera barnperspektivet och behovet av rätt kompetens när barn blir sjuka, för att ha övergripande mål för landstingets arbete med att stärka barnets rätt.
Barometern-OT skriver om våra förslag i dagens tidning, liksom även Östran-Nyheterna (dock inte i nätupplagan).
Bland annat vill vi inrätta en barnombudsman, som ska ha till uppgift att bevaka barnperspektivet.
Vi ska också skapa ett barnpris för att varje år uppmärksamma anställda eller enheter som på ett särskilt sätt arbetat med att utveckla barns rättigehter och barns och ungdomars hälsa.
För att barn ska komma till tals och få möjlighet att göra sina synpunkter kända vill vi inrätta ett barnråd. Patientnämnden ska få ett särskilt uppdrag att förstärka arbetet med barn och ungdomars synpunkter.
Det är viktigt att samla kompetensen kring barn, exempelvis i familjecentraler. Det skulle också vara en fördel att samordna ungdomsmottagningarna och Unga vuxna-mottagningarna, så att det blir en väg in för ungdomar. Vi anser dessutom att det vore en fördel med en sammanhållen organisation för barnhälsovården i länet.
Studier har visat att om föräldrar känner sig trygga i sitt föräldraskap blir också barnen tryggare och drabbas i mindre utsträckning av psykisk ohälsa och psykosocial problematik. Därför ser vi det som oerhört viktigt att stärka stödet till föräldrarna, så att de får stöd i hur man på bästa sätt hanterar barnet i dess olika utvecklingsfaser. Landstinget bör i samverkan med kommunerna ger fortsatt föräldrautbildning under barnets hela uppväxt.
Barn har rätt att vårdas av barn med barnkompetens. Det räcker inte med att vara en skicklig organspecialist när man vårdar barn. Vi vill inte att barn ska vårdas på vuxenavdelningar.
Slutligen trycker vi på behovet av likvärdig vård i länet. Barn och unga som bor i norra länsdelen och brottas med ätstörningsproblematik ska få en likvärdig vård som de som bor i södra länsdelen. Efter många års påtryckningar har pengar avsatts för detta. Nu måste det bli något uträttat också!
Likaså anser vi att det ska skapas en barnakut i Västervik, på motsvarande sätt som i Kalmar. På så sätt kan barn och ungdomar få komma direkt till barnkliniken och tas emot av personal med rätt kompetens, och slipper trängas på akuten bland det brokiga klientel som väntar där.
Barometern-OT skriver om våra förslag i dagens tidning, liksom även Östran-Nyheterna (dock inte i nätupplagan).
Bland annat vill vi inrätta en barnombudsman, som ska ha till uppgift att bevaka barnperspektivet.
Vi ska också skapa ett barnpris för att varje år uppmärksamma anställda eller enheter som på ett särskilt sätt arbetat med att utveckla barns rättigehter och barns och ungdomars hälsa.
För att barn ska komma till tals och få möjlighet att göra sina synpunkter kända vill vi inrätta ett barnråd. Patientnämnden ska få ett särskilt uppdrag att förstärka arbetet med barn och ungdomars synpunkter.
Det är viktigt att samla kompetensen kring barn, exempelvis i familjecentraler. Det skulle också vara en fördel att samordna ungdomsmottagningarna och Unga vuxna-mottagningarna, så att det blir en väg in för ungdomar. Vi anser dessutom att det vore en fördel med en sammanhållen organisation för barnhälsovården i länet.
Studier har visat att om föräldrar känner sig trygga i sitt föräldraskap blir också barnen tryggare och drabbas i mindre utsträckning av psykisk ohälsa och psykosocial problematik. Därför ser vi det som oerhört viktigt att stärka stödet till föräldrarna, så att de får stöd i hur man på bästa sätt hanterar barnet i dess olika utvecklingsfaser. Landstinget bör i samverkan med kommunerna ger fortsatt föräldrautbildning under barnets hela uppväxt.
Barn har rätt att vårdas av barn med barnkompetens. Det räcker inte med att vara en skicklig organspecialist när man vårdar barn. Vi vill inte att barn ska vårdas på vuxenavdelningar.
Slutligen trycker vi på behovet av likvärdig vård i länet. Barn och unga som bor i norra länsdelen och brottas med ätstörningsproblematik ska få en likvärdig vård som de som bor i södra länsdelen. Efter många års påtryckningar har pengar avsatts för detta. Nu måste det bli något uträttat också!
Likaså anser vi att det ska skapas en barnakut i Västervik, på motsvarande sätt som i Kalmar. På så sätt kan barn och ungdomar få komma direkt till barnkliniken och tas emot av personal med rätt kompetens, och slipper trängas på akuten bland det brokiga klientel som väntar där.
Vila och passion - nödvändigt inför valrörelsen!
Om mindre än sju veckor är det val. Därför har jag varit ledig ett par veckor.
Så ledig man nu kan vara, när man ägnar sig åt att söka upp internetcaféer på medelhavskusten, för att kolla av mailboxen och följa vad som händer genom nättidningarna hemmavid ...
Förra året hade jag med en dator med 3G till Tanzania och kunde ge aktuella rapporter därifrån. Men när räkningen kom några månader senare, så insåg jag att talesättet "Smakar det så kostar det" hade bäring även i detta sammanhang. Därför nöjde vi oss alltså denna gång med att anlita internetcaféer. Och de duger bra, så länge man inte har allt för höga ambitioner.
Nej, huvudtemat för mina och makens två veckor fick bli vila och passion.
Vila i form av sol och bad i Istrien i allra nordligaste Kroatien, ett område som ger rika möjligheter till utflykter till platser med lång och intressant historia: Pula med sin välbevarade romerska amfiteater och Augustustempel, Porec med mosaiker nästan i klass med dem i Ravenna om än mindre omfattande, Pazin med sitt hundrametersstup mitt inne i staden som inspirerat Jules Verne, eller den charmiga bergsstaden Motovun mitt i tryffeldistriktet. Och varför inte en båtutflykt till öarna strax utanför Pula som är nationalpark och där Tito bodde halva året och där många av världens mäktiga har varit.
Ett utmärkt upplägg är att göra sådana utflykter på dagen och sedan leta upp en strand fram på eftermiddagen, när solens strålar inte längre är så skarpa. Själv kombinerade jag solandet med att läsa böcker, som jag normalt inte hinner med under terminerna. Klassiker som nobelpristagaren Sienkiewicz's 'Quo vadis', samtidssatir som Bakhtiars 'Kan du säga schibbolet', deckare som Åsa Larssons 'Till dess din vrede upphört', biografi som P-O Enqvists 'Ett annat liv'.
Och så god mat, förstås. I Kroatien vet man hur man tillreder havets läckerheter, lika väl som en saftig biff till hemgjord pasta med tryffelsås. Och de kroatiska pizzorna överträffar nästan de italienska.
På vägen hemåt återknöt vi bekantskapen med den slovenska pärlan Bled, en liten stad invid en sjö, inbäddad bland de julianska alperna, med en borg fastklängd på ett stup. På en ö mitt i sjön ligger en kyrka med typisk lökkupol. Hur pittoreskt som helst!
Men det stora målet för sista delen av vår resa var passionsspelen i Oberammegau, några mil norr om Garmisch-Partenkirchen. 1634 härjade pesten och folk dog som flugor. Då samlades byborna i kyrkan och lovade Gud att om han skonade dem från pesten skulle de framföra ett skådespel som skildrar Jesu lidandes historia, den så kallade passionshistorien, de händelser som ledde fram till hans korsfästelse, död och uppståndelse.
Från den stunden skördade pesten inga fler liv i Oberammegau, fast den fortsatte att härja runt omkring.
Och från den stunden har byns befolkning engagerat sig i passionsspelen, som alltså framförs vart tionde år. Staden är ungefär lika stor som Vimmerby stad. Hälften av befolkningen är på olika sätt involverade, varav 500 varje kväll som dramat framförs; hälften på scenen och hälften back-stage.
Spelet överträffade mina förväntningar, måste jag säga. Dramatiseringen var mycket proffsigt framförd, trots att det alltså genomgående är amatörer ur stadens befolkning. Men det som imponerade mest var nog själva inställningen till passionsspelet.
Efter så lång tid hade man kunnat förvänta sig att det blivit institutionaliserat och genomkommersialiserat. Och nog finns sådana inslag. Men man har insett att nutidens människor inte har samma förkunskap om den bibliska historien som forntida publik hade med sig.
Därför har man gjort kompletteringar i libretto och dialoger för att förklara vad som sker på scenen. Man har också lagt till så kallade 'levande bilder', där man pekar på kopplingar mellan händelser i Gamla Testamentet som förebilder till Jesu egen historia, eftersom Jesu verk enligt kristendomen ses som fullkomningen av det gamla.
Sammantaget var det en enorm upplevelse, både 1700-talsmusiken, oratoriekörens prestationer, dramats gestaltning av skådespelare och statister och naturligtvis själva berättelsen i sig.
Det är mycket imponerande hur denna lilla stad förmår åstadkomma något så väl genomarbetat. Hur organiserar man livet och samhällsfunktionerna när nästan en tiondel av befolkningen, däribland åtskilliga barn, är bundna vid och kring scenen 105 kvällar under perioden maj till september vart tionde år, för att inte tala om all tid för repetitioner?
Oavsett vad man tycker eller tror om Jesu historiska eller religiösa betydelse, så kan passionsspelet vara en källa till inspiration, för vad ett samhälle kan åstadkomma när man sluter sig samman och jobbar för ett gemensamt mål. Det är ju också en form av passion, eller hur?
Och passionen till en idé, bilden av det samhälle vi vill bygga, det är väl det som driver många oss politiker. Det är den passionen som ger energi och drivkraft att arbeta i stort sett dygnet runt, att göra en hel del uppoffringar och utstå spott och spe från meningsmotståndare.
För att bedriva en framgångsrik valrörelse är alltså både vila och passion nödvändigt. Och jag har fått båda delarna, så här kommer jag!
Nu vinner vi valet!
Så ledig man nu kan vara, när man ägnar sig åt att söka upp internetcaféer på medelhavskusten, för att kolla av mailboxen och följa vad som händer genom nättidningarna hemmavid ...
Förra året hade jag med en dator med 3G till Tanzania och kunde ge aktuella rapporter därifrån. Men när räkningen kom några månader senare, så insåg jag att talesättet "Smakar det så kostar det" hade bäring även i detta sammanhang. Därför nöjde vi oss alltså denna gång med att anlita internetcaféer. Och de duger bra, så länge man inte har allt för höga ambitioner.
Nej, huvudtemat för mina och makens två veckor fick bli vila och passion.
Vila i form av sol och bad i Istrien i allra nordligaste Kroatien, ett område som ger rika möjligheter till utflykter till platser med lång och intressant historia: Pula med sin välbevarade romerska amfiteater och Augustustempel, Porec med mosaiker nästan i klass med dem i Ravenna om än mindre omfattande, Pazin med sitt hundrametersstup mitt inne i staden som inspirerat Jules Verne, eller den charmiga bergsstaden Motovun mitt i tryffeldistriktet. Och varför inte en båtutflykt till öarna strax utanför Pula som är nationalpark och där Tito bodde halva året och där många av världens mäktiga har varit.
Ett utmärkt upplägg är att göra sådana utflykter på dagen och sedan leta upp en strand fram på eftermiddagen, när solens strålar inte längre är så skarpa. Själv kombinerade jag solandet med att läsa böcker, som jag normalt inte hinner med under terminerna. Klassiker som nobelpristagaren Sienkiewicz's 'Quo vadis', samtidssatir som Bakhtiars 'Kan du säga schibbolet', deckare som Åsa Larssons 'Till dess din vrede upphört', biografi som P-O Enqvists 'Ett annat liv'.
Och så god mat, förstås. I Kroatien vet man hur man tillreder havets läckerheter, lika väl som en saftig biff till hemgjord pasta med tryffelsås. Och de kroatiska pizzorna överträffar nästan de italienska.
På vägen hemåt återknöt vi bekantskapen med den slovenska pärlan Bled, en liten stad invid en sjö, inbäddad bland de julianska alperna, med en borg fastklängd på ett stup. På en ö mitt i sjön ligger en kyrka med typisk lökkupol. Hur pittoreskt som helst!
Men det stora målet för sista delen av vår resa var passionsspelen i Oberammegau, några mil norr om Garmisch-Partenkirchen. 1634 härjade pesten och folk dog som flugor. Då samlades byborna i kyrkan och lovade Gud att om han skonade dem från pesten skulle de framföra ett skådespel som skildrar Jesu lidandes historia, den så kallade passionshistorien, de händelser som ledde fram till hans korsfästelse, död och uppståndelse.
Från den stunden skördade pesten inga fler liv i Oberammegau, fast den fortsatte att härja runt omkring.
Och från den stunden har byns befolkning engagerat sig i passionsspelen, som alltså framförs vart tionde år. Staden är ungefär lika stor som Vimmerby stad. Hälften av befolkningen är på olika sätt involverade, varav 500 varje kväll som dramat framförs; hälften på scenen och hälften back-stage.
Spelet överträffade mina förväntningar, måste jag säga. Dramatiseringen var mycket proffsigt framförd, trots att det alltså genomgående är amatörer ur stadens befolkning. Men det som imponerade mest var nog själva inställningen till passionsspelet.
Efter så lång tid hade man kunnat förvänta sig att det blivit institutionaliserat och genomkommersialiserat. Och nog finns sådana inslag. Men man har insett att nutidens människor inte har samma förkunskap om den bibliska historien som forntida publik hade med sig.
Därför har man gjort kompletteringar i libretto och dialoger för att förklara vad som sker på scenen. Man har också lagt till så kallade 'levande bilder', där man pekar på kopplingar mellan händelser i Gamla Testamentet som förebilder till Jesu egen historia, eftersom Jesu verk enligt kristendomen ses som fullkomningen av det gamla.
Sammantaget var det en enorm upplevelse, både 1700-talsmusiken, oratoriekörens prestationer, dramats gestaltning av skådespelare och statister och naturligtvis själva berättelsen i sig.
Det är mycket imponerande hur denna lilla stad förmår åstadkomma något så väl genomarbetat. Hur organiserar man livet och samhällsfunktionerna när nästan en tiondel av befolkningen, däribland åtskilliga barn, är bundna vid och kring scenen 105 kvällar under perioden maj till september vart tionde år, för att inte tala om all tid för repetitioner?
Oavsett vad man tycker eller tror om Jesu historiska eller religiösa betydelse, så kan passionsspelet vara en källa till inspiration, för vad ett samhälle kan åstadkomma när man sluter sig samman och jobbar för ett gemensamt mål. Det är ju också en form av passion, eller hur?
Och passionen till en idé, bilden av det samhälle vi vill bygga, det är väl det som driver många oss politiker. Det är den passionen som ger energi och drivkraft att arbeta i stort sett dygnet runt, att göra en hel del uppoffringar och utstå spott och spe från meningsmotståndare.
För att bedriva en framgångsrik valrörelse är alltså både vila och passion nödvändigt. Och jag har fått båda delarna, så här kommer jag!
Nu vinner vi valet!
Etiketter:
Bled,
Gudrun Brunegård KD,
Kroatien,
Motovun,
Oberammegau,
passion,
passionsspel,
Pazin,
Porec,
Pula
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)