Interpellation om alternativa maträtter

Kommunfullmäktige

Vimmerby kommun

Interpellation

till Teknik- och servicenämndens ordförande Björn Svedborg

Alternativa maträtter

För exakt fem år sedan, den 28 maj 2007, behandlade kommunfullmäktige en motion från Kristdemokraterna. Vi lyfte där behovet av att det framtida kostsystemet skulle kunna erbjuda fler än en ordinarie maträtt i tillräcklig mängd och till god kvalitet.

En allt för välkänd bakgrund till motionen var det faktum att många elever inte äter skollunch och därför ofta besväras av huvudvärk och koncentrationssvårigheter, vilket försämrar inlärningsförmågan. Genom att erbjuda fler alternativa maträtter ökar chansen att fler barn och ungdomar kan få sitt näringsbehov bättre tillgodosett och få bättre måltidsvanor. Färre elever skulle då kompensera ”slarv med maten” med småätande av godis och snabbmat, vilket i sin tur skulle minska risken för livsstilsrelaterade sjukdomar. Resultatet skulle bli en markant friskvårdseffekt som kan komma att påverka den framtida folkhälsan markant.

Fullmäktige beslutade att bifalla motionen genom att ge teknik- och servicenämnden i uppdrag att beakta intentionerna i motionen vid framtagandet av direktiv till utredningen om måltidsservice.

Sedan utreddes frågan under ytterligare ett antal år, tills man kom fram till slutsatsen att om man inför kyldmatsystem i kommunen så skulle det vara möjligt att införa alternativa maträtter. Det skulle gynna både barn och äldre.

När det nya centralköket vid Idrottshallen höll på att trimmas igång 2010, så hade man dessvärre tappat bort uppdraget att erbjuda två maträtter. Efter påtryckningar, såväl i media som i skrivelse och interna överläggningar mellan berörda nämndspresidier, gavs besked om att teknik- och serviceförvaltningen skulle genomföra uppdraget, men behövde lite längre tid på sig, för att organisera arbetet i det nya centralköket.

Nu har det gått ytterligare två år och det har fortfarande inte genomförts alternativa maträtter i kommunens skolor. Vid ett möte på Fabriken i mars 2012, mellan Ungdomsrådet och politiker, kom frågan upp. Bland skolungdomar är det stort tryck i frågan, och det var en av de punkter som överlämnades i budkavlen till kommunledningen vid Globträdsdagen den 4 maj. Vi undrar alla varför det har gått så lång tid att komma till skott med en fråga som är så efterfrågad och som man lyckas hantera på ett smidigt sätt i många andra kommuner.

Min fråga är därför:

När kommer elever i Vimmerbys skolor få möjlighet att välja alternativ maträtt, enligt kommunfullmäktiges intention?
Gudrun Brunegård (KD)

Rödgröna landstingslöften med dolda hakar

Den rödgröna landstingsmajoriteten har presenterat sina budgetriktlinjer. I flera fall är det gamla beslut eller frågor som någon annan än landstinget har ansvar för. I andra fall framställs löftena som att de skulle innehålla mer än vad de gör.

Majoriteten gör stor sak av dialyssatsningen. Den lades in i landstingsplanen förra året. De undviker att berätta att kapaciteten inte kommer att öka eftersom de avslog Alliansens förslag om att ta fram underlag för att förbättra kvaliteten. Länets dialyspatienter får även fortsättningsvis nöja sig med glesare behandlingar än vad Socialstyrelsen rekommenderar, med sämre livskvalitet som följd.

På Öland lyfts frågan om distriktssköterskemottagningen i Södra Möckelby. De som inte kan ta sig till Mörbylånga kan få hembesök istället, enligt Anders Henriksson (S). Därmed lämnar han över till kommunen att sköta en patientgrupp som rätteligen är landstingets ansvar.

Enligt hemsjukvårdsväxlingen ska hembesök göras hos patienter inskrivna i hemsjukvården, om hälsotillståndet inte medger förflyttning. Att mottagning saknas nära hemmet är inte skäl för hembesök. Nu antyder Henriksson att kommunens sköterskor ska åka hem till patienter som utan större bekymmer kunde ta sig till mottagningen tills den stängdes vid årsskiftet. Den lösning han föreslår innebär att kommunen ska rädda situationen när landstinget sparar pengar.

De fetaste rubrikerna på Öland gällde ambulansernas utryckningstider. Majoriteten är dock inte beredd att genomföra någon förändring som kostar ett öre. Det finns därmed stor risk att ölänningarna även fortsättningsvis får nöja sig med långa larmtider.

Kollektivtrafiken och KLT:s katastrofala underskott engagerar både resenärer och andra skattebetalare. Majoriteten tänker höja taxorna och planerar att lägga ned ett antal resecentra, kort tid efter att ha gjort en stor skattehöjning för förbättringar. Konstigt nog sades inte ett ord om detta under majoritetens pressturné.

Slutsatsen är att flera av landstingsmajoritetens löften är kraftigt uppblåsta – eller görs på någon annans bekostnad.

Bigoasproduktion i landstingets regi?

Ska landstinget satsa på biogasmack i Vimmerby? Så verkar det, utifrån vad den rödgröna landstingsmajoriteten presenterar vid sin presskonferens i Vimmerby, under rubriken "Vill satsa på biogas och familjecentral".

Det är för mig en uppseendeväckande nyhet, med tanke på att politikerna i Vimmerby kommun har tvekat att gå in ett sådant projekt, eftersom det både är kostsamt och knappast ingår i den kommunala kompetensen. Men, det är klart, landstinget förbereder sig ju för att investera i vindkraftverk, så biogasproduktion ligger kanske i linje med det.

För mig vore det mer naturligt att låta marknaden stå för produktion av såväl biogas som vindkraft. Landstinget ska ägna sig åt sina kärnområden, inte energiproduktion, tycker jag.

Eller var uttalandet ett försök att pressa kommunen till ett beslut med tveksam ekonomisk och kompetensmässig bärighet? Det är i så fall en ganska osmaklig inblandning i kommunens inre angelägenheter, enligt min uppfattning.

Visionslöst rödgrönt budgetdirektiv

Idag har den rödgröna landstingsmajoriteten överlämnat sina budgetriktlinjer. Det var inte mycket konkreta förslag eller direkta uppdrag, utan mest floskler och tomma ord.

Själv blir jag både besviken och upprörd över att man inte bryr sig om att göra något i de frågor där det finns uppenbara brister i sjukvården i länet.

De njursjuka som behöver dialys i Kalmar län tvingas vänta längre mellan dialystillfällena än vad Socialstyrelsen föreskriver. Kapaciteten behöver byggas ut, för att klara Socialstyrelsens riktlinjer. Ändå lägger inte majoriteten något uppdrag om detta, trots att Alliansen påtalat behovet och lagt förslag.

För patienter som närmar sig livets slutskede är vården olika, beroende på var i länet man bor. Detta har vid upprepade tillfällen kritiserats av revisorerna. I många år har jag och andra från Alliansen drivit på för att åtminstone få till stånd samlade palliativa vårdplatser på sjukhusen i Oskarshamn och Västervik, för att förbättra omhändertagandet om man inte kan vårdas hemma. Ändå finns inga uppdrag om att äntligen komma till skott med detta.

Unga som mår dåligt hör också till dem som får väldigt olika vård och omhändertagande beroende på var man bor. Gång på gång har jag och Alliansen tagit upp behovet av att skapa jämlikhet i länet. Majoriteten har sagt att Unga Vuxna-verksamheten måste utvärderas. Utvärderingen är nu gjort, men ändå ger man inga uppdrag om hur man vill gå vidare för att förenkla och förbättra för unga personer med psykisk ohälsa.

Ambulanssjukvården är också väldigt olika i länets olika delar. För inte så länge sedan talade majoriteten om att de skulle se över situationen och öppnade för att alla ambulansstationer skulle kunna få 90 sekunderslarm. Ändå kommer inga uppdrag i den riktningen. Befolkningen på Öland, i Virserumstrakten och i Gamleby får fortsätta att finna sig med längre väntan när de blir akut sjuka.

Däremot vill majoriteten att man ska vistas mer i naturen. Även jag gillar att vara i naturen, men vad är syftet med att skriva in det i budgetriktlinjerna? Man blir lite lätt misstänksam ... Med den centraliseringsiver som majoriteten hittills visat, så kan man befara att tanken är att de som bor ett stycke från sjukhusen ska ut i naturen istället!

En annan kanske liten men inte oväsentlig detalj gäller jämställdhetsarbetet. Där ska personalen lära sig mer om HBT-frågor. Queer-personer ska tydligen inte förvänta sig att finna någon förståelse hos personalen.

Vårtal, Djursdala hembygdsgård, Lindstorp 2012-04-30

Kära Djursdala-bor och andra besökare!

Våren är här, denna förunderliga, efterlängtade, svårfångade och oförutsägbara tid. Denna kyliga april har låtit oss njuta av blåsippsblomning en hel månad.

Nu breder istället vitsipporna ut sig i hagar och skogsbackar.

De första gullvivorna har börjat slå ut.

För några veckor sedan, när vi gick längs Djursdalaleden, hördes bofinken för första gången, och nu sjunger koltrasten sin vemodiga sång.

Efter den senaste veckans regn grönskar det nu i både gräs och björkar.

Vi har samlats för att fira Valborgsmässoafton. Enligt gammal, hednisk tradition var natten mellan den 30 april och 1 maj en natt då häxorna härjade.

Man gjorde sitt bästa för att hålla dem borta, med hjälp av eldar, rop och skott.

Den kristna kvinnan Valborg avled år 779. Den 1 maj helgonförklarades hon och kom därefter att förknippas med kampen mot ondskans makter.

Valborgsmässoeldarna har förstås också en väldigt praktisk funktion. Ris som blivit över efter vinterns gallring i skogarna och från vårarbetet i trädgårdarna. Döda grenar, som inte gör någon nytta längre, ansas bort och hamnar i brasan. Själv inspekterade jag vinrankan, som behöver beskäras, för att kraften ska koncentreras till sommarens frukter och inte gå åt till att hålla liv i allt för vildvuxet grenverk.

Frågan är om inte den forntida asken Yggdrasil också behövde ansas emellanåt. Så här skriver Snorre i sin Edda:

”Yggdrasils ask
Utstår skador
Mer än människor vet.
En hjort betar upptill
Och sidorna murknar;
Nidhögg gnager nertill.” (Nidhögg var en orm)

Men när jag satt i trädgården i eftermiddags var det verkligen vare sig häxritter eller någon mytisk ask som breder ut sig över hela världen, som låg överst i mina tankebanor.

Solen värmde, springbrunnen porlade rofyllt.

Talgoxar och blåmesar vågade sig fram till fågelbadet och plaskade lite, medan katten låg och sov. En skogsduva kuttrade i parken intill huset där vi bor. I kvarteret intill hördes en gräsklippare.

För att citera författaren Torgny Lindgren, i hans ”Dikter från Vimmerby”, nr VI i sviten ”Bilder, miljöer”:

”Om gräset här hos oss …
I Källängsparken är det tätt, tätt
men klippt till en monoton veckotidningsbild av sommaren.


Det är arkitektgräs!
Varje vecka får det sin kommunala behandling.
Motorgräsklipparen gör ingen skillnad mellan timotej och rödven!
Den vet bäst!


Inte ens med lupp är det annat än avklippta strån.
Det är mängden av avklippta strån som ger effekten.
Gräset här hos oss kallas gräsmatta. På den
står vi när vi lyssnar till förstamajtalet
och när manskören sjunger.


Men utanför stan, vid Djursdala, i en sluttning med enar
vet jag ett ställe där gräs och buskar växer fritt …


Min svaghet för det gräset, de buskarna,
är ett tecken på mitt hemliga förräderi,
mitt svek mot samhällsgemenskapens regler.”

Jag kan bara instämma och kan härmed avslöja att jag ansluter mig till Torgny Lindgrens hemliga förräderi. Ända sedan jag första gången besökte det fagra Djursdala, med ängar, hagar och istidsformade, backsippebevuxna sandbackar, har jag älskat den här bygden för dess naturliga skönhet, som utformats under årtusenden, i känslig harmoni mellan natur och lantbrukare.

Men jag vill föra tanken lite längre:

Låt oss ta Djursdalabygden som sinnebilden för hur omsorgsfulla jordbrukare sköter sina ägor utifrån dess naturliga förutsättningar, för att släppa fram den naturliga växtkraften och skönheten.

På samma sätt ansar vi bort gammalt ris och bråte när vi vårstädar ute och inne.
På samma sätt kanske vi skulle må bra av att göra en vårstädning inombords.

Vad är det hos mig – eller hos dig – som gör att man har svårt att ta sig fram, att man fastnar och hämmas och förkrymper?

· Är det ilska och dåligt humör, som behöver ansas, för att inte förmörka tillvaron för dig själv och din omgivning?

· Är det misstänksamhetens, avundens och kränkthetens törnsnår som har fångat dig och ger dig hugg varje gång du ser det gå väl för någon annan?

· Är det de dåliga vanornas, njutningarnas och frestelsernas klängen, som snuttrat sig runt dina hand- och fotleder och gör dina rörelser allt mer begränsade, tills du inte kommer loss?

· Är det lättjans sankmarker, som skulle behöva dikas ur, så att energin kan flöda fritt och skaparkraft och handlingskraft kommer fram?

· Eller är det skvallrets och förtalets ogräs som förkväver den sanna livsglädjen?

Vi människor mår bra av gemenskap med andra. I relationerna bekräftas vi och vår personlighet utvecklas. Jag är övertygad om att varje människa har potential att växa och utvecklas, i samklang med sitt innersta och sin omgivning.

Men det krävs lite ödmjukhet, lite lyhördhet och stor generositet mot våra medmänniskor, för att kunna stödja och uppmuntra varandra, och unna någon annan att växa. Då kan vi först behöva bli kvitt allt det där negativa, som binder oss och håller oss tillbaka.

Varför inte börja det inre vårbruket ikväll? Rensa bort ogräset, törnena och de döda grenarna och kasta det symbolilskt på elden, så kommer din personlighet att grönska och bära frukt som aldrig förr och andra människor kommer att trivas ännu bättre i din närhet! Som mamma sjöng när jag var på dåligt humör som barn:

”Släpp nu lite solsken in,

Släpp nu lite solsken in!

Om du har’t besvärligt kan du få det härligt

Om du släpper solen in!”

Hälsad vare våren och vårsolen, som ger livskraft till både människa och natur!

Den leve – Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

Motion om Äldresjuksköterska

Förra veckan hölls Äldreriksdagen i Stockholm och just nu pågår Seniorveckan i Kalmar län. Äldrefrågorna är i fokus - och bör så vara, inte minst i vårt län, som har landets största andel personer över 65 års ålder.

I den kristdemokratiska landstingsgruppen menar vi att kompetensen om det friska åldrandet och ålderdomens sjuklighet bör höjas, både i landsting och kommuner. Därför lägger jag idag denna motion, om att inrätta Äldresjuksköterskor i landstinget. Det är vår förhoppning att samma ambition finns även i kommunerna.

Landstingsfullmäktige
Landstinget i Kalmar Län

Motion


Inrätta Äldresjuksköterskor i Landstinget i Kalmar län!
Antalet äldre i samhället ökar ständigt. Många äldre har flera sjukdomar samtidigt och som ofta leder till ett stort vårdbehov. För att hjälpa de äldre till ett tryggt och bra liv måste den goda vården grundas på de äldres behov. I Kalmar län bor en större andel äldre än i något annat län i landet. Det finns därför stort behov av att tänka kreativt och försäkra sig om tillgången till rätt kompetens, för att ge bästa möjliga äldrevård och samtidigt använda resurserna optimalt.

I landstinget finns erfarenhet av hur en sjuksköterska med särskilt ansvar för äldre patienter haft rollen av samordnare mellan patient, anhörig och läkare, men även samordningsansvaret mot andra aktörer inom vård och omsorg. Denna sjuksköterska har både bidragit till ökad trygghet hos patienterna och till säkerställande av läkemedelshantering och kommunikation i viktiga hälsorelaterade frågor. Distriktsläkaren har fått en medaktör i vårdarbetet kring de äldre vilket effektiviserat vården samtidigt som kvaliteten höjs.
En rapport från Socialstyrelsen visar att bara 1,6 procent av de över 12,000 sjuksköterskor som arbetar i äldrevården har specialistutbildning inom vård av äldre. I Vårdfokus nr 3/12 säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm att en av vårdens allra största utmaningar är att ge kvalificerat stöd och hjälp till en växande äldre befolkning.
Flera lärosäten i södra Sverige har samarbetat kring en specialistutbildning på 60 högskolepoäng i äldrevård för sjuksköterskor. I Region Skåne finns äldresköterskor som arbetar inom vård av äldre och är specialiserade på omvårdnad vid ålderssjukdomar. Äldresköterskorna arbetar bland annat vid sjukhusens geriatriska avdelningar, primärvård, kommunens äldreboende, korttidsboende, sjukhem, servicehus, och gruppbostäder. I Region Skåne har man dessutom beslutat att ge ett rejält lönelyft till de sjuksköterskor som väljer att bli äldresjuksköterskor, med stora extra bonusar för dem som jobbar kvar efter ett respektive två år.

Enligt kristdemokraternas uppfattning ligger detta väl i samklang med nationella utvecklingsarbeten omkring vården av de mest sjuka äldre och de utmaningar som väntar, för att Kalmar län ska bli världens bästa län att åldras i. Vi menar att de äldre även i vårt län i högre utsträckning bör mötas av sjuksköterskor med specialistkompetens inom äldrevårdsområdet, både i den geriatriska slutenvården, i primärvård samt inom kommunens äldreboende. En specialistkompetent äldresjuksköterska kan fungera självständigt med egna bedömningar och därmed ingå i ett bredare team i den kommunala äldrevården och landstingets hälso- och sjukvård.

Vi vill med anledning av detta föreslå landstingsfullmäktige
Att fatta beslut om inrättande av äldresköterskor, med specialistkompetens inom det normala åldrandet och åldrandets sjukdomar,

Att ge personalutskottet i uppdrag att besluta om vilket uppdrag äldresjuksköterskorna ska ha, samt om utbildnings- och anställningsförmåner för äldresjuksköterskor i Landstinget i Kalmar Län.

Vimmerby den 18 april 2012

Gudrun Brunegård

Bra fart på regeringens folkhälsoarbete!

När socialminister Göran Hägglund (KD) inledningstalade på Folkhälsostämman nöjde han sig inte med några allmänna floskler och allmänt uppmuntrande ordalag. Nej, istället fastslog han att det nu är dags att ta nästa steg i folkhälsoarbetet:

- För det första måste vi sätta tilltro till människans förmåga att fatta hälsosamma beslut som gynnar den egna hälsan. Samhället ska underlätta för människor att göra rätt, att göra hälsosamma val. Det ska vara enklare att ta trappan än hissen, grönsaker ska vara mer lättillgängliga i butikerna än onyttigheter. Bostadsområden och skolor ska uppmuntra till spontanidrott.

- För det andra behöver samverkan inom hälsofrämjande arbete breddas. Jag vill pröva en brittisk modell, där man inlett strukturerad samverkan mellan staten, näringslivet och civilsamhället, med gemensamma mål med människan i centrum.

- För det tredjs behöver hälso- och sjukvårdens hälsofrämajnde och förebyggande roll stärkas, genom att tydliggöra levnadsvanornas betydelse för hälsan.

- För det fjärde ska potentialen i nya tekniska lösningar tas tillvara som en resurs för hälso- och sjukvården, exempelvis genom personligt utformade träningsappar, information om kost, var man kan träna osv. Här utlovade socialministern ett initiativ senare i år.

Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens Folkhälsoinstitut, uttryckte stor tillfredsställelse med hur regeringens arbete, sedan "Folkhälsopolitiska rapport 2010" överlämnades i december månad 2010. Av 15 förslag inom området "goda livsvillkor" har regeringen antagit sju. Inom omårdet "hälsofrämjande arbete och goda levnadsvanor" fanns 25 förslag, varav 13 har antagits. Av de 20 förslagen inom ANTD-S (alkohol, narkotika, tobak, doping och spelmissbruk) har elva antagits. Sammantaget har alltså ungefär hälften av förslagen redan antagits.

- Det är otroligt inspirerande att regeringen på så kort tid antagit så många delar av Folkhälsoinstitutets förslag, sa generaldirektör Sarah Wamala.