Mödravård och familjecentraler i hela länet?

För några veckor sedan uppmärksammade jag i denna blogg att babyboomen i länet föranleder mödravården att göra omfördelningar av sina resurser. Man planerar för att flytta resurser från Högsby, Emmaboda och Torsås till Kalmar. Man tänker också dra ned på p-pillermottagningen! I nedanstående interpellation till landstingsfullmäktige, som stämplas in idag, ställer jag frågor till Lena Segerberg omkring detta och vad det får för konsekvenser.

Landstingsfullmäktige
Interpellation till Landstingsrådet Lena Segerberg
　
Radio Kalmar och andra medier har uppmärksammat att lågkonjunkturen ger högkonjunktur på länets mödravårdscentraler. Detta är naturligtvis glädjande ur mer än en aspekt. Men ur ett länsperspektiv är det inte enbart glädje förknippat med en nyhet som denna.
I de södra delarna av länet är ökningen av blivande mammor störst. Åttio fler gravida kvinnor är inskrivna i Kalmar i år jämfört med i augusti förra året. När alla dessa mammor kommer längre fram i graviditeten blir kontrollerna tätare och då går det åt mer personal.
I landstinget råder i princip anställningsstopp. Istället aviseras nu en omfördelning av resurser. Högsby kommun, med fyra färre inskrivna i mödravården än i augusti förra året, kommer enligt media få släppa till resurser, som alltså styrs över till Kalmar. Det inger oro för vad det får för konsekvenser för Högsby, där man redan fått kämpa hårt för sin familjecentral.
Det framkommer också att mödravården i Emmaboda och Torsås också kommer att få släppa ifrån sig resurser till Kalmar, trots att man där har ett ökat antal inskrivna i mödravården. Enligt media ska mödravården dessutom klara en del av omfördelningen av resurser genom att minska tiden för p-pillerförskrivning.
Mödrahälsovård, familjecentraler och preventivmedelsrådgivning är viktiga delar av landstingets förebyggande hälso- och sjukvård. Den förebyggande hälso- och sjukvården bygger på hög tillgänglighet. Det är väl känt att socialt utsatta grupper halkar efter när tillgängligheten brister.
I olika sammanhang har det framkommit att det finns tankar på att centralisera mödravården till länets sjukhus. Om sådana tankar får fäste och genomförs skulle det kunna innebära att anslutningen till de förebyggande kontrollerna minskar bland kvinnor i kommuner utanför sjukhusorterna. Risken att inte i tid upptäcka en riskgraviditet skulle i så fall öka i den gruppen. Att minska tiden för p-pillerförskriving förefaller vara tämligen kortsiktigt och kan tvärtom förorsaka en bumerangeffekt gentemot mödravården själv.
Mina frågor till Lena Segerberg är därför:
Vilka åtgärder vidtar du för att trygga tillgängligheten till mödravård i var och en av länets kommuner?
Kan du garantera att arbetet med familjecentral i Högsby fortsätter?
Vilken beräkningsnyckel har använts när man vill minska resurserna i Emmaboda och Torsås, trots ökat antal inskrivna gravida?
Vilka effekter på mödravården och övriga delar av kvinnosjukvården förväntas minskad p-pillerförskrivning ge i form av ökat antal oönskade graviditeter?

Patienternas rätt att välja

Idag har jag varit med om det historiska ögonblicket då de sju partierna i landstingsstyrelsen enhälligt antog ramverket för vårdvalsreformen, Hälsoval Kalmar, som det kallas här. När den träder i kraft, någon gång under första halvan nästa år, kommer patienterna få rätt att själva välja vilken distriktsläkarmottagning de vill gå till.

Utan lagen om Vårdval i primärvården, som Alliansregeringen och socialminister Göran Hägglund (KD) har tagit fram, så hade reformen aldrig kommit till stånd i Kalmar län. Det kan vi vara säkra på, trots att Ylva Johansson (S) i Agenda härom kvällen öste lovord över den patienträttighetsreform som tack vare lagen införs i det sosseledda Västra Götaland.

En av hennes partikamrater i landstingsstyrelsen här beskrev det som att de "blivit påtvingade" vårdvalet. Och i ärlighetens namn är det nog så sossarna känt det, med tanke på hur de in i det längsta stretade emot att överhuvud taget ta i frågan. I själva verket är det Allianspartierna i landstinget som fått fösa majoriteten framför sig, för att få till stånd en parlamentarisk arbetsgrupp som arbetat med frågan. Och innan det överhuvud taget kallades till något möte!

Men nu är alltså ett viktigt delmål avklarat. Med tanke på hur motsträviga majoritetspartierna i landstinget har varit, så är det ändå ett förvånansvärt bra dokument som nu är antaget. De värsta stötetstenarna är undanröjda eller åtminstone uppmjukade.

Nu återstår det digra arbetet med att ta fram ett ersättningssystem som ska vara likvärdigt för offentliga och privata vårdgivare. Det ska också gå ut information till medborgarna att de nu har rätt att lista sig hos den vårdgivare de själva önskar.

Det kan komma att innebära stora förändringar i strukturerna, när patienterna själva får välja. I Kronobergs län visade det sig med en obarmhärtig tydlighet vilket dåligt förtroende den offentligt drivna vården hade, när privata vårdgivare fick tredubbelt antal listade gentemot vad man kalkylerat med.

Det ska bli intressant att se vilka effekterna av vårdvalet blir i Kalmar län, som sedan flera år har den bästa tillgängligheten i riket. Kommer patienterna att hålla fast vid sin "gamla" vårdcentral? Kommer nya aktörer ta chansen att etablera sig? Kommer vi få se några filialmottagningar öppnas på mindre orter och därigenom bryta sig ny mark?

Ja, den som lever får se. Det ska onekligen bli spännande att se om patientmakten bryter sönder byråkratiska kolosser även i Kalmar län!

Välkomna pengar till vård, skola och omsorg!

Idag kom det efterlängtade beskedet om regeringens förstärkning till kommun- och landstingssektorn. Tio miljarder kronor mer blir det till hela sektorn för år 2010 - välkomna pengar, som kan innebära att man inte behöver säga upp hemtjänstpersonal, förskollärare, sjuksköterskor.

Landstinget i Kalmar län får nu en förstärkning av sin budget för 2010 på 75 miljoner kronor. Detta utöver den tidigare kända kömiljarden, utöver vaccinmiljarden - och utöver de 53 miljoner som landstinget fick i vårproppen.

För Vimmerby kommuns räkning innebär dagens besked ytterligare 11,7 miljoner kronor, utöver de 8,2 miljoner som tillkännagavs i vårproppen. Sammanlagt ger regeringen alltså närmare 20 miljoner kronor till Vimmerby.

Tanken är ju att kompensera en del av de minskade skatteintäker som kommunsektorn drabbas av på grund av lågkonjunkturen, för att inte framtvingade personalminskningar ska slå sönder välfärden. I själva verket prickar Alliansregeringens konjunkturstöd ganska nära målet.

Nu får vi ett angenämt arbete i kommuner och landsting runt om i riket, för att se hur pengarna ska användas för att göra mest nytta. Vilka varsel ska dras tillbaka? Vilka framflyttade reformer kan man nu genomföra?

Rent spontant känner jag att trycket minskar på äldre- och handikappomsorgen och skolan. Det lättar också bördan för socialnämnden, som just varslat personalen på arbetsrehab och arbetsträningen, verksamheter som inte är lagstadgade men som är viktiga för personer som varit arbetslösa eller sjukskrivna under lång tid.

Nog känns det angeläget att i detta läge prioritera det som rör våra svagaste och mest utsatta grupper: Äldre, funktionshindrade, barn, långtidssjukskrivna och arbetslösa.

Vem vet - kanske det rent av nu går att få gehör för att införa vårdnadsbidraget fullt ut och på så sätt öka familjernas valfrihet. I Vimmerby är det ju familjer med barn mellan ett och två år som kan ansöka om vårdnadsbidrag. Tänk om vi nu kan införa det ända upp till tre år!

Energieffektivisering även i Vimmerby?

För snart två år sedan lade jag en motion om energieffektivisering i Vimmerby kommun. Dessvärre tycks den ha blivit begravd i den kommunala byråkratin. Vid åtskilliga tillfällen, bland annat under vårens budgetarbete, har jag påmint om motionen och vikten att effektivisera kommunens energianvändning - både för att spara på jordens resurser, men också för att på sikt spara kommunala medel, som bättre kan användas till annat.

Idag meddelar Alliansregeringen att de fördubblar stimulansbidragen till kommuner och företag för att göra energieffektiviseringar.

Jag hoppas att detta kan sätta fart på processen även i Vimmerby!

Arma Mona - men måtte hon sitta kvar!

Jag brukar påtala att opinionsundersökningar är värdemätare; det är valresultat som gäller. Men de båda mätningar som offentliggjordes i helgen var minst sagt intressanta, inte minst sammantaget.

Mona Sahlin har bara stöd av 20 procent av sitt partifolk som statsministerkandidat. Både Margot Wallström och Thomas Bodström har starkare stöd. Arma Mona! Det kan inte ha varit så värst roligt att försöka hålla skenet uppe vid de röd-grönas manifestation igår ...

Den andra opinionsundersökningen jag tänker på visar att 60 procent av svenskarna tycker att Alliansregeringen gör ett bra jobb.

Dessa båda värdemätare bådar gott för det kommande året. Måtte Mona sitta kvar som partiledare!

Astrid Lindgrens Näs nominerat till Stora Turismpriset

För några år sedan köpte Vimmerby kommun den gamla anrika prästgården i Näs. Den är speciell därför att Astrid Lindgren växte upp där. Inte i själva prästgården, men i huset intill - eller egentligen i de båda husen intill, för att vara exakt. Astrids far var prästgårdsarrendator och skötte alltså om det lantbruk som hörde till prästgården, i vad som på den tiden var utkanten av den lilla staden.

Den gamla vackra prästgården, för tillfället med verandastolparna målade i Pippi-färger, med anledning av sommarens utställning Pippi på Pippi.

Med hjälp av EU-bidrag har Vimmerby kommun på Näs byggt upp ett museum och kunskapscentrum kring Astrid Lindgren, hennes liv och hennes verk. För detta har man använt både själva prästgården och den nybyggda Paviljongen.

Anläggningen invigdes av HKH kronprinsessan Victoria sommaren 2007, det år Astrid skulle ha fyllt 100 år om hon hade levt.

Kronprinsessan Victoria tackar poliskonstapel Kling (eller var det Klang?) för hjälpen i samband med invigningen av Paviljongen vid Astrid Lindgrens Näs.

Numera sker tillkännagivandet av vem som är mottagare av ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award) på Astrid Lindgrens Näs.

Astrid Lindgrens Näs har som kunskapscentrum också en nära koppling till Växjö Universitet genom en gästprofessur.

Även Astrid Lindgrens barndomshem har på ett fint sätt knutits till anläggningen. Astrids släktingar, som äger huset där Astrid växte upp och där hon och hennes syskon lekte "inte-stöta-golvet" och "killevippen", har på ett mycket tillmötesgående sätt gett möjlighet till visningar.

Nu har Astrid Lindgrens Näs nominerats till Stora Turismpriset, i hård konkurrens från en rad turistattraktioner. I den första etappen har tre turistmål i södra Sverige tagits ut. Där tävlar Astrid Lindgrens Näs med Ystad kommun och Spirit of Hven Backafallsbyn. Den 16 september avgörs vilket av dessa turistmål som ska gå vidare till finalen i Stockholm.

Som kommunpolitiker känns det bra att vår satsning på att bredda Vimmerby som besöksmål har fått ett sådant erkännande.

Det är fantastiskt roligt, och betyder mycket för bygdens näringsliv, att bortåt 450.000 personer besöker Astrid Lindgrens Värld under några intensiva sommarmånader.

Genom Astrid Lindgrens Näs når vi en annan målgrupp, som söker kunskap om Astrid som person, författare och samhällsaktör. Den verksamheten pågår året runt. Därigenom stärks Vimmerbys profil på ett mycket positivt sätt. Därför är det oerhört glädjande att arbetet på Näs redan efter två år kvalificerat sig till en nominering till Stora Turismpriset. Den uppmärksamhet som det innebär kommer att ge ringar på vattnet. Det bådar gott för framtiden.

Läs mer på www.astridlindgrensnas.se

Vad säger man när Mr Landsting går till riksdagen?

Igår blev det då offentligt - att Chatrine Pålsson Ahlgren, kristdemokraternas stolthet i alla upptänkliga TV-soffor och debatter, avgår på toppen av sin artonåriga riksdagsgärning. Och att Anders Andersson, kristdemokraternas Mr Landsting, tar över posten.

Ingen har som Anders förkroppsligat landstingspolitiken och detta under imponerande trettio år. Utifrån det skulle man kunna tro att det är en pensionär som ska till riksdagen, men detta motsägs kraftfullt av Östrans ledarskribent, som härom veckan kallade honom för "den ständige buspojken från Järnforsen".

Hans utgångspunkt är alltid patienten, den utsatta. Som debattmotståndare är han inte att leka med. Han är alltid påläst när han ger sig in i en debatt - och inte bara på föreliggande handlingar, utan på hela förloppet som lett fram till dagens situation. För att stärka sina argument har han alltid med sig ett par extra portföljer med gamla handlingar och beslut.

Men han har inte bara en lång historik att luta sig mot. Jag vet ingen som kan mäta sig med Anders Andersson i strategisk blick och förmågan att inte bara se runt hörnet, utan även kan se vad som kommer efter nästa hörn, och nästa igen.

I sitt ledarskap är han mån om att låta andra växa och ta utrymme, något som lett till att när man summerar de flesta landstingsfullmäktigemöten, så har i stort sett alla i den kristdemokratiska gruppen gjort egna inlägg i debatten.

Även på det nationella planet har Anders kunskap och skicklighet kommit till sin rätt, genom sina tio år i partipresidiet och jag vet inte hur många år som ledare av Kristdemokraternas landstingspolitiska råd. I den rollen har han under åren inspirerat och och utbildat tusentals kristdemokratiska lokalpolitiker vid partiets kommun- och landstingsdagar. Anders är också gruppledare i SKL och dessförinnan Landstingsförbundet. I Sveriges Kommuner och Landsting finns Anders med i styrelsens arbetsutskott, där han är den alliansföreträdare som representerar landstingssektorn, en uppgift som han nu kommer att lämna.

Ja, vad säger man då, när Mr Landsting går till riksdagen? Jag kan bara gratulera riksdagsgruppen, som genom Anders får en utmärkt efterträdare till Chatrine, och önska lycka till i den nya uppgiften! Och med lättnad konstatera att Anders kommer att finnas kvar som landstingsledamot.

Det är kanske det som kännetecknar storhet - att man behövs överallt.